Praktiskt ekologiskt samhälle

(The bloggpost is in english after the swedish version)

På senare delen av 90 talet utvecklade jag en tvåårig kvalificerad yrkesutbildning i praktisk samhällsekologi. Den genomfördes på Ekotopia i Aneby under några år.  Den gick ut på att eleverna lärde sig att miljöanpassa samhället från hushåll till hela regioner. Fokus låg på internationella metoder som Global Action Plan (GAP), permakultur, lokalt agenda 21 arbete, internkontroll av arbetsmiljön, kvalitetsarbete (ISO 9000) och miljöledningssystem (EMAS och ISO1400).

När jag besökt VI-skogen i Uganda har jag känt att deras utbildningskoncept för bönder och byar har haft samma grundtanke: att lära ut praktiska sätt att få en hållbar utveckling på individ, familj och samhällsnivå.

Hur skulle en utbildning i praktisk samhällsekologi kunna se ut idag med de nya möjligheter som digitaliseringen ger? Jag har sett att den idé som min vän Paul Kiguba har för att få ut kunskap om hållbar byutveckling i Uganda kan vara en grund. Att använda Wikipedia som kunskapskanal är bra för den kan nå ut till många. Genom att använda lokala språks WIkipedia kan den förstås av många och kan vara en öppen lärresurs för skolorna i ett land. Genom Wikipedia kan både teoretisk kunskap spridas såväl som praktisk. Text kan förtydligas med bilder och video. Genom Wikipedia zero kan kunskapen spridas kostnadsfritt i de länder det är väldigt dyrt att surfa.

När jag pratade med Paul om detta vände han på ”Praktisk samhällsekologi” till ”Praktiskt ekologiskt samhälle”. Först tyckte jag det lät lite bakvänt men sen förstod jag att utbildningskonceptet nu fått en ny innebörd. Från att vara ett ”ämne” blev det ännu tydligare en kunskapsprocess för att praktiskt skapa ett ekologiskt samhälle.

Nästa steg kan vara att få Wikiversity fritt inom Wikipedia zero. Då kommer det kunna att gå att lägga ut hela kurser som kan presentera pedagogiska upplägg för att få till sig kunskapen på ett bra sätt.

Wikiböcker skulle kunna skrivas i ämnet.

En bloggportal eller rankinglista för bloggar som skriver om hållbar utveckling skulle kunna tas fram. Det kanske redan finns?

Det skulle behöva tas fram en serie av MOOC:ar som behandlar olika delar av hållbart samhälle

Genom de tankar som Jane McGonigal har om hur spel kan användas för att få i gång verkliga projekt för att lösa världsproblem borde det kunna gå att designa ett antal spel som får en stor del av våra ungdomar att ta sig an att praktiskt skapa lokala hållbara lösningar i sina samhällen.

Ett stort antal radio och TV bolag var med och gjorde serien ”Why poverty” som nu ligger på UR:s hemsida. Det skulle behöva göras en lika stor serie om hållbara lösningar världen över: ”How sustainability” eller ”Our common future” för att anspela på Brundlandrapporten  där begreppet ”hållbar utveckling” fördes ut i världssamfundet.

Grunden i en världsomspännande kurs i  ”praktisk ekologiskt samhälle” och ”praktisk samhällsekologi” skulle kunna vara Wikipedia. Artiklar skrivs av både experter och praktiskt kunniga. Sen kompletteras det med ett stort antal öppna lärresurser. Pedagogiska upplägg presenteras i form av MOOC eller i Wikiversity. Allt detta görs internationellt men presenteras på lokala språk. Dataspel tas fram för att engagera och kreativt utveckla processen mot ett hållbart samhälle.

PRACTICAL ECOLOGY SOCIETY

In the late 90 ‘s, I developed a two-year advanced vocational training in practical society ecology . It was conducted on Ekotopia in Aneby for some years. The students learned how to ”greening” society from households to entire regions. The focus was on international methods like Global Action Plan (GAP ) , permaculture , local Agenda 21 work, internal control of health and safety, quality assurance ( ISO 9000) and environmental management systems ( EMAS and ISO1400 ) .

When I visited the VI Agroforestry and WWF in Uganda, I felt that their training concept for farmers and villages had the same basic idea: to teach practical ways to achieve sustainable development at the individual , family and community level.

How would an education in practical society ecology look like today with the new opportunities in the digital age? I have seen that the idea my friend Paul Kiguba have with the luganda Wikipedia project in Uganda can be a pilot project for a foundation. Using Wikipedia as a knowledge channel is good because it reach out to many . By using local -language Wikipedia it can also be understood by many and can be an open educaion resource for schools in a country. By Wikipedia , both theoretical knowledge as well as practical can be spread. Text can be clarified with pictures and videos. By Wikipedia zero knowledge can be disseminated free of charge in the countries where it is very expensive to surf on internet.

When I talked to Paul about this, he turned ” Practical society ecology ” to ” Practical ecology society .” At first I thought it sounded a little backwards , but then I realized that thetraining concept has now taken on a new meaning. From being a ” subject” , it became even clearer a knowledge process to practically create an ecological society .

The next step may be to get Wikiversity free within Wikipedia zero . It will then be able to  spread courses that can present teaching plans that bring out the knowledge in a good way .

Wiki Books could be written on the subject.

A blog portal or ranking list for blogs that write about sustainable development could be developed. It might already exist?

A series of MOOC:s dealing with various aspects of sustainable community can be created.

Through the thoughts that Jane McGonigal has about how games can be used to launch real projects to solve world problems, it should be possible to design a number of games that get people to take on  practical local sustainable solutions in their communities.

A large number of national broadcasting companies was involved in the serie ”Why poverty”.  A series on sustainable solutions around the world : ”How sustainability” or ” Our common future ” in order to allude to Brundlandrapporten  should be produced .

The foundation of a world course in ” practical ecology society ” and ” practical society ecology ” could be Wikipedia . Articles can be written by experts and practicals. Then it could be supplemented with a large number of open educational resources . Teaching plans presented in the form of MOOC or Wikiversity . All this is done internationally , but are presented in local languages ​​. Computer games are being developed to engage and creatively develop the process towards a sustainable society

ISTE 2013: Semantiska webben.

Trend 3: Den semantiska webben.

Detta var den tredje megatrenden som Jason Ohler tog upp på sitt föredrag på ISTE om trender som kommer att påverka undervisning. Han började med att gå igenom de olika internetversioner som vi har haft. Vi kan skönja Web 4.0 nu.

Det hela började med det han kallade ”Pre web”. Det var de första stora datamaskinerna som inte var uppkopplade med varandra.

Web 1.0.
På detta stadie kunde man bara se vad som var utlagt på webben från en huvuddator. En envägskommunikation alltså.

Web 2.0
Under denna fas kan sidor koppla till sidor och vi kan själva lägga in ett innehåll på sidorna. Det kan ske en tvåvägskommunikation.

Web 3.0
Här kan delar av sidors innehåll koppla till varandra. Här kan en ”predictive analytics” gå in, som jag skrev om för två dagar sedan, och analysera innehållet i det vi skriver och föreslå vad vi skall köpa för något t.ex.

Web 4.0
Här har olika saker eller ”maskiner” sina egna IP adresser och kan tala med varandra. ”Maskiner talar till maskiner”. För att ge några exempel så skulle din bil när oljan tar slut i motorn kolla upp vilka mackar eller affärer i närheten som har just den olja som din bil vill ha inne. Bilens dator har då kollat med affärernas lagerdatorer vad de för tillfället har inne.

Den semantiska webben finns i Web 3.0 och Web 4.0. Det är en webb som förstår det du skriver och kan föreslå olika saker för dig. Google glasögon som kan visa dig vägen till olika saker genom att du pratar med dem är ett exempel hur det kan fungera med den semantiska webben. Googles förmåga att tolka vårt sökmönster och föreslå sidor som du borde se är också ett exempel på detta.

Ohler sa att det nu är väldigt nära att elevarbeten kan bedömmas av en dator på  t.ex MOOC:ar.

Ohler gav oss bilden av en förslagslåda när han skulle symbolisera den semantiska webben. En viktig fråga när det gäller detta är: ”vem äger förslagslådan?” ”Vem bestämmer vad dina sökningar skall visa?”

ISTE 2013 – Trender och möjligheter

När jag nu skriver om ISTE 2013 dessa dagar gör jag först en överblick av vad jag har sett och varit med om. Sen kommer jag att gå in djupare på några punkter och lägga in hyperlänkar mm. När man är här är det fullt upp att bara ta in och skapa kontakter. Väl hemma kan jag gå igenom länkar och papper som jag fått i lugn och ro.

En skola i Los Altos i Mexico visade hur eleverna med digitala verktyg kunnat redovisa olika projekt. Det var ekologiprojekt som de visade med videos, podcast mm. De hade gjort en egen app om mänskliga rättigheter. Labbrapporter gjorde man i iMovie. Man skapade virtuella företag. Eleverna kunde göra egna böcker i iBooks. Detta berättade eleverna om och mycket mera! bloglosaltos.we-know.net

Reach the World var ett projekt som vill underlätta för lärare och elever att få kontakter runt om i Världen. http://www.reachtheworld.org

Geopardy heter ett Mexikanskt projekt där man lär sig genom videokonferenser och ett program som heter Enigeo. http://www.liceodelvalle.edu.max

Mitt första seminarie idag handlade om hur man kan använda soundcloud i undervisningen. Det är ljudets YouTube där man kan dela med sig av ljudinspelningar. Man kan skapa grupper där man delar ljud med varandra och man kan kommentera som i Google Drive. http://www.soundcloud.com

Mitt andra seminarie hölls av Scott Garrigan från Lehigh University. Han pratade om hur MOOC´s kommer att påverka K-12 undervisningen. Han började att gå igenom MOOC historien som började 2011 och har ökat explosionsartat. I slutet av 2012 hade över 3 000 000 på över 40 universitet studerat på en MOOC. Inom 50 år förutspådde han att över 4 500 college och universitet i USA skulle ha stängt på grund av MOOC. ”Och detta går inte att stoppa” sa han.  Nya undervisningmetoder var framgångsfaktorerna för MOOC enligt Garrigan:
– 10 min video
– Personlig kollegial känsla
– Feedback
– Deadlines för tester och inlämningar
– Frågor och svar möjligheter

Efter detta större seminarie gick jag till ett lite mindre ”rundabordseminarie” där Natalie Rector från New College of Florida berättade om det Wikipediaprojekt som hon hållit i. Hon berättade om innehållet i den forskningsrapport som kommit ut från projektet.

Gary Stager berättade sedan i ett storseminarie om ”The Creative Learning Revolution You can´t Afford o Miss”. Det handlade om ”the maker movement”. Det är tydligen en stor rörelse i USA där man samlas och tillverkar saker. En ”Maker fair” kan få 150 000 personer att samlas för att under några dagar ”göra”dvs ”tillverka” saker. Använder man sig av att i projekt låta eleverna uppfinna sakar kan detta för många elever bli något man minns hela livet. Han har skrivit boken ”Inovate to learn”.

Sist hörde jag Ian Fogarty från Canada berätta hur han ändrat sin undervisning utifrån ”21st Century Classroom”. Han lät eleverna kollaborera framför smartboards och fick bättre resultat än när de jobbade med datorer. De fick bl.a. förbereda och genomföra en debatt om man skulle få transplantera grisorgan in i människor. Genom att förbereda och  genomföra den uppgiften fick eleverna kunskap på en mängd områden. Man kan läsa vidare på sidan: www.foggs.ca/wp

Emellanåt fick jag tid att gå in på utställningsområdet. Här är några av de utställare som jag fastnade hos:

Encyclopedia of Life. En sida om har som ambition att beskriva alla jordens arter. Den är bl.a. kopplad till iNaturlist där man kan rapportera fynd. Det finns också en app till denna sida som kan skapa fälthandböcker. Foton till denna sida läggs upp och hämtas från en grupp i Flickr.

Hapara. Ett företag som gjort ett program som gör Google apps strukturerat på ett sätt så man lätt kan hålla reda på alla elevers dokument och presentation mm. Verkar väldigt användarvänligt.

ePals. Detta projekt vill underlätta för elever från hela världen att få kontakt med varrandra.

MOOC

MOOC står för ”Massiv open online course” och är en kurs som drivs via nätet och kan ha tusentals med studerande. De första startade 2008 inom den öppna lärresurs rörelsen. 2012 var det år då de slog igenom i en större skala. De mest kända organisationerna som tillhandahåller MOOC är Coursera, Udacity och edX. En av de största MOOC som genomförts var Stanford´s kurs i artificiell intelligens som hade 160 000 deltagare. Vem som helst får delta i en MOOC utan kostnad. Om man inte vill ha ett utbildningsbevis och poäng vill säga. Då får man betala en mindre summa.

Det har redan hunnit utvecklas olika typer av MOOC. cMOOCs är nätverkskurser där deltagarna är med i lärogrupper där man ofta bloggar eller skapar olika projekt. Dessa kurser är ofta inte så stora. xMOOCs däremot kan ha tiotusentals deltagare. Dessa är mer innehållsstyrda och kan examineras av t.ex. självrättande prov eller liknande. De är mindre kollaborativa än cMOOCs.

Här är några MOOC kurser i hållbar utveckling:

Introduction to sustainability
https://www.coursera.org/course/sustain

Sustainable Agricultural and land management
https://www.coursera.org/course/sustainableag

Global sustainable energy: Past, Present and Future
https://www.coursera.org/course/globalenergy

Sustainability of food systems: A global lifecycle perspective
https://www.coursera.org/course/globalfoodsystems

Sustainability leaders series
https://itunes.apple.com/se/itunes-u/sustainability-leaders-series/id598283109?mt=10

Global problem of Populationgrowth
https://itunes.apple.com/se/itunes-u/global-problems-population/id341651979?mt=10

Key trends in Africa
https://itunes.apple.com/se/course/key-trends-in-africa/id600065429

Endeavor´s Sustainable Economics Developments
http://www.academicearth.org/lectures/endeavors-sustainable-economic-developments

Här är några andra exempel på MOOC:
Learning Open Educational Resources: loer12.wikispaces.com
Connectivism and Connected Knowledge: cck12.mooc.ca
Exploring Our Digital Footprints Together: digifoot12.wikispaces.com

Här är adresserna till de största organisationerna som tillhandhåller MOOC:
Udacity: www.udacity.com
edX: www.edx.org
Coursera: www.coursera.org

Litteratur
Fasimpaur, Karen (2013): Massive and open. Learning and Leading with Technology. ISTE.