Paradigm

När vi nu går in i ett nytt skolparadigm med hjälp av den digitala utvecklingen kan det vara på sin plats att titta lite närmare på vad ett paradigm egentligen är och vad som händer när man  byter paradigm.

Jag kom i kontakt med begreppet i början av 90-talet när jag såg Joel Barkers film ”Paradigm – mönster som styr”. Jag arbetade då på AmuGruppen och utvecklade deras miljöutbildningar.  Jag hade stor nytta av hans film för att då förklara det kretsloppsparadigm som växte fram i samhället med Agenda 21 och miljöstandarden ISO 14000.

Nu när hela sättet att undervisa går igenom den kanske största förändringen sedan folkskolan bildades är det bra att påminna sig hur paradigm fungerar.

Ordet paradigm betyder ”modell” eller ”mönster”. Man skulle kunna säga att paradigmet är de glasögon med vilka man ser och handskas med världen genom.

Joel Barker säger att ett paradigm är en uppsättning regler och normer som etablerar och definierar gränser och egenskaper för det paradigmet handlar om. Det anger också hur man skall handla innanför gränserna för att nå framgång.

Paradigmet förklarar världen och hjälper oss att göra förutsägelser om det som inträffar. När man befinner sig i ett paradigm är det svårt att se att det går att göra saker på ett annat sätt.  Thomas Kuhn, som var en av de första att använda termen, menade att vetenskapsmän t.ex. som forskar inom ett paradigm oftast har svårt att se och tolka den data som inte överensstämmer med paradigmet.

När ett nytt paradigm uppträder byter man till en ny uppsättning regler och det som inte gick att göra i det gamla paradigmet går kanske nu att göra. När reglerna ändras kan hela ens världsbild och yrkessituation förändras.

En viktig sak som Joel Barker tar upp i sin film är att ”när ett paradigmskifte sker så börjar alla om från noll”. Framgång i det gamla paradigmet kan till och med göra det svårare att få framgång i det nya. Ju mer man har investerat i det gamla paradigmet ju mer har man att förlora när det nya tar över.

Det här kan förklara varför många lärare känner en olust inför den digitala pedagogiken. Är man van och duktig på att hålla föredrag och tala inför klassen så måste ”flipped classroom” kännas hotande. Det förväntas inte längre att man skall göra det som man alltid varit så bra på och istället göra på ett nytt sätt som man inte alls är van vid. Och vad skall man fylla lektionstimmarna med när man inte längre har genomgångarna på lektionen?

Det är därför det är så viktigt att en övergång till det nya undervisningsparadigmet fokuserar på pedagogik i första hand. Att man utgår ifrån vad det är man vill förbättra i inlärningsprocesserna för eleverna. Att man utgår från mening och behov. Sen tittar man vilket digitalt verktyg eller socialt media som bäst löser behovet.

Kost och lärande

Med lärande är det precis som med idrott. Skall man kunna prestera på topp är det viktigt att äta rätt. Det behöver vara en balanserad kost så hjärnan får energi och byggnadsmaterial.

I min undervisning försöker jag att på olika sätt ta upp sådant som eleverna  behöver veta för att kunna lära sig så bra som möjligt. När det gäller kost brukar jag ta upp följande:

  • Ät regelbundna måltider
  • Ät en ordentlig frukost. Kan du inte äta tidigt på morgonen så ta med dig något att äta när du kommer fram till skolan. Prova det som passar dig bäst till frukost; en fruktsallad, omelett eller en grov smörgås t.ex. Frukost behöver inte bara bestå av fil och flingor.
  • Undvik läsk och godis. Detta gör att du får blodsockertoppar och dalar och blir lätt hyperaktiv.
  • Försök undvika livsmedel med färgämnen, tillsatser och mycket socker för de påverkar hjärnans kemi. Vissa personer är känsligare än andra.

För att hjärnan skall fungera bra behöver vi följande ämnen:

  • Kolin (ett B vitamin) som finns i kalvlever, vitkål, blomkål, kaviar, ägg, linser och soyaprodukter.
  • B3 vitamin som finns i bryggerijäst, kalkon, hälleflundra, pumpakärnor och valnötter
  • Järn som finns i kalvlever, aprikoser, russin, pumpakärnor och valnötter.
  • B-vitaminkomplexet (B1, B2, B3, B5, B6, B9, B12, biotin och folsyra) som finns i bryggerijäst, kyckling, kruskål, havremjöl, sojabönor, fisk, avokado och potatis.
  • Omega 3 fett som finns i tonfisk, sardiner, lax, makrill, pumpakärnor och solroskärnor. Det finns två kosttillskott på marknaden som säljs för att det skall ge en bra inlärning. De heter Efalex och eye q.
  • Magnesium finns i broccoli, ärtor, blomkål, spenat, havregryn, råris och fikon.

Källa
Edgson & Marber (2000): Functional Food. Natur och Kultur/LTs förlag

Inlärningsprocessen

Bild

I flera år gick jag och funderade över om det finns en universell inlärningsprocess som gäller för all inlärning eller är det olika inlärningsprocesser för olika saker man lär sig? Finns det en process för hur man lär sig naturkunskap och en annan för t.ex. hur man lär sig spela fiol?

Så en dag fick jag en bild för min inre syn av hur inlärningsprocessen ser ut som tycktes gälla universellt! Den är som en spiral med fyra olika faser som kommer igen allteftersom spiralen rör sig uppåt:

inlärningsprocessen

1. Kunskap – förförståelse
När man skall lära sig något om ett nytt område har man ofta mer eller mindre kunskap om det innan. Detta brukar man kalla förförståelse. Denna kan man ha fått från tidigare studier, TV och andra media, föräldrar, kompisar och egen erfarenhet m.m. Innan man börjar studera ett nytt område kan det vara bra att försöka skriva/rita/minnas det man kan om det.

2. Fokusera på inlärning
Innan man kan ta in nu kunskap behöver man fokuser/koncentrera sig på att ta in kunskap. Är man mycket intresserad går detta av sig själv. Har man mycket annat i huvudet behöver man försöka lägga undan tankarna och bli närvarande och koncentrerad. Allt som stör koncentrationen som t.ex. glömda pennor, böcker, för sen ankomst, ovidkommande prat mm gör inlärandet svårare.

3. Ta in ny kunskap
Sättet vi kan ta in ny kunskap är många. Alla har vi olika inlärningsstilar. Några föredrar att läsa själva, andra lär sig bäst i grupp. Några lär sig bäst genom att se, andra genom att lyssna eller göra. Man skall försöka lära känna sig själv och vilka sätt man lär sig bäst igenom. Som lärare kan man underlätta för eleverna genom att lägga upp undervisningen på ett varierande sätt.

4. Integrera ny kunskap – skapa nya inre föreställningar
Ett viktigt moment för att verkligen lära sig en sak är att kunna integrera den nya kunskapen med det man redan vet. Är det ett helt nytt område man får kunskap om kan man integrera det genom att systematisera och strukturera det nya man lär sig så man får tydliga och förståeliga inre föreställningar/bilder av hur det är.

Den nya kunskapen byggs sedan på och inlärningsprocessen går vidare i en spiral under hela livet; det livslånga lärandet.

Några veckor efter att jag fått denna bild till mig hörde jag ett program på radio om en norsk undersökning som försökt ta reda på varför en del elever har så svårt för sig och en andra förstår och minns något efter att bara hört eller läst det. Det de kommit fram till var att de elever som hade lätt för sig kunde sätta ihop det nya de skulle lära sig med det som de redan visste och byggde hela tiden på sin förståelse. De kunde alltså integrera den nya kunskapen med den de hade innan.

Verklighetens makt

Av alla kurser som jag varit med och genomfört är Global Profil den som gett mest resultat. Vi har kunnat se hur eleverna verkligen lär sig något på djupet, blir intresserade av att veta mer och ser hur deras tidigare kunskap de fått i skolan kommer in i en helhet. De utvecklas också som människor under de två veckor som vi besöker Uganda eller Sydafrika. 

Det börjar med att eleverna i åk 2 kan välja Global Profil som individuellt val. De får lära sig om etnicitet och kulturmöten och hur man undersöker ett lokalsamhälle och dess människor. Vi lärare lär känna dem och de oss och de lär också känna varandra.

I börjar av åk 3 delas gruppen upp på två och en av grupperna åker till Uganda och den andra till Sydafrika.

Det  som utvecklar dem är att de får leva i verkligheten i en ny kultur. De bor i elevhem eller familjer som har anknytning till skolorna och deltar i skolans aktiviteter. Vi gör också studiebesök till olika organisationer och annat som lär dem om den kultur de besöker. De stannar tillräckligt länge så de får lära känna jämnåriga elever och förstår deras liv på ett helt annat sätt än om de skulle läst om det i en bok eller sett det på en film.

Under höstens resor gjorde några av eleverna radiodagböcker som sedan sändes i Vetenskapsradion Klotet.

I min undervisning i naturkunskap försöker jag att få in verkligheten och relevans för fortsatta studier och yrkesliv så mycket jag kan.

När eleverna skall läsa om hälsa får de undersöka elevers inställning till hälsa och olika hälsovanor.

När de läste sex och samlevnad i våras fick de träffa lärare och elever från våra Afrikanska samarbetsskolor som berättade om HIV/AIDS och hur det påverkat det samhälle de lever i.

När vi läser ekologi undersöker vi vattenekosystemet som finns alldeles utanför skolan: Malmfjärden. Om man lär man sig hur ekosystemet fungerar där så förstår man samtidigt mycket av hur hela Östersjön fungerar.

När eleverna ska läsa genetik brukar jag låta dem se på riktiga kromosomer i riktiga celler genom mikroskop. Förhoppningsvis blir genetiken lite mer konkret på det sättet.

Men den stora frågan jag går och funderar över nu är hur man kan göra undervisningen i skolan i Sverige lika givande som resorna till Uganda och Sydafrika? Vad kan vi lära av det som händer där och överföra det till vår ”vanliga” undervisning här hemma?

Socioscientific issues (SSI)

Innan vi startade vårt digitala projekt i naturkunskapen hade vi redan påbörjat en gemensam kurs i Socioscientific issues (SSI) hösten 2010. Mats Lindahl från Linnéuniversitetet som vi samarbetat med tidigare hade erbjudit hela vårt ämneslag att gå en kurs i detta ämne.

När kursen var slut fortsatte jag och min kollega Daniel Åkerblom att arbeta med att införa denna pedagogik i vår undervisning samtidigt som Mats startade ett forskningsprojekt om hur man inför SSI i gymnasiet. Varje vecka kom han eller hans doktorand Ulrika Bossér och spelade in lektioner eller elevdiskussioner. Det första året fokuserade på hur vi lärare kunde ta till oss idéerna och använda oss av pedagogiken. Det andra året som nu pågår tittar man mer på hur eleverna tar till sig detta sätt att lära sig.

Som lärare har det varit ovärderligt att ha denna forskarkontakt varje vecka och få en direkt respons på det man gör med eleverna.

Det visade sig att denna pedagogik var utmärkt att använda digitala verktyg till. När man skall arbeta med ”Flipped classroom” t.ex. så måste man ju se till att eleverna har bra och meningsfulla uppgifter att arbeta med under lektionstid. Att då låta dem arbeta med att i grupp lösa etiska dilemman gör att de samtidigt som de lär sig att argumentera lär sig att samarbeta och förstår hur vetenskapen kan vara kopplad till viktiga samhällsfrågor och etiska resonemang.

Jag har låtit eleverna samarbeta i Google Drive. Som allmän informationskanal och möjlighet att ställa frågor i har jag använt mig av en sluten facebookgrupp som jag bara har tillsammans med klassen. I arbetet har jag använt en stor del av de öppna lärresurser som jag berättat om den 3 januari.

Själva pedagogiken ”Socioscientific issues” eller ”undervisning med etiska dilemman” kommer jag att förklara närmare på några av mina fasta sidor i min blogg.

Om att blogga och twittra

Varför skall man blogga? Det var en av de frågor jag ställde till Alastair Creeleman när han kom till vårt ämneslag i naturkunskap för snart två år sedan.

”Det ger dig tid för egen reflektion” var det svar han gav. ”Du ger dig själv en möjlighet tänka igenom det du är intresserad av och samla dina tankar”. ”Om sedan någon annan läser det du skrivit och ger dig kommentarer så är det en bonus”.

Blogger, Tumblr och WordPress
Jag startade bloggen ”dendigitalanaturkunskapen.blogspot.com” när vi började vårt utvecklingsprojekt inom vårt ämneslag i naturkunskap. Jag tänkte då som projektledare att det kan vara ett sätt att dokumentera det vi gör. Vi la in oss alla i ämneslaget som möjliga författare. Tanken var att det skulle vara vår gemensamma blogg. Jag valde ”Blogger” som bloggverktyg för att jag fått veta att det är väldigt lätt att arbeta i det.

Med hjälp av bloggen har vi  under arbetets gång kunnat dela våra erfarenheter med andra kollegor och intresserade.

När jag varit på olika konferenser eller liknande har jag kunnat lägga in mina intryck. Det har gjort att jag också kunnat kommunicera med andra konferensdeltagare genom bloggen. Det har hjälpt mig att bygga upp mitt personliga lärnätverk (PLN).

När vi nu skall sammanfatta vårt digitala projekt och allt vi gjort så är den ett bra stöd för minnet. Det har inte tagit så lång tid att skriva en bloggpost. Men lägger man ihop allt som vi skrivit så har vi fått en bra dokumentation av våra erfarenheter och det vi gått igenom.

Jag ville också prova att lägga ut mina naturbilder och anteckningar från mina exkursioner runt om där jag bor, mina resor i Sverige och Världen. Fick tips av min son att välja Tumblr. till det. Där har jag lagt in små anteckningar från naturen och några av mina naturbilder. Jag provade också att göra ett läromedel av bilderna som vi tagit under våra fjällresor till Sylarna med elever på idrottsprogrammet. Det var roligt att få ett läromedel med bilder på det som eleverna själva sett!

Nu provar jag WordPress som är det största bloggverktyget vad jag känner till. Att i korta texter sammanfatta det jag lärt mig genom åren gör att kunskapen sätter sig och tankarna klarnar. Håller helt med Alastair att blogga är ett utmärkt sätt att ge sig tid till reflektion.

Twitter
Det är också roligt om någon annan kan läsa det man skrivit och få kommentarer. Då för man kunskapen vidare och kan bygga vidare på sitt personliga nätverk. För att föra vidare en bloggpost är Twitter utmärkt! Det är genom Twitter man kommunicerar sina bloggposter med omvärlden.

Genom att följa flera andra twittrande utbildare som bloggar får jag dagligen inspiration för hur man kan utveckla sin undervisning i det nya paradigmet. På så sätt har jag kontakt med kollegor runt hela världen som delar med sig av sina erfarenheter och klokskap. Det här är nog en av de mest spännande sakerna med den digitala utvecklingen; det stora nätverk av människor som delar med sig och på så sätt bidrar till att utveckla kunskapen om undervisning och andra ämnen som det twittras om.

Genom att följa olika journalister har jag fått en inblick i deras värld och får nyheter presenterade genom mitt twitterflöd.

Jag följer också olika twitterflöden i Uganda och övriga Afrika och får på det sättet löpande information om vad som händer där. Ett fint komplement till det man får genom tidningar, radio och TV.

Av alla digitala verktyg så får jag nog säga att jag har mest nytta av Twitter när det gäller omvärldsbevakning.

Här är t.ex. en sida om twitter i undervisningen som jag hittat: 100 ways to use twitter in education.

Många bloggposter sprids också via Facebook och Google+. De är också viktiga för mitt PLN.

Diigo
När man dagligen får och hittar en massa intressanta hemsidor så måste man ha någonstans att lagra dessa utan alltför mycket arbete. För detta ändamål har jag ett Diigo konto. Genom några enkla knapptryck i bokmärkesraden på min dator kan jag enkelt tagga mina sidor så jag hittar dem och sedan lagra dem i molnet.

Vi har också i vårt ämneslag i naturkunskap skapat en gemensam grupp där vi lägger in alla intressanta hemsidor vi kan ha nytta av i vårt ämne.

Jag är med i en internationell grupp som samlar användbara hemsidor om den digitala undervisningen. Den heter Classroom 2.0 och genom den får jag tillgång till vad lärare runt om i världen tycker är viktiga artiklar!

Det digitala ekosystemet
Det här är ett exempel på en ”näringskedja” i ”det digitala ekosystemet”. Det visar hur olika digitala verktyg fungerar tillsammans. Du bloggar i WordPress och sprider det via Twitter. Det du fiskar hem lägger du i ditt Diigo lager för användning när du behöver det.

Att hitta sådan här kopplingar mellan verktygen är spännande när man utvecklar sitt PLE.

Tankar om pedagogiken

Hur skiljer sig de underliggande tankarna när det gäller mitt nya sätt att undervisa från det mer traditionella som jag använde mig av tidigare?

Om vi tittar på det  traditionella sättet först med föreläsningar, lärobok, instuderingsfrågor och prov så hade det sina rötter ända från det att folkskolan skapades 1842. Kunskapen fanns hos läraren och i läroboken. Det var lärarens uppgift att förmedla den till eleverna. Eleverna skulle försöka minnas den till speciella prov som man gjorde individuellt utan någon hjälp.

Jag säger inte att det var en dålig pedagogik. Den har fungerat i de flesta ämnen i över hundrafemtio år. Den är bra när man skall lära sig grundläggande kunskap som man behöver kunna utantill som man inte kan hålla på att slå upp hela tiden.

Men vårt samhälle har förändrat sig sedan 1800-talet och vår samlade kunskap har nu blivit mycket, mycket stor. Med vår tekniska utveckling kan vi hantera fakta på ett helt annat sätt än tidigare och det är inte längre självklart att all kunskap kan finnas i en lärobok eller hos en lärare. Utvecklingen går väldigt fort inom många områden och den digitala utvecklingen möjliggör saker som man inte kunde tänka för bara några år sedan.

Vilken arbetsgivare låter sina anställda lösa problem genom att de får sitta själva, inte titta i böcker eller på internet och absolut inte tala med någon kollega? Den arbetsgivaren skulle betraktas som synnerligen konstig. Men det är så som vi behandlat våra elever när vi examinerat dem med prov.

I min ungdom arbetade jag som läroboksillustratör och fick illustrera ett par biologiböcker för gymnasiet. För varje bild jag skulle ta fram fick jag lov att hitta 3-5 olika förlagor. Jag gick då igenom alla de läroböcker i biologi som då fanns på den tiden och fick en överblick hur olika samma sak kunde illustreras. En del bilder som jag hittade var till den grad förenklade så att de gav en felaktig bild av verkligheten. Vissa saker var nästan omöjligt att illustrera med bara en bild för att man skulle förstå det rätt. Detta gav mig en viktig erfarenhet av hur viktigt det är att titta på flera olika källor för att få en så rättvisande bild av verkligheten som möjligt. Om vi skall lära eleverna om verkligheten, ska vi inte då också träna eleverna att använda sig av flera olika källor när de skall förstå ett fenomen eller lösa ett problem?

För att eleverna skall vara förberedda för att komma ut i dagens samhälle med alla dess krav och en värld full av fakta från olika typer av källor så måste vi undervisa och examinera dem på ett sätt där de får träna att:
1. samarbeta och samtidigt kunna jobba självständigt när det behövs
2. hantera och kritiskt granska olika källor till kunskap
3. förstå hur den vetenskapliga processen att skaffa sig kunskap kan se ut
3. kommunicera sin kunskap på ett förståeligt sätt
4. se hur vetenskap hänger samman med samhället i stort
5. utveckla en självdisciplin
6. själv driva sin kunskapsprocess

Detta är inte alls lättare jämfört med att utbilda och lära sig på det traditionella sättet. Man kan slippa provstressen och andra negativa yttringar som fanns i det gamla sättet. Samtidigt ställer detta nya sätt krav på att man t.ex. utvecklar en självdisciplin på ett annat sätt än tidigare som kan vara nog så svårt för dagens ungdomar.

Det man kan vinna på det nya sättet är att:
1. undervisningen blir mer verklighetsanpassad
2. eleverna får en kompetens de kan känna att de har nytta av direkt och i arbetslivet senare.
3. genom att utgå från elevernas egna frågor så mycket som möjligt äger eleverna sin läroprocess på ett annat sätt än tidigare.
4. genom att arbeta med t.ex. ”flipped classroom” frigörs tid för läraren att hjälpa eleverna på lektionstid med sina uppgifter istället för att lägga den mesta tiden på föreläsningar.

Öppna lärresurser

En av de viktigaste bitarna i det nya sättet att undervisa och som tagit mycket tid i anspråk är att hitta öppna lärresurser som går att använda i undervisningen. På engelska heter det ”open educational resourches (OER) och är en mycket stor rörelse ute i världen. Speciellt de stora lärosätena i USA lägger numera ut mycket av sitt material på nätet.

Det var Alastair Creeleman på Linnéuniversitet som gjorde mig uppmärksam på detta fenomen. Han har gjort en introduktion till detta som är bra att se om man vill komma in i ämnet:

Alastair Creeleman: Öppna lärresurser

Jag skall här berätta om några av de öppna lärresurser som jag använt mig av sedan jag börjat undervisa utan läroböcker.

 Wikipedia

Den viktigaste lärresursen är Wikipedia. Wikipedia jobbar sedan några år tillbaka på ett mycket mer kvalitetsäkrat sätt än tidigare och har en funktion som heter ”skapa bok” som jag använder mig av. När jag skall gå igenom ett område med mina elever tittar jag vilka sidor jag kan använda mig av på Wikipedia. När jag hittat det jag kan använda går jag till huvudsidan och i den vänstra mariginalen under ”skriv ut/exportera” klickar jag på ”skapa bok”. Jag fortsätter med att klicka på ”Starta bokfunktionen”, söker upp de sidor jag vill ha med och lägger in dem i min bok genom att klicka på ”Lägg till den här sidan i boken”. När jag lagt in det jag vill ha klickar jag på ”Visa bok”. Jag skriver in en passande titel och hämtar hem boken som pdf. Jag får den då med alla referenser och licenser som måste vara med för att den skall uppfylla alla krav på copyright mm. Eftersom allt på Wikipedia går under creative commons licens och man följer de krav som den licensen kräver är materialet lagligt att använda i undervisningen.

Ett problem som kan dyka upp är att den artikel man vill ha med har ett för svårt språk eller är för avancerat skriven för att passa på gymnasiet. Då kan man gå in i historiken för artikeln och hitta en tidigare upplaga som är lättare skriven och lägga in den.

På detta sätt så förbereder jag mina elever bättre för verkligheten. De måste träna sig i att läsa en vanlig text och använda sig av det. Genom att de arbetar i grupper så får de hjälpas åt att förstå texterna. Jag uppmanar dem att göra ”gloslistor” på svåra ord och förklara dem.

När eleverna inte hade egna datorer skrev jag ut sidorna till dem. Eleverna fick under hela kursen i Naturkunskap 1b bygga upp sin egen ”lärobok” genom en pärm med ett fliksystem. Fördelen med detta var att de efter kursens slut fick med sig en egen ”lärobok” som de kan ha som en grund för vidare studier i ämnet. Tidigare har de bara fått låna sin lärobok och varit tvungen att lämna tillbaka den när de slutar kursen.

Nu när eleverna har varsin dator får de bygga upp sitt läromedel på sin dator i digital form.

På Global Profil provar vi nu att låta eleverna skriva egna artiklar på Wikipedia utifrån deras upplevelser i Uganda respektive Sydafrika. Sophie Österberg från Wikimeda handleder oss och våra elever i det arbetet.

Wikipedia har som jag kan se det stora möjligheter att bli en plattform för en ny folkbildningsrörelse där skolan tillsammans med olika samhällsaktörer tillsammans tar fram kunskap för samhällets bästa.

I vårt projekt ”Den digitala naturkunskapen” bad vi Per Falk att berätta om sina erfarenheter med att arbeta med Wikipedia. Föreläsningen finns upplagd på AV Media Kalmar län:

Naturkunskap i ett digitalt ekosystem

Internet

Ibland har jag låtit eleverna att söka fritt på internet för att hitta förklaringar på begrepp. När de t.ex. skulle förklara vad ”hållbar utveckling” är för något fick de i läxa att hitta tre oberoende källor och göra en sammanfattning. Jag tipsade dem att titta på myndigheter och departement och ideella organisationers hemsidor förutom att göra en allmän Goggle sökning. Genom www.itools.com hittar de de flesta sökmotorerna.

Det de kommit fram till har jag sedan sammanfattat på en powerpoint och visat för dem lektionen efteråt. Då har de fått se de olika sätt som man kan förklara begreppet. Om de glömt något viktigt har jag då kunnat lägga till det. Powerpointen har jag sedan lagt upp på vår lärplattform så de kan spara dem på sina datorer eller skriva ut och sätt i sin pärm.

Radioprogram

Sedan några år tillbaka tillhör jag Vetenskapsradion Klotet ”storredaktion” genom att följa dem på deras facebooksida. Detta har hjälpt mig att följa med i miljöfrågorna och genom deras arkiv på sin hemsida (www.sverigesradio.se/p1/Klotet) har jag kunnat be eleverna lyssna på något radioprogram inom det ämnesområde vi går igenom.

På det sätt som radioprogram nu görs med medföljande hemsida, blogg, facebooksida och twitterflöde skulle många radioprogram vara utmärkta öppna lärrresurser för gymnasieskolan.

 Youtube

På youtube finns det massor av bra video man kan använda som öppna lärresurser. De flesta är på engelska. Men varför inte hjälpa gymnasieeleverna att komma över tröskeln att se engelska videos? Det är ju en verkligheten som de möter när de kommer till universitet senare i livet. På de studieförberedande programmen skall vi förbereda dem på kommande studier.

 TED

www.ted.com finns det massor av bra och inspirerande föredrag. Vi har framförallt använt föreläsningar därifrån på Global profil.

 forskning.se

forskning.se är den nationella forskningsportalen som drivs av tio myndigheter och stiftelser som finansierat forskning och landets lärosäten. Här finns många teman med utmärkt material. Jag har speciellt använt mig av ”Nya biologin” och ”Östersjön” men det finns teman om många andra ämnen. De har en även en speciell del ”för dig i skolan”, filmer och bloggar. Mycket användbar och kvalitetsäkrad!

 AV Media

Genom att eleverna nu kan se AV Medias filmer streamade direkt till sina datorer genom att de själva är medlemmar behöver vi inte längre lägga lektionstid på att se filmer. De kan se filmerna hemma som läxa och lektionerna kan användas till att arbeta med fördjupningsuppgifter. Detta passar utmärkt när man arbetar utifrån ”flipped classroom” modellen.

 Specifika sidor

Här listar jag några sidor som jag har haft speciell nytta av inom ämnet naturkunskap

genteknik.nu

I ämnet genetik har jag haft användning för sidan www.genteknik.nu.

becominghuman.org

När vi läst om människans utveckling har jag haft stor hjälp av sidan www.becominghuman.org. Den är gjord av forskaren som hittade ”Lucy” och är väldigt fin gjord. Dock kan den innehålla information som är lite föråldrad så man måste komplettera den med andra sidor som t.ex https://genographic.nationalgeographic.com

Förändrad undervisning

Under det senaste ett och ett halvt året har jag ändrat min undervisning totalt. I min blogg kommer jag att berätta och reflektera över det jag gör och hur arbetet och mina tankar fortskrider. Genom att skriva om det här hoppas jag att jag också kommer att få kommentarer från andra och att på så sätt kunna utveckla mitt sätt att arbeta vidare.

Utbildningsväsendet står idag inför det kanske största paradigmskiftet någonsin. Att vara lärare nu är något av de mest spännande yrken man kan jobba med.

 Traditionell undervisning

Jag har varit lärare i större delen av mitt liv. I många år gjorde jag som de flesta av oss lärare gjort sedan folkskolan bildades 1842. På lektionerna gick jag igenom ett stycke i läroboken, gav det i läxa och förhörde det veckan därpå. Till sin hjälp fick eleverna instuderingsfrågor att svara på. När ett område var färdigt hade jag prov på det. Parallellt med detta hade jag labbar också eftersom jag undervisar i ämnet naturkunskap.

År efter år kändes det som att eleverna bara läste för proven. När jag förhörde läxan hade inte många läst den ordentligt. De väntade med att läsa in texten i läroboken till dagen innan det var prov. Då råpluggade de och många fick godkänt och var i regel nöjda med det. Om jag någon gång frågade dem om något som vi gått igenom ett halvår innan var det bara någon av dem som kunde svara.

Detta kändes inte helt bra. Men det fungerade hjälpligt i alla fall. De duktiga fick sina höga betyg och de som bara ville ha godkänt fick i regel det. Men hur mycket av det jag försökt lära dem satt kvar och blev till något som de kunde ha nytta av längre fram i livet? Det var ju ändå grunderna för de livsuppehållande systemen på jorden som jag  lärde dem. Viktig kunskap för att kunna ta bra beslut nu och i ett framtida samhälle.

Jag försökte på olika sätt variera undervisningen och lyckades hyggligt i många fall men ändå kändes det inte helt rätt.

Hur jag själv lärt mig

Det var inte så jag själv lärt mig om naturen. Genom att vara aktiv fältbiolog och vara ute i naturen och teckna det jag såg växte det fram ett intresse som gjorde att jag satsade på att bli biolog och senare lärare. Min biologilärare i gymnasiet, Viking Olsson, hade aldrig prov med oss. Vi fick oförberedda läxförhör istället och en viktig del av det han examinerade oss på var våra labbrapporter och andra arbeten som vi fick göra själva eller tillsammans. Vi fick ibland sitta i grupper och försöka att själva bena ut det viktiga i det vi skulle lära oss. Det arbete som vi t.ex. fick göra i ekologi minns jag än idag över trettio år senare.

Jag försökte att gå över till oförberedda läxförhör i några av mina klasser  men det fungerade inte. Att man skall visa sin kunskap på prov satt liksom i väggarna på min skola.

Global profil

I Global profil där jag arbetat tillsammans med mina kollegor Bosse, Åse och Linda har vi sedan starten använt oss av elevaktiva arbetsmetoder. Mina kollegor var mycket kunniga i att använda simuleringar och jag har lärt mig mycket av att arbeta med dem.

Genom att förbereda och sedan göra en resa till Uganda eller Syd Afrika med eleverna har jag fått vara med om de mest genomgripande förändringar jag sett hos elever. De får en kunskap de inte kunnat få på annat sätt och mognar som människor. Vi har aldrig haft någon lärobok i den kursen. Vi har arbetat med verkligheten som lärobok.

 Gymnasiereformen – en chans till förnyelse

2011 när den nya gymnasiereformen skulle sjösättas och alla kurser, kursplaner och betygskriterier skrevs om såg jag en möjlighet att börja en förändring av mitt sätt att undervisa i naturkunskap. Innehåll och betygskriterier ändrades. I naturkunskapen lyfte man fram att förstå den vetenskapliga metoden och att t.ex. kunna ställa frågor som gick att besvaras vetenskapligt.

Vi hade läsåret innan haft en kurs i vårt ämneslag om något som kallas ”socioscientific issues”, ett sätt att undervisa med hjälp av etiska dilemman med natur- och samhällsvetenskaplig anknytning. Detta passade väldigt bra in i de nya naturkunskapskurserna.

Vårt ämneslag hade också satt igång ett utvecklingsprojekt som vi kallade ”Den digitala naturkunskapen!. Vi skulle se hur vi kunde utveckla vårt ämne med hjälp av alla nya digitala resurser som kommit fram de senaste åren.

När skolan skulle börja igen på hösten 2011 tänkte jag ”nu eller aldrig”. Ska jag ändra min undervisning så skall jag göra det nu!

Så här har min undervisning förändrats

  •  Har gått från lärobok till öppna läroresurser och ”flipped classroom”. Genom att låta eleverna gå igenom ett material jag tagit fram , en film, ett radioprogram, en intressant sida på internet eller en inspelad genomgång hemma kan jag använda tiden på lektionerna med att låta eleverna jobba med fördjupande uppgifter. Jag finns tillgänglig för de elever som behöver hjälp och jag får mer tid att sitta hos de elever som behöver mer hjälp. Istället för lärobok så byggs det under hela kursen upp ett läromaterial som eleven sedan kan få med sig när kursen är slut. Innan eleverna fick varsin dator fick eleverna bygga upp det i en pärm. Nu när vi har vår 1-1 satsning får de allt material i digital form och lägger in det på sina datorer.
  • Har gått från prov till loggbok och andra alternativa examinationsformer som argumenterande uppsats, rollspel, ”radioprogram”, att skriva wikipediaartikel, rapporter, case mm. Undervisningen skall så mycket det går utgå från elevernas egna frågor.
  • Har gått från att eleven arbetar ensam till ett kollaborativt arbetssätt. Läsåret 2011/2012 började vi arbeta med ”basgrupper” efter ett föredrag av Urban Hansson på vår Kick off. Har provat det på olika sätt och utvecklar det vidare.
  • Har gått från att eleverna skall plugga fakta till att lösa etiska dilemman. På lektionerna försöker jag att arbeta med ”Icke Googlebara” frågor med eleverna.
  • Har gått från att försöka utbilda ”naturvetare” till elever med ett ”journalistiskt” förhållande till kunskap. Eleverna skall vara tillräckligt insatta i naturvetenskap och global frågor så de kan ta ställning i samhällsfrågor, hitta information när de behöver, vara källkritiska, få en bred allmänbildning och få en kompetens de behöver när de skall läsa vidare eller arbeta ute i samhället.
  • Har gått från att bara tillhöra ett ämnes- och arbetslag på min skola till att tillhöra ett globalt ämnes- och kollegielag via Twitter, Facebook och Google+. Där ingår inte bara lärare utan även forskare, journalister och många andra yrkesgrupper. Jag har utvecklat ett PLN (personal learning network) som aldrig hade gått att utveckla så fort och så stort utan de nya digitala möjligheterna.