Praktisk samhällsekologi – andra året

Under det första året i KY utbildningen praktisk samhällsekologi gick vi igenom samhället i stort och tittade på de miljöanpassningsprocesser som som finns på olika nivåer i samhället och i olika typer av organisationer. Det gav också en grundläggande kunskap i samhällskunskap, ekologi och miljökunskap som man behöver för att driva dessa processer.

Det andra året fördjupades kunskaperna om miljöarbetet i företag och allt som man behöver för att förstå allt kring det.

Individ och grupputveckling
Efter det första årets visionsarbete och gruppsamverkan fördjupades kunskapen med några kurser till.

Visionsarbete 2
Här gick vi in på andra visionsmetoder än visionsbygge inifrån och kursdeltagarna fick träna på att lägga upp egna visionsprocesser i en organisation. De två första kursårgångarna fick en kursvecka med Warren Ziegler som tagit fram metoden visionsbygge inifrån.

Hälsa och friskvård
I denna delkursen tittade vi på hur man kan arbeta förebyggande med ett hälsoarbete i ett företag.

IT och kommunikation
Grundläggande kunskaper i IT och kommunikation så långt som utvecklingen kommit då. Skulle kursen gå nu skulle denna delkurs vara mycket längre än den var.

Projektledning/beställning/genomförande
För att kunna förstå och leda projekt i företag, organisationer och kommuner behövde de studerande en grundläggande kunskap i hur man leder, beställer och genomför ett projektarbete.

Företag och miljö
Här kom ett antal kursen igen som låg under ”samhälle och miljö” det första året. Nu fokuserade de på det som man behöver veta om man arbetar i ett företag.

Ekologi och miljökunskap
Här gick vi framför allt igenom utsläpp och deras inverkan på ekosystemen och de enskilda individerna

Samhällsstrukturer/Samarbetsformer/Beslutsprocesser
När denna delkurs kom tillbaka år två så handlade den framförallt om strukturer och processer inom företag.

Ekonomi och miljöekonomi
Även här var fokus på ekonomi i och runt ett företag.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Här fick de studerande lära sig grunderna i hur man gör en miljökonsekvensbeskrivning.

Miljöjuridik och styrmedel
Vilka lagar som styr miljöarbetet och vilka styrmedel som finns är viktigt för en miljösamordnare att känna till.

Logistik
Genom en bra logistik kan man göra miljövinster. Därför måste en miljösamordnare känna till grunderna i detta ämne.

Miljöanalyser och mätteknik
För att som miljösamordnare kunna beställa rätt analyser i ett miljöarbete måste man känna till grunderna i detta. Denna kursen skulle framför allt ge beställarkompetens mer än att utbilda de studerande till att göra analyser.

Miljöanpassad produktutveckling
Ett företags miljöarbete inbegriper också själva produkten och hur ”miljövänlig” den kan göras.

Lärande i arbete
Det sista året var lärandet i arbete 15 veckor långt och många av de studerande fick tack vare det en rejäl erfarenhet av ett företag eller organisations miljöarbete.

Sett över landet fick ca 70 % av dem som gick en KY utbildning jobb efter sin utbildning.

Den första kursen hölls första terminen våren 1997 i Kretsloppshuset på Furulidskolan. Sen fick den flytta till daghemmet i ”Pakistan” i Aneby när den den andra årgången började på Furulidskolan. 1998 flyttade hela kursen med båda de första årgångarna ut till det nybyggda Ekotopia strax söder om Aneby. Lokalerna där var de finaste utbildningslokaler som jag undervisat i. Den lilla hörsalen var fantastiskt att få föreläsa i. Kontoren var också bland de bästa jag suttit och arbetat i. Allt var i stort sett gjort i trä inomhus. Den sista kursen gick ut 2003. Efter det såldes Ekotopia.

Det var nu tio år sedan utbildningen slutade. Varför tar jag då upp den nu igen? Jag tror att en modern variant av detta upplägg skulle passa i några av de skolor i Uganda  som vi samarbetar med. Där ligger de mycket närmare målet att bygga ett lokalt hållbart samhälle. Nästan alla, på landsbygden i alla fall, har ett trädgårdsjordbruk som skulle passa utmärkt för permakultur. Våra studiebesök på VI-skogen i Masaka visar att det går att göra mycket i den riktningen och att det gör resultat. De har nästan obegränsat med sol som kan bli deras viktigaste energikälla. Det finns en ”spirit” av gemenskap att lösa problem tillsammans inbyggt i deras kultur. De har också ett levande kulturliv som kan användas som livsinspiration och källa till att sprida kunskaper. Sen har de naturligtvis andra problem som inte vi har men genom internationella standarder på miljöområdet och det sociala området tror jag utvecklingen kan gå framåt.

Praktisk samhällsekologi – första året

När vi tog fram konceptet praktisk samhällsekologi bestämde vi att det skulle vara en två årig KY utbildning för miljösamordnare. Det första året gick man igenom metoder för att miljöanpassa hushåll, grannskap och mindre byar, kommuner, regioner och företag. För alla dessa nivåer hittade jag internationella metoder. Här skall jag ge en kort beskrivning av upplägget under det första året. Den första kursen startade 1997. Totalt genomfördes den 7 gånger.

Visionsarbete
Hela utbildningen började med några dagar med visionsbygge inifrån. Genom att börja så tänkte jag att alla skulle se både sin egen livsvision och varför de skulle gå utbildningen såväl som sin samhällsvision som man vill förverkliga. Detta är två bärande principer i det jag kallar visionsbaserat lärande. Genom hela utbildningen gick det visionära tänkandet som en röd tråd.

Metoder att miljöanpassa samhället
Efter visionsarbetet följde metoderna att miljöanpassa olika nivåer i samhället. Tanken var att börja i var och ens hem för att sedan gå utåt i en allt vidare cirkel.

Global Action Plan (GAP)
Global Action Plan är ett program för livsstil förändring. Man går igenom sitt hushåll och tittar på avfall och energi mm och gör först en nulägesanalys där man väger och mäter sin förbrukning. Sedan gör man en plan för förändring, verkställer planen och mäter och väger förändringen. Genom att först miljäanpassa sitt hushåll tänkte jag att man la en bra grund för att sedan göra samma processer på andra delar av samhället och i ett företag.

Permakultur
Permakultur är en designprocess där man utifrån de sk ”permakulturprinciperna” tar fram hur en hållbar bosättning på hushålls, grannskap och mindre by nivå. Man har också ett koncept för ”bioregionalism” där man sätter in det mindre samhället i en större helhet. Permkulturrörelsen skapades av Bill Mollison under 80-talets början och finns nu i alla världsdelar. Det finns ett internationellt utbildningsprogram och det upplägg vi hade i kursen gav ett ”permakulturcertifikat”.

Lokal Agenda 21
Under den tid som kursen pågick hade de flesta svenska kommuner igång ett lokalt Agenda 21 arbete. Man gjorde planer för en lokalt hållbar utveckling och förverkligade det som gick att göra. I vår utbildning ingick två veckor sk ”lärande i arbetet”, eller LIA som det förkortades, där eleverna fick följa en lokal agenda 21 samordnare i sitt arbete.

Regional naturresursplanering
En liten del av permakulturkursen behandlade denna nivå. Resten utbildade högskolan i Kalmar utifrån sitt sätt att lära ut regional naturresursplanering.

Metoder att miljöanpassa ett företag
När det gäller företags miljöanpassning var det tre metoder som togs upp

Kvalitet (ISO 9000)
Vi började med kvalitetsarbete inom företag för att de studerande skulle lära sig hur ISO standarder fungerar. Många företag arbetar efter ISO 9000 så det är naturligt att börja där. Då får man en bra struktur för att förstå hur ett företag fungerar.

Internkontroll
Först tittade vi på hur man arbetar med arbetsmiljöarbete i ett företag. Hälsa och miljö hänger nära samman och har man ett bra intenrkontroll arbete så har man en bra grund för nästa steg. Miljösamordnare har ofta både hälso- och miljöarbetet på ett företag i sin tjänst.

Miljöledning
Här lärde vi ut EMAS och ISO 14000 som då bara funnits i några år. Genom att först lära sig permakultur och inom detta lära sig arbeta med energi och materialflöden så skulle en bra grund vara lagd för att gå igenom detta i ett företag.

Samhälle och miljö
Parallellt med dessa kurser hade vi ett antal kurser som skulle ge en omvärldskunskap.

Ekologi och miljökunskap
Denna kurs skulle ge en grundläggande kunskap i ekologi, kretslopp och miljö.

Samhällsstrukturer/samarbetsformer/beslutsprocesser (SSB)
Denna Kurs skulle ge en översikt över hur man samarbetar i olika former i samhället och hur man tar beslut. Tanken var att kursen skulle ge en bas så att de studerande skulle förstå hur de skulle få in miljöfrågorna i de beslutsprocesser som finns inom företag, organisationer och kommuner.

Internationalisering
För att förstå de stora dragen i globaliseringen så tog vi in föreläsare från Högskolan i Jönköping som föreläste om vad som skedde just då ute världen. Fokus låg på att förstå den ekonomiska utvecklingen som många av våra stora företag måste anpassa sig till.

Ekonomi och miljöekonomi
Ska eleverna kunna arbeta som miljösamordnare måste man kunna grundläggande ekonomi och miljöekonomi.

Grupputveckling
Det första årets delkurser i grupputveckling var det tidigare nämnda visionsarbetet och senare under året en vecka med gruppsamverkan enligt FIRO modellen.

Lärande i arbete (LIA)
Det som kännetecknade en KY utbildning var att en tredjedel av tiden skulle man tillbringa ute hos en arbetsgivare och ha en praktik som skulle vara upplagd så att man lärde sig arbetet på ett praktiskt sätt.
Under det första året var det förutom agenda 21 praktiken nio veckor på ett företag eller organisation.

Att KY utbildningarna lyckades ge de studerande jobb i så stor utsträckning var tack vare LIA:an. Genom att sakta under en pedagogisk ledning komma in i ett arbete var en framgångsfaktor.

Organisationen av utbildningen var också bra. Man kunde ta tillvara det bästa från högskola och komvux på orten och genom att företagen var i majoritet fick man med det som verkligen efterfrågades på arbetsmarknaden.

Praktisk samhällsekologi – så började det

1994 fick jag utbilda den nya politiska ledningen i Aneby kommun i Hållbar utveckling och Agenda 21. Efter utbildningsdagen på stiftsgården Gransnäs satt jag och pratade med planchefen Anders Adolfsson, kommunchefen Åke Sahlin  och miljöchefen Gunnar Hallbäck. De ville ha en eftergymnasial miljöutbildning och utbildning i hållbar utveckling i deras ekokommun koncept. De undrade om jag ville ta fram en sådan. Jag arbetade då på AmuGruppen och arbetade mycket med att utveckla arbetsmarknadsutbildningar i miljö- och hållbar utveckling.

Jag började att tänka igenom olika upplägg. Under mitt arbete med att starta upp arbetsmarknadsutbildningar i miljö hade jag kommit i kontakt med många olika miljöorganisationer. Var också med i det informella ”Agenda 21 nätverket” som bildats spontant av de organisationer som arbetade med hållbar utveckling på nationellt plan. I Kalmar hade jag också byggt upp kontakter med bl.a. Rolf Arnemo som arbetade på Högskolan . Han hade fått med mig och AmuGruppen i ett Östersjöprojekt som hette BEENET (Baltic Environmental Education Network). I detta arbete fick jag kontakt med bl.a. finska miljöutbildare.

Det var under ett sådant möte i Kalmar med Pekka och Jukko från Rantasalmi som jag plötsligt fick idén till upplägget. Jag skulle träffa dem i Norrgårds personalrum men Jukko haltade lite så det gick väldigt långsamt för dem att gå dit. Jag väntade och väntade men inga finnar kom. Då i väntans tid så kom jag på upplägget och jag förstod hur utbildningen skulle läggas upp. Det skulle bygga på internationella metoder att miljöanpassa samhället från hushåll till hela regioner.

Jag skrev ner idén men kunde inte komma på i vilken form den skulle genomföras. En arbetsmarknadsutbildning skulle det inte vara.

En dag så ringde min kollega Mats Larsson från AmuGruppen i Jönköping. Han hade hört att det skulle komma en ny typ av yrkesskola som det skulle gå att söka pengar för. En högskola, komvux på orten och företag eller organisationer i majoritet skulle finnas med i ledningsgruppen. Utbildningen skulle kunna startas där det fanns behov av utbildad personal. När behovet var mättat skulle den sedan läggas ner. Eftersom jag redan hade byggt upp kontakter med högskolan i Kalmar var det bara att hitta några intresserade företag på orten och sedan kunde vi ansöka. Eftersom jag redan hade själva innehållet klart var det bara att skriva ansökan så fort som möjligt vilket jag och min kollega Mats gjorde.

Eftersom inte så många hade förstått vad en KY utbildning var och sett möjligheterna med dem så var vi bland de första som fick pengar till en sådan.

Vi startade utbildningen i Furulidsskolans kretsloppshus. Genomförde den senare i ett daghem nära skolan för att sedan slutligen flytta den till det nybyggda Ekotopia där den genomfördes sju gånger innan marknaden var mättad på miljösamordnare.

Geno 2.0

Sedan jag blev gymnasielärare i naturkunskap för 10 år sedan har jag följt hur kunskapen om människans historia utvecklats. I mitt ämne ingår att undervisa om genetik också. Det var därför extra intressant när jag kunde läsa i National Geographic för några år sedan att de startat ”Genographic project” som gick ut på att kartlägga människans vandring över jorden genom att göra DNA tester på människor över hela jorden. Genom att följa olika markörer kunde forskaren Spencer Wells som ledde projektet få fram hur olika grenar av mänsklighetens träd spridit sig på sin väg ut ur Afrika.

Jag beställde ett test och skickade in lite ”cellskrap” från min kind. Genom hemsidan och den kod som mitt prov fått kunde jag följa de olika stadier som DNA undersökningen gick igenom. När allt var klart var det bara att ladda hem en beskrivning av ens släkt resa. När sedan åren gick och fler och fler tester gjorts över jorden så blev den data som legat till grund för kunskapen om människans vandringsvägar allt bättre och mer precis.

Jag fick veta att jag tillhör Haplogrupp 1 (M170). En av mina markörer visade att min äldsta kända förfader levde i Nordöstra Afrika i Etiopien, Tanzania eller Kenya för ca 50 000 år sedan. För 45 000 år sedan hade mina förfäder utvandrat till mellersta östern. Detta kunde man veta för att jag hade en markör som måste ha uppkommit i en population som fanns där vid den tiden.

Nästa nedslag i mina förfäders vandring hamnar i sydöstra Europa och det var för 20 000 år sedan. De tillhörde troligen den kända ”Gravettian-kulturen”. Det var de som tillverkade den berömda lilla kvinnostatyn ”Venus från Milos”. Troligen härstammar vikingarna från denna grupp människor för man kan hitta den markör som finns hos detta folk även utefter Frankrikes kust och i England såväl som i Skandinavien.

I höstas fick jag ett mail från National Geographic där det stod att de utvecklat DNA testet vidare och kunde nu erbjuda ”Geno 2.0”. Eftersom jag varit kund hos dem tidigare fick jag lite rabatt och jag betalade lite drygt 150 dollar för att få ett nytt test.

Efter alla åren som Genographic projektet hållit på hade både kunskap och metod utvecklats. Denna gång fick jag inte bara mitt genom på faderssidan genomgånget utan också mitt mitokondrie-DNA som jag ärvt på mödernet. 150 000 markörer testades.

Nu kunde man också se hur många procent av ens DNA som man delar med Neandertalarna och Denisova människan.

Alla nu levande människor härstammar från en kvinna som levde för 180 000 år sedan. På mödernet så härstammar jag från en kvinna som tillhörde den grupp som utvandrade ur Afrika för 60 000 – 70 000 år sedan och slog sig ner i västra Asien. Där bodde de till för ca 27 000 år sedan då de drog sig upp mot Europa. En population drog sig upp mot nordvästra Ryssland på gränsen till Finland.

Min första kända manliga släkting bodde Afriika för 140 000 år sedan. Det fanns män både för och efter honom men det var bara han som gett sina gener vidare till alla män som lever nu. För 70 000 år sedan uppkom en markör som alla  människor utanför Afrika har. För 50 000 år sedan levde mina förfäder i Mellersta Östern. För 20 000 år sedan hade de kommit fram till Europa. För 5 500 – 26 000 år sedan kom dem till skandinavien.

Min DNA profil innehåller 49 % Nordisk DNA, 30 % Medelhavs DNA, 17 % Sydvästasiatiskt och 3 % Nordöst japanskt DNA.

Jag är bara 1,2 % Neanderthalare och 2,9 % Denisovamänniska.

doc lounge

Idag var det dags för månadens doc lounge i Kalmar. Sedan ett år tillbaka har jag börjat att gå på dessa filmvisningar när jag har haft möjlighet. Ska man lära sig att arbeta med case i skolan är att se dokumentärfilm ett bra sätt att få inspiration och lära sig hur man kan berätta om verkligheten.

Doc lounge är en ideell kulturförening som finns i 18 städer i Norden. Föreningen startade 2006 i Malmö som ett initiativ av dokumentärfilmaren Fredrik Gertten. Det var Fredrik Gertten som gjorde den uppmärksammade dokumentären ”Bananas” som handlade om bananodlare i Nicaragua och deras kamp mot Dole. Föreningens syfte är att visa kvalitetsdokumentärer, nyproducerad svenska och internationella dokumentärer, lokala premiärer och musikdokumentärer. I Kalmar så visar man filmerna i museum eller restaurangmiljö.

Ikväll hade Stensökrogen fyllts helt av soppätande filmtittare när filmen ”Village at the End of the World” av Sarah Gavron visades. Filmen följde ett antal personer i den lilla byn Niaquornat på Grönland med 59 invånare. Bland annat fick vi följa byns enda tonåring Lars i den karga vardagen. Vi fick se hur invånarna tog över fiskfabriken som ”Royal Greenland” ägt och drivit men lagt ner sedan några år. Ute i viken låg isbergen vackra och vita i det blå havet. Det grönländska livet påverkas av klimatförändringar men ännu kan många försörja sig som jägare och fiskare. Lars ville dock inte hålla på med det. Han lämnade byn för en större stad på Grönland och fann sig en flickvän där.

1981 levde jag bland eskimåer på St Lawrence Island i Berings sund under några dagar och fick uppleva ett eskimåsamhälle inifrån. Vi hade flugit till det lilla samhället Gambell från Nome i västra Alaska Jag kände igen mycket från filmen: det hängande torkade sälköttet,  trähusen och byns enda affär. Men den stora skillnaden var att människorna på Grönland verkade lyckligare. Vi såg mycket misär bland eskimåerna i Gambell som alkohol och drogmissbruk. Många eskimåer verkade djupt deprimerade. Att möta eskimåer var inte att möta samma glädje som jag mött i Uganda när vi besökt olika grupper på landsbygden där.

Vi fick inte gå utanför byn själva utan guide. Gambellborna hade haft dåliga erfarenheter av turister som tagit med sig olika souvernirer som t.ex. ben från gravar och liknande. Men efter förhandlingar med byns borgmästare fick vi med oss en guide som visade oss runt bland fågelbergen.

I filmen fick befolkningen i Niaquornat också besök av turister som åkte på kryssning och stannade till för att gå iland några timmar och för att titta på byn. Befolkningen ställde upp bord med hantverk mm och byns enda person som kunde både engelska och danska guidade dem.

Efter filmen intervjuades filmens producent via Skype från London.

Jag cyklade hem i det kalla februari mörkret och såg fullmånen lysa över Kalmars gator. Tänkte på vad filmen visat och tänkte: vi har samma grundläggande mänskliga behov var vi än befinner oss på jorden. Vi skapar bara lite annorlunda kulturer runt dem. Kulturer som är spännande att lära känna och gör livet på vår planet intressant att upptäcka och uppleva för att förstå oss själva bättre som människor.

Att djupse

Tidigare i min blogg har jag (10 februari) och Eva Grundelius (18 februari) skrivit om ”hållbart lärande”. Det bygger på fyra förmågor som rätt använda kan bidra till en god lärprocess: att djuplyssna till sin egen kunskap, djuptala, djuplyssna och djupfråga. Jag har de senaste dagarna kommit fram till att det finns en till förmåga som man kan lägga till de fyra: att djupse.

Att djupse får inte förväxlas med djupseende som betyder att se tredimensionellt eller ”att varsebli omgivningens tredimensionella struktur”. Det är inte helt enkelt att beskriva vad djupse innebär eftersom det måste erfaras genom det sätt som man ser omgivningen på. Men här är några försök i alla fall.

Djupse gör du när du helt koncentrerat betraktar ett föremål eller din omgivning. När du ”ser när du tittar”. Du kan t.ex. växla mellan att se själva föremålet och formerna som finns i ”tomrummen” runt föremålet. När du tecknar så tränar du att djupse, dvs att medvetet betrakta det du skall rita av och sedan göra en avbildning av det på ett papper. Den iaktagelseprocess som du då måste gå igenom för att kunna göra detta skulle man kunna kalla för att ”djupse”.

Man använder också förmågan att djupse när man artbestämmer ett djur eller en växt. För att vara säker på vilken art det är när man första gången ser en art måste man noga iaktta färg, form mönster eller beteende.

Förmågan att djupse använder man också när man skall göra observationer. Att observera är den första fasen i det vetenskapliga arbetsättet som Aristoteles tog fram. När man sedan observerat skulle man enligt honom strukturera det man sett och sedan göra en analys.

Vetenskap och att djupse gick hand i hand i både konstens och vetenskapens historia. Ett av de tydligaste exemplen på det är Leonardo da Vincis livsverk. Där var själva observationen förutsättningen för det vetenskapliga arbete han gjorde när det t.ex. gäller människokroppens byggnad. För att kunna göra de tekniska konstruktioner som han gjorde var han tvungen att ha en så riktig bild av de ingående delarna som möjligt också.

Att djupse är alltså en viktig förmåga hos såväl de första som dagens forskare och konstnärer.

Det är genom att t.ex.utföra bildkonst som vi tränar vår förmåga att djupse. Det tränas inte av att ”klistra in” bilder i ett dokument. Här har vi en förmåga som jag tror måste tränas utan datorer i verkligheten med papper och penna. Men när man väl tränat upp förmågan så har man nytta av den också om man skapar bilder i datorn.

En ny definition av begreppet ”hållbar utveckling”

På Rio + 20 summit i Brasilien i somras bestämde man att ta fram ett antal ”Hållbara utvecklingsmål” som skulle sättas samman med uppföljningen av ”Milleniemålen” sedan de sistnämndas deadline är nådda 2015. Hur dessa skall formuleras diskuteras denna vecka i FN högkvarteret i New York.

I samband med detta publicerar denna vecka ett antal forskare i Nature ett förslag till en utvecklad definition av begreppet ”hållbar utveckling”. De svenska forskarna Johan Rockström och Marcus C Öhman är bland författarna. Förutom den nya definitionen föreslår de sex nya ”hållbara utvecklingsmål”

Istället för att se hållbar utveckling som en triangel med ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter i varje hörn så vill forskarna att man skall se det mer som ett ”fågelbo” där ekonomin ligger i mitten och driver samhället. Runt allt detta och som en förutsättning för det ligger jordens livsuppehållande system.

Forskarna menar också att vi kommit in i en ny geologisk tidsålder som man kallar ”Antropocen”. Mänskligheten påverkar nu miljöbetingelserna så mycket att irreversibla processer kan hända: vattenbrist, extremväder, försämrad matproduktion, förstörda ekosystem, försurade oceaner och stigningen av havsnivån. För att möta dessa hot behövs  ”hållbarhets målen”

Förslaget på ny definition av ”hållbar utveckling” i antropocen: En utveckling som möter de nuvarande behoven medan man värnar om jordens livsuppehållande system, på vilka nuvarande och kommande generationers välfärd beror.

Uppdaterade milleniemål skulle då kunna vara:
– Få slut på fattigdom och hunger
– Universel utbildning
– Jämlikhet mellan könen
– Hälsa
– Miljömässigt hållbar utveckling
– Globalt partnerskap

Planeten behöver:
– Materialanvändning
– Ren luft
– Närings (P och N) cykler
– Vattnets kretslopp
– Ekosystemtjänster
– Biologisk mångfald
– Klimatstabilitet

Här är de föreslagna hållbarhets målen:

1. Blomstrande liv och försörjning.
Få ett slut på fattigdom och förbättra välmående genom utbildning, arbete och information, bättre hälsovård och boende och förminskad ojämlikhet när vi rör oss mot hållbar konsumtion och produktion

2. Hållbar matsäkerhet.
Få ett slut på hunger och uppnå en långsiktig matsäkerhet – inkluderat bättre näring – genom hållbara system för produktion, distribution och konsumtion.

3. Hållbar vattenförsörjning
Uppnå universell tillgång till färskvatten och grundläggande sanitära anläggningar som läggs på lämpliga ställen genom en bra förvaltning av vattenresurser.

4. Universel ren energi.
Förbättra universell och billig ren energi som minimerar lokala utsläpp och hälsoskadlig påverkar och förhindrar global uppvärmning.

5. Friska och produktiva ekosystem
Hållbar biologisk mångfald och ekosystemtjänster genom bättre hantering, värdering, mätning, bevarande och restaurering.

6. Styrning för hållbara samhällen.
Omvandla styrning och institutioner på alla nivåer att följa de fem andra hållbarhetsmålen.

Ska detta gå behöver vi kraftsamla för att få fram ett bra utbildningsprogram för att förverkliga detta. Här har skolorna en viktig roll för att lägga en grund för förståelse av detta.