Mbazzi, Mpigi district, Uganda

Mbazzi is situated In Mpigi district south of the road to Mityana. It is a rural village with small farms and a little market place in the central of the village. ”Mbazzi” means ”axe” and the name came from the activity of the first settlers. They made axes on the hilltop. The first settlements can be traced far back as 1830. The area was mainly covered with rainforest. The sparse homes was found at the edge of the grazing lands on the hilltops. The valleys was left as a forest resource base. In recent years the whole rainforest have been cut down.

Mbazzi 2013-14Agriculture on the hills of Mbazzi.

Mbazzi 2013-16Mosaic landscape in Mbazzi.

Mbazzi 2013-17Cattle grazing on the hillslopes of Mbazzi.

Mbazzi 2013-26Deforestation at Mbazzi. This area was a dense rainforest.

Mbazzi 2013-11In the centre of the village there is a small ”marketplace”

Mbazzi 2013-6Children at the market place.

Mbazzi 2013-2Local shop.

Mbazzi 2013-8Another shop in the village.

Mbazzi 2013-19

Mbazzi 2013-9

Mbazzi 2013-3Children of Mbazzi.

Mbazzi 2013-13Primary school at Mbazzi

Mbazzi 2013-12The one and only tractor in the village.

Mbazzi 2013Corn – one of the crops of Mbazzi.

Mbazzi 2013-27

One of the farmers in Mbazzi farmer association. Since a couple of month VI-forest has begun a project in the village. Every tuesday they meet and do work together to start agroforestry in the village. The first thing to do is to start a nursery bed for tree plants.  They will later work with the whole VI-forest koncept and start cooperations and try to build a sustainable local society in Mbazzi.

Mbazzi 2013-31New tree plants – new hope!

Mbazzi 2013-30Work with nursery beds.

Mbazzi 2013-33Nursery beds. Every tuesday the farmers in the project meets and work with this.

Mbazzi 2013-34Paul Kiguba explains for the farmers why we are here. And he explains for us what they do.

Mbazzi 2013-32Mbazzi farmer association, Vi forest project team and visitors. At the left: Mats Hannerz, forester and editor for many forest magazine in Sweden. At the right: Tibazalika Alice Eunice, capacity development officer at ”Association of Uganda Professional Woman in Agriculture and Environment.

Mbazzi 2013-21At Mbazzi Paul Kiguba will start a resourcecenter for sustainable village development via Wikipedia Luganda. He will form a group of authors that will write articles about how grow crops, develop the local economy etc. The leaders of VI forest in Masaka where interested about the idea and I hope we can develop a good and meaningful cooperation with them.

This house is meant to be the resource center. It is situated along the village road and easy to access. Paul hope he will get help with the financing of the center.  I am helping him to find interested partners in the project and sources for funding.

Mbazzi 2013-22This room will be the heart of the resource centre. Paul shows where the computers shall stand.

Mbazzi 2013-24One of the Ugandan martyrs is the patron of Mbazzi and the new resource centre.

Att studera ett lokalsamhälle

Hur skall man lära elever att förstå hur ett lokalsamhälle fungerar i ett hållbarhetsperspektiv?

Här är några tankar om detta utifrån mina erfarenheter från undervisning och resor.

Förberedelse
Först måste eleverna få tankeverktyg för att kunna ställa de rätta frågorna. De frågor som verkligen täcker in komplexiteten i ett samhälle men också ger en överblickbar bild. Man kan börja med att låta eleverna fundera över följande frågor:

1. Vilka fysiska behov finns det i samhället?
2. Vilka sociala behov finns det i samhället?
3. Vilka ekonomiska behov finns det i samhället?

Sen kan eleverna fortsätta att fundera över:

4. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de fysiska behoven?
5. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de sociala behoven?
6. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de ekonomiska behoven?

Fortsatta frågor kan vara:

7. Vilka ”roller” eller ”yrken” finns det i samhället?
8. Vilka organisationer verkar där?

Sen behöver eleverna tränas i observation och dokumentation. Deras sätt att se och beskriva verkligheten behöver tränas. Här är det bra att ha ett transmediaperspektiv. Eleverna får lära sig att dokumentera med flera olika media som bild, video, ljud och att skriva i olika genre.

Innan man sedan ger sig ut i samhället behöver man ha förberett det genom att vi lärare och våra samarbetspartners ser till att de som skall intervjuas är förberedda och tillfrågade innan. Att man har en plan för hur många man kan komma till varje person eller familj som skall intervjuas och hur grupperna som skall intervjua är ihopsatta. Behövs det tolkar? Man kan också behöva tänka igenom hur själva intervjutillfället skall se ut. Skall man bjuda på något att äta? Skall man ha med sig någon present? Om man bara kommer och intervjuar kan det upplevas som om man bara kommer och tar. De kanske lägger en halv dag av sin tid som de inte kan arbeta på och få in inkomst på. Detta måste man ha i åtanke och på något sätt ge något tillbaka.

Innan grupperna ger sig ut på sina intervjuer måste de ha gått igenom vilka frågor de skall ställa utifrån de grundläggande frågeställningarna ovan.

Fältarbetet och insamlandet av fakta
När eleverna intervjuar är det viktigt att de lärt sig att lyssna. Ska de ställa några följdfrågor utifrån de svar de fått? Är det något svar som behöver förtydligas? Ett vanligt fel man kan göra som intervjuare är att bara beta av de frågor som man har på sitt papper utan att egentligen lyssna på svaren. Att fråga ”Varför?” efter ett svar kan vara ett sätt att få den som intervjuas att berätta mer och ger en än mer nyanserad bild av det man undrar om.

Efterarbete
När man sedan kommer tillbaka från fältarbetet är det viktigt att man strukturerar sitt material. Ser till att renskriva det man skrivit innan man glömmer. Har man gjort ljud- och videoinspelningar behöver man märka filerna så man kan hitta dem lätt och att alla fakta som namn, datum och plats finns på dem. Det är också bra om man namnger bilder så att man om ett halvår kommer ihåg vad det var man fotograferade.

För att göra en analys över hur hållbart samhället är kan man se på de fakta man fått in genom en riktningsanalys. Här är Eva Grundelius riktninganalys som togs fram för att hjälpa Sveriges kommuner att göra sin verksamheter hållbara i början av 1990 talet.

1. Använder man förnyelsebara energikällor effektivt? Undviker man att göra sig beroende av ohållbara energikällor, t.ex. fossila bränslen och kärnkraft.

2. Ökar mångfald och resursuppbyggnad?

3. Skapas slutna kretslopp för materia?

4. Håller man sig inom gränserna för vad naturen och människan tål?

5. Löser man fler problem samtidigt i ett hållbarhetsperspektiv, utan att skapa nya?

6. Tillämpar man försiktighetsprincipen? 

Grupperna behöver sedan bestämma hur man skall publicera sitt material. Ska man göra en artikel i någon tidskrift eller tidning? Skall man göra en rapport? Passar det att publicera i en ”Blurp”- bok? Ska man göra en utställning eller passar det bättre att redovisa i en bildföreläsning? Finns det något av det man fått fram som kan lämpa sig att skriva en Wikipediaartikel om? Finns det någon Wikipediaartikel som skulle kunna utvecklas mer utifrån det som eleverna upplevt och lärt sig?

Att förhålla sig till det man lärt sig och sett
När dokumentationen färdigställs är det också viktigt att ta upp en diskussion om hur man som elev och lärare skall förhålla sig till det som man fått veta. Kan och vill vi agera på något sätt för att bidra till en hållbar utveckling? Ska vi starta en intresseförening för det lokalsamhälle vi studerat för att ta göra insamlingar eller annat som kan stödja de utvecklingsmöjligheter som finns där? Kan vi inspirera någon redan befintlig organisation eller församling att arbeta för att samla in medel för till utvecklingsprojekt.

Planeringsmöte

Sista dagen i Uganda på ett tag. Vaknade klockan sex i mörker. Det var strömavbrott så jag fick tvätta av mig i pannlampans sken. Jag hängde den naturligtvis på en spik på dörren. Svårt att tvätta ansiktet annars.

Paul och jag åkte in till Entebbe där Coseo från Namulanda och John från Entebbe SS redan samlats. Coseo blir Namulandas nya representant i Global Profil efter att Cathy slutat som rektor på skolan och fått ett nytt jobb inom företagsvärlden.
En representant från St Josephs och Ruth Mende från Kitende kom sedan och vi satt hela förmiddagen och gick igenom deras förra mötes protokoll och hur vi skall lägga upp nästa besöks program. Det kändes väldigt bra att få planera programmet tillsammans med alla skolorna i Entebbe!

Jag blev skjutsad till Entebbe airport av Paul. Vi blev stoppade innan vi hann komma fram. Jag fick gå ur bilen och blev muddrad av en polis. När de inte hittat något misstänkt så fick vi åka vidare till flygplatsbyggnaden. Där satt Mats, Kaj och Hans i cafeterian och väntade på mig. De sa att Kenyas flygplats i Nairobi brann och att det var förhöjd säkerhet på alla flygplatser i Östafrika.

Vid fyratiden lyfte vårt plan och vi flög mot Dubai där vi landade vid niotiden. Denna gång fick vi bo på ett annat hotel: Arabia park hotell. Det var också fint och bjöd på god mat. Det låg lite längre in i staden än vad det andra hotellet som vi bodde på när vi åkte ner gjorde.

Luften ute var lika varm som när vi övernattade där för fjorton dagar sedan.

ISTE 2013 – Presentation av vårt projekt

ISTE 2013 Tisdag-3

Idag fick vi presentera vårt projekt om ”Digital citizenship” från Kalmar. Det var ett av två europeiska projekt som presenterades här i år. Jag såg ett projekt från Norge på ”poster session” igår. Deltagandet från Europa är inte så stort på ISTE.

När man talar om ”digital citizen” i USA menar de flesta hur man skall uppträda på ett bra sätt på nätet. Vi ville utvidga begreppet och visa på hur man kan få elever att bli engagerade samhällsmedborgare genom deras arbeten i undervisningen. Att öppna upp skolans väggar och låta elevernas röst ljuda ut över samhället.

ISTE 2013 Tisdag-6

Vi berättade om Daniels projekt där hans elever fick studera vargfrågan och avsluta sitt arbetsområde genom att skriva till miljöministern. Vi visade ””Hållbart Fredriksskans” där mina elever fick utveckla förslag på hur man skall göra med den gamla idrottsanläggningen som är granne med vår skola och sedan diskutera detta med projektledaren på kommunen. Radiodagböckerna efter Uganda och Sydafrikaresan var nästa projekt som presenterades. Sist men inte minst Wikipediaprojektet där våra elever på Global profil skrev artiklar om något de varit med om och erfarit under deras resa.

Vi fick många intressanta kontakter med utbildare i USA som letat upp vår ”poster session”. Bland annat kom det förbi en kvinna som i flera år försökt att utvidga begreppet ”digital citizenship” på det sätt som vi visade. Hon hade bloggat i flera år om detta. Utbildare som arbetar med ”Project based learning” sa också att de kände igen sig. De svenska lärare som var här kom också förbi så vi fick träffa dem.

ISTE 2013 Tisdag-7 ISTE 2013 Tisdag-5 ISTE 2013 Tisdag-2

Naturkunskap 1b – Genteknik

I den del av kursen som skall innehålla diskussion kring genteknik valde jag detta år att diskutera GMO.

Efter att eleverna fått en introduktion om cellen och evolution satte jag igång förberedelserna för en debatt om GMO.

Först skapade jag nya studiegrupper utifrån ambitionsnivå. Eleverna fick vid en utvärdering före jul skriva vilket betyg de strävade efter. Efter att ha haft dem en termin kände jag dem också mycket bättre och kunde lättare se vilka som skulle passa ihop. Jag gick med detta ifrån idéen om ”basgrupper”. Basgrupperna skall finnas för ett socialt mål. Vi hade sett i vårt forskningsprojekt att det gick mycket bättre för eleverna att lära sig och att få relevant hjälp om de var ungefär lika i ambition. Därför skapade vi ”studiegrupper” istället.

Uppgiften de fick var att de skulle ha en debatt mellan Monsanto, indiska bönder, Greenpeace, gentekniknämnden, forskare, EU och USA. Jag bestämde och gav grupperna en av dessa roller. Dessa skulle sedan samlas och diskutera frågan: ”skall vi tillåta GMO inom jordbruket på jorden?”.

Grupperna fick börja med att ställa sig vilka frågor de behövde svara på för att klara uppgiften. De fick i uppgift att göra ett gemensamt Google Drive dokument där de sammanställde allt de tog reda på. Detta dokument delade de med mig och jag la in det i en mapp där alla kunde se allt. På så sätt kunde de följa varandras arbete och förbereda bra frågor och synpunkter på varandras argument.

Jag trodde de skulle se det som en hjälp i sitt arbete men en del grupper började ”mörka” med vad de kom fram till så att de andra inte skulle kunna se allt. De ville också kunna överraska i debatten så vad jag förstod så tog de inte upp allt.

När de var klara för debatt delade jag upp klassen i två halvor där två från varje grupp fick representera sin roll. På så sätt fick fler chansen att prata. Jag lät alla först få ett inledningstal på ca 3 minuter där de fick säga sina grundargument. Sen släppte jag ordet fritt och de fick ställa frågor till varandra. Debatten var stundtals mycket intensiv. När debattämnena kändes uttömda lät jag varje grupp få ett slutord.

Så här tyckte eleverna om detta arbetssätt:

Jätteroligt. Lite svårt i början med debatten var rolig.

Detta hade jag i nian och en gång tycker jag nog är lagom ändå fast det är en sån stor grej. Kul för dom som inte haft det förut.

Intressant och roligt med debatt.

Bland det roligaste fast dålig gruppindelning. Debatten var bra.

Roligt med debatten men svårt att jobba med.

Roligt med debatt.

Ingen kommentar.

Intressant. Dock lite krångel med om man var för eller emot GMO. Det blev lite oklart.

Helt ok.

Lärorikt men svårt.

Roligt att köra en debatt och gå in för sin roll och åsikter.

Mycket bra med debatt.

Bra projekt och bra genomfört.

Viktig och intressant uppgift.

Bra att vi fick göra en debatt. Det var roligt och man lärde sig mycket.

Väldigt kul arbete. Var verkligen en rolig grej att ha en debatt om det man jobbat med.

Roligt med debatt. Lite annorlunda men mycket kul.

Det var väldigt rörigt innan man verkligen kom igång men när vi kom till debatten gick det ganska bra.

Roligt område med debatt. Lärorikt.

Väldigt intressant. Visste inget om det från början. Debatten var riktigt rolig. Du borde fortsätta göra detta nästa år.

Ett bra grupparbete och kul med debatter.

Här började vi komma in i rätt grupper. Vi jobbade med personer som hade samma mål i betygen så det fanns mer vilja och roligare att jobba. Debatten var kul.

Det var intressant. Har aldrig hört om GMO innan. Det var jättekul att ha en debatt.

Kul med diskussion.

Roligt med debatt.

GMO och upplägget på GMO var mycket bra! Jag lärde mig mycket och det var mycket bra med debatten.

Bra med grupparbete och roligt med debatt. Lärorikt.

 

Projekt och verksamheter i det nya skolparadigmet

Under de senaste två åren har jag försökt att arbeta helt inom det nya skolparadigmet. Det har inneburit att jag fått sätta mig in i vad det innebär och kasta mig ut i en undervisningsvärld där gamla svar inte gäller längre. En skolvärld med nya frågor och nya möjligheter.

”När ett nytt paradigm kommer börjar alla om från början” säger Joel Barker i sin film ”Paradigm – mönster som styr”. Under dessa två år har jag blivit med i och startat flera nya projekt som på olika sätt bidragit med olika pusselbitar i det praktiska utvecklandet av ett nytt skolparadigm. Jag har haft stor hjälp av forskaren Mats Lindahl på Linneúniversitetet och min kollega Daniel Åkerblom som jag arbetat tillsammans med i SSI projektet som tagit den största delen av min tid de två senaste läsåren. Men mina andra kollegor i Naturkunskap på Stagneliusskolan och mina kollegor Bo Hellström, Åse Möller och Linda Wolfgang på Global Profil har varit viktiga i detta arbete. Jag har också via mina kontakter på Twitter, Google+ och Facebook fått många viktiga delar till detta arbete.

I min blogg har jag på olika sätt beskrivit dessa projekt. Här skall jag nu försöka beskriva syftena med projekten och de möjligheter som jag kan se i dem.

Socioscientific issues (SSI) i naturkunskapsundervisningen.
Arbetssättet syftar till att eleverna skall få kompetens att ta beslut i naturvetenskapliga frågor med samhällsanknytning. De lär sig att ställa frågor som går att besvara på ett vetenskapligt sätt, de lär sig att argumentera och se företeelser ur olika vinklar. De arbetar inom alla arbetsområden kollaborativt såväl som individuellt genom att löpande föra loggbok över sin läroprocess. Genom att i största möjliga utsträckning utgå från elevernas egna frågor blir undervisningen förhoppningsvis så relevant den kan bli för eleverna inom kursplanens ramar.

Genom att arbeta med en ”flipped classroom” modell där de tar till sig fakta med hjälp av öppna lärresurser som filmer, olika hemsidor, animationer mm har tiden på lektionerna mestadels använts till elevaktivt arbete. Jag som lärare har då kunnat gå runt och hjälpa dem och få mer tid till individuella samtal.

Global profil
Syftena med Global profil är flera. Genom att först förbereda sig på olika plan och sedan göra en resa till ett afrikanskt land, sprida erfarenheterna och sedan ta emot afrikanska elever i sitt eget hem får eleven perspektiv på sin kultur, utvecklas personligt och lär sig om andra människors livsvillkor. Genom att eleverna  bor i familjer eller elevhem och lärare bor med lärare delar vi varandras  vardag genom våra utbyten. Genom att vi är flera skolor involverade i såväl Kalmar, Entebbe och Port Shepstone har utbytet lett till ett ökat samarbete i den egna staden. Tydligast har det synts i Sydafrika där vår närvaro har lett till att gamla mönster av apartheid mjukats upp.

Genom att vi alltid är minst två lärare som undervisar har vi varje år utvecklat vårt sätt att undervisa med elevaktiva metoder. Vi har arbetat tematiskt och ämnesövergripande. Vi har hittat sätt att undervisa så att alla EU nyckelkompetenser kommer med och att alla elever får möjlighet att utvecklas.

Av alla kurser jag genomfört är denna den som gett mest resultat. Eleverna får en kunskap sprungen ur verkliga upplevelser och mycket av den kunskap de fått genom ”vanlig” skolundervisning faller på sin plats. De upptäcker att de kan göra sig förstådda på den engelska de lärt sig och de får t.ex. uppleva religion ur ett vardagligt och personligt perspektiv.

Den digitala naturkunskapen
Under projektet ”den digitala naturkunskapen” lärde sig vårt arbetslag i ämnet vilka digitala verktyg som fanns och försökte att börja tillämpa dem i undervisningen. Det framkom ganska snart att olika verktyg interagerade likt ett ekosystem. Vi förstod att det gällde att använda rätt set av verktyg till olika behov. Eftersom detta projekt genomfördes samtidigt som SSI projektet och de två projekten passade som handen i handsken kunde vi se hur viktigt det var att tänka pedagogik samtidigt som vi lärde oss alla digitala verktyg. Detta projekt var för oss inkörsporten till det nya skolparadigmet.

Genom sociala medier ökade vår kontakt enormt med andra pedagoger. Genom att andra områden i samhället har en liknande digital utveckling som skolan kunde vi t.ex. utveckla kontakter med redaktioner inom Sveriges Radio.

Genom att bjuda ner pedagoger som redan jobbat mycket digitalt kunde vi knyta viktiga kontakter med andra skolor och organisation och få värdefull inspiration. Genom att samarbeta med AV Media Kalmar län finns alla dessa föredrag kvar för de som vill se och lära.

Radion som öppen lärresurs
Genom den digitala naturkunskapen upptäckte vi radions möjligheter som kompetensutveckling för lärare och öppen lärresurs. För att sprida kunskapen om detta startade jag utvecklingsprojektet ”radion som öppen lärresurs och ljud som redovisningsform”.

Vi gjorde ett studiebesök på Sveriges Radio som hade som syfte att lära oss lärare om hur radion arbetar nu, vilka program vi kan använda i undervisningen och utveckla kontakter mellan redaktioner och lärare.

Genom det radiodagboksprojekt som vi gjorde med vetenskapsradion Klotet upptäckte vi hur metoden att göra radiodagböcker kan användas vid inlärningen. Den passar utmärkt om man skall tillämpa sk ”hållbart lärande”.

Hållbart lärande
Tillsammans med Eva Grundelius har vi börjat titta på hur förmågorna ”att djuplyssna”, ”att djuplyssna till sig själv”, ”djuptala” och ”djupfråga” kan användas för att åstadkomma ett ”hållbart lärande”. Genom att lära eleverna ett ”hållbart lärande” hjälper man dem att skilja ut kunskap från känslor och tyckande. Man lär dem att integrera ny kunskap med den de redan har. Elevernas förmåga att reflektera ökas.

Wikipedia i undervisningen
Genom att lära elever och låta dem skriva artiklar i Wikipedia så utvecklas elevernas förmåga att uttrycka sig på ett formellt sätt. De lär sig att man måste ha en referens till sin kunskap och de lär sig att kunskap är något vi skapar tillsammans.

Genom att skriva artiklar tillsammans med människor utanför skolan kan skolan bli en del av en lärandegemenskap med det omgivande samhället. Eleverna kan vara med och göra artiklar tillsammans med människor i föreningar eller andra organisationer.

I språkundervisningen kan språklärarna använda olika språkversioner av Wikipedia och låta elever t.ex. översätta artiklar från spanska Wikipedia till svenska Wikipedia och tvärtom. Elever kan få skriva artiklar om det man är intresserad av på det språk man studerar. På så sätt lär sig eleven både språk och kan gå djupare inom sitt ämnesområde.

I Global profil har vi sett att det skulle kunna gå att skriva artiklar om olika ämnen som odling, sophantering, energi och ekonomi som sedan översätts till Lugandiska Wikipedia (ett av språken i Uganda). Genom projektet Wikipedia zero får flera länder, däribland Uganda, i Afrika möjlighet att surfa in på WIkipedia gratis. På detta sätt kan Wikipedia användas inom byutveckling tack vara att många nu har mobiltelefoner ute i byarna.

Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
I vår film om min gamla biologilärare Viking Olsson vill jag förbinda det som sker nu med min egen gymnasieutbildning och den skola Viking gick i. Genom att höra Vikings minnen och tankar om den skola han gick i och hur hans biologiintresse formades vill jag få fram de tidlösa principer som bär i all god undervisning oavsett om man levde i Sverige på 20-talet och 70-talet eller i Afrika 2012.

Filmen kommer att ta fram det som behövs för framtidens entreprenöriella undervisning på ett oväntat sätt.