Att undervisa med öppna lärresurser – så tycker eleverna.

Nu går terminen mot sitt slut. Mitt andra läsår då jag inte använt lärobok i mina naturkunskapskurser (NAKNAK1b). Istället har jag låtit eleverna använda olika sidor på internet, radioprogram och tv-program som läromedel.

Idag kom sanningens minut när jag gjorde utvärdering av hela kursen med en av mina klasser. I utvärderingen hade jag med en fråga om detta med öppna lärresurser. Så här såg frågan ut:

”Vad har du för synpunkter på att vi inte använde lärobok utan öppna lärresurser på internet istället kopplat till en arbetsuppgift?”

Så här blev svaren:

Det var bra men i vissa fall skulle de va skönt att ha en lärobok.

Bra vi ligger före i framtidens skola.

Det var mycket roligare och lättare. Det är lite svårare att tappa bort internet än vad det är att tappa bort en bok.

Mycket bra och lättare!

Jag är väldigt bekväm med läroböcker så jag är delad för jag har ibland lite problem att lita på datorer.

Det tycker jag är bra. Lite omväxling från det vanliga. Kan vara svårt ibland att hitta på internet men bra ändå. Lite svårt att förstå arbetssättet från början men man lär sig.

Jag skulle vilja ha både dator och bok. Ibland så är det lättare att hitta olika grejor i en bok.

Jag litar mer på böcker och det känns bättre att jobba med. Självklart är det bra att få använda internet men det är jobbigt att behöva källkritisera allting hela tiden.

Jag tycker det är jättebra och jättekul. Vi får lära oss utifrån samhällets syn och även världen. Det blir annorlunda inlärning vilket gör att man kan koncentrera sig bättre. Ibland kan det vara svårt att veta vad som ska skrivas i loggboken och även ibland svårt att hitta information men oftast går det väldigt bra.

Var väldigt svårt att anpassa sig till och tog ett tag att hänga med. Man hamnade efter lätt och gick inte bra alls i  början. Lite bättre nu.

Det var mycket roligare och när det är roligare så lär man sig mer. Lätt att hålla reda på också.

Intressant där det ibland är bra, t.ex. när man vill ha fakta från flera källor. Däremot är läroboken tryggare och säkrare.

Både bra och dåligt. Det är ju väldigt smidigt men samtidigt rätt rörigt.

Jättebra att man använder all bra teknologi.

Jag tror att en kombination av detta skulle varit bättre eftersom det ibland kan vara bra med just bok – skriva.

Lätt att hitta mycket snabbfakta, gör det däremot svårare att begränsa sig och vara säker på källorna.

Lättare att hitta fakta men man kan lätt använda möjligheten fel.

Tycker det är bättre och roligare.

Både och. Bra med böcker ibland, men det är bekvämt att använda internet.

Jag anser att böcker är enormt mycket bättre!

Eftersom det är ett nytt lärosätt fann jag ingen behaglighet eller fördelar. Föredrar böcker.

Lite enklare att få information men lätt att komma in på fel saker.

Mycket bra.(Detta skriver två elever)

Bra och ett varierande sätt att lära sig på.

Väldigt mycket bättre då det går snabbare.

Mycket bra! Går snabbt. Slipper släpa med böcker, lätt att hitta info.

Väldigt bra men ibland kan det vara skönt med en bok för att det finns så mycket annat på datorn.

Ibland kunde det vara svårt att hitta information. Men annars, bra!

Helt okey! Dagens samhälle går ut på att använda datorn men själv hade jag rekommenderat läroböcker ibland!

Självrättande examination i Google Drive dokument

Idag provade jag att göra självrättande examination i Google Drive dokument.

Under hela min kurs i Naturkunskap 1b har jag låtit eleverna skriva loggboksanteckningar i ett och samma dokument i Google drive. Det är en av mina grunder för examination. Dessa anteckningar har de fått arbeta med på lektionstiderna när jag kunnat gå runt och hjälpa dem eftersom jag använder mig av en variant av flipped classroom.

Under de senaste veckorna har de fått göra förslag på hur man skall eller inte skall exploatera idrottsområdet Fredriksskans som ligger bredvid vår skola. Den förra lektionen jag hade med dem fick de redovisa sina förslag. Jag filmade dem för att kunna skicka in förslagen till kommunen.

Idag var det dags för ännu en examination där de skulle göra en analys av förslagen. I den facebookgrupp som jag har med varje klass hade jag lagt ut en länk som beskrev orsak och verkan när det gäller växthus effekten. Den skrev jag att de skulle läsa innan de kom till lektionen.

När de kom till lektionen fick de följande reflektionsuppgift i hållbar utveckling:

 Hållbart Fredriksskans

1. Välj ut tre olika möjliga Fredriksskansexploateringar och  redogör för hur dessa alternativ påverkar och påverkas av växthuseffekten och det omgivande vattenekosystemet.

De tyckte uppgiften var jättesvår till en början. Jag hjälpte dem med att säga att de kunde lösa uppgiften så att de först bestämde vilka tre typer av exploateringar de skulle skriva om. Sen kunde de för var och en punkta upp hur dessa kunde påverka växthuseffekten. Sen kunde de se 50 år framåt i tiden och tänka sig att växthuseffektens konsekvenser blivit tydliga. Hur skulle dessa då kunna påverka de exploateringar som de valt.

Sen kunde de göra likadant när det gäller vattenekosystemet.

Jag hjälpte eleverna ganska mycket i början av lektionen så de verkligen förstod vad det var jag ville att de skrev om.

De fick ha all tillgång till internet och alla sina anteckningar som de gjort under kursen.

Under tiden som de skrev kunde jag gå in på olika elevers dokument och se hur de svarade. Jag upptäckte då att någon elev fått växthuseffekten helt om bakfoten.

När det var fem minuter kvar sa jag till dem att de fick nu avsluta det de skrivit. Sen skulle de när de kom hem ikväll skriva dagens datum och den tid de skriver och gå in och kommentera sin text under det de skrivit. Då fick de möjlighet att påpeka eventuella felaktigheter och skriva hur det skulle vara.

Jag sa att de fick samarbeta hur mycket som helst för att upptäcka allt som var fel men att de själva måste skriva in sina rättelser.

När jag lämnade klassrummet var det en febril aktivitet bland eleverna att kolla varandra.  Jag såg de som  oftast var duktigast i klassen gå runt och hjälpa de som inte riktigt hade förstått.

På detta sättet får jag fram hur mycket de kan samma dag som de skriver analysen. Men jag får också fram hur väl de kan vara kritiska till det de skrivit och kunna rätta sig själva.

Eftersom man kan gå in och titta på historik på det man skriver i Google Drive så kan jag sedan när jag skall betygsätta det eleverna gjort se om de varit inne efteråt och ändrat i texten som de skrev på lektionen eller om de gjort som jag sa att kommentera efteråt så jag kan skilja på det de skrev på lektionen och det de skrivit efteråt.

På detta sätt tror jag att eleverna lär sig mer och att det de lär sig fastnar bättre. Själva examinationen är också mer lik verkligheten där man alltid har möjlighet att kolla att det man skrivit är rätt och stämmer med verkligheten.

De flesta eleverna hjälper varandra att rätta. Om någon sedan inte skulle klara det så hjälper jag den eleven på en resurslektion eller studietiden som vi har en gång i veckan.

Doc lounge – Inte bara honung

Ikväll var det dags för vårens sista doc lounge. Den var förlagd till Bremersons matupplevelser i Kalmar saluhall och handlade om bin. Ett av de bästa exemplen på ekologiska tjänster är binas pollinering av blommor. Einstein lär ha sagt att ”om alla bin försvinner så dör människan ut inom fyra år”.

På många ställen i världen ser man nu en massdöd av bin som är mycket oroande. Att ta reda på varför detta sker var filmens syfte fick vi veta i början.

Innan filmen började fick vi möjlighet att äta en filmbuffé. Det var en av de utsöktaste bufféer som jag någonsin ätit. Färsk sparris, wokade grönsaker, kokt sidfläsk så mört som jag aldrig känt en köttbit vara och mycket mer.

Inte bara honung börjar utspela sig i Schweiz. Vi får höra en schweizisk bioodlare i tredje generationen berätta om hur det är att vara bioodlare. Sen tar oss filmen över hela jorden. Vi får se bisamhällen i Kaliforniens mandelodlingar, kineser som pollinerar för hand och hur de bevarar den genetiska mångfalden i bisamhällen i Australien. Just det landet är den enda kontinent som inte drabbats av bidöden än.

Filmen är mycket sevärd och visar med all tydlighet att den biologiska mångfalden på jorden är grunden för de livgivande systemen som Mooney sa när jag frågade honom via Klotet förra året.

Alla dessa ord – om ordupplevelser

Sitter och tittar i Råby Gårdsboken som jag skrev i när jag var 23 år och bodde utanför Lund. I en betraktelse från en av dagarna reflekterar jag över ords egentliga betydelse. Här är en liten lista på varför ord kanske är som de är:

Spännande (spänna-anden)
bokstav (stav i boken)
härligt (här-ligt) att leva här och nu är härligt
dåligt (då-ligt) att leva i sina minnen är inte bra.
underbart (undret är bart, dvs är verkligt och avtäckt)
rekreation (åter skapelse)
låta (låt-a)
glädje (gläd-ge) dvs man blir glad av att ge
farväl (far-väl)
titta (tit-ta) från det grekiska ordet ”tit” som betyder getöga

Att titta på ord på detta sätt kan ge en ordupplevelse och ge en glimt av dess ursprungliga betydelse.

Webbinarium: Radion som öppen lärresurs.

Idag hade vi webbinariet om radion som öppen lärresurs.

Vi som skulle vara med samlades i adobe connect rummet en timme innan och checkade att det tekniska fungerade.

Här är länken till webinariet:

https://connect.sunet.se/p997azu7oo1/?launcher=false&fcsContent=true&pbMode=normal

Det var en intressant erfarenhet att få ha varit med. Webinariet som form kan säkert utvecklas och bli till något verkligt användbart inom utbildning.

Ett hållbart Fredrikskans 2

Den 2:a maj skrev jag om vårt sista arbetsområde i naturkunskapen i detta läsår. Eleverna har de senaste veckorna fått arbeta med att komma med förslag på hur man kan göra en hållbar stadsdel av idrottsområdet Fredriksskans. Alla mina elever i naturkunskap är idrottselever så det är ”deras marker” som kommunen nu vill exploatera. När den nya arenan byggdes bredvid den gamla Volvofabriken blev den gamla fotbollsarenan med tillhörande träningsplaner ”ledig”.

Fotbollsplanerna används naturligtvis av Stagneliusskolan i deras idrottsundervisning fortfarande. Kalmar AIK FK har tagit över den gamla fotbollsarenan.

I torsdags och fredags hade eleverna redovisningar av deras förslag. Man kan säga att det var tre typer av förslag. Den första gruppen av förslag handlade om att göra park av delar av området. Den andra gruppen handlade om att göra bostäder. I de flesta av de förslagen var det studentlägenheter och elevhem. Kalmar har t.ex. inte något elevhem för de elever som kommer utifrån och skall spela i t.ex. Kalmar FF. De får hyra in sig i vanliga lägenheter. Ett av bostadsförslagen var att i varje hörn av själva den stora fotbollsplanen bygga torn fulla med lägenheter. Det tredje förslaget innebar att man satsade på att behålla området som idrottsområde. En grupp ville bygga en multiarena med tak så att det gick att idrotta där på vintern. En grupp ville sätta tak på den stora fotbollsplanen och göra det möjligt att träna fotboll inomhus där.

Jag filmade alla redovisningarna och skall skicka in dem till kommunen så planerarna skall få se ungdomarnas idéer. Har vidtalat planeringschefen det.

Eleverna kommer nu i veckan få analysera dessa förslag och ur några miljövinklar. Jag har suttit under dagen och tagit fram material.

Fenologi 25 maj 2013

Nu är det en av de vackraste tiderna på året. De första rapsåkrarna lyser gula. Alla trädens blad har slagit ut och naturen är full av gröna nyanser.  Liljekonvaljedoften ligger tät över marken och vid husen har syrenerna slagit ut. Jag tar en morgontur till Beijershamn. Det har setts en skedstork där kvällen innan men den har flugit iväg när jag kommer.

Jag får nu se de första små grågåsungarna gå på maderna. Några av skärfläckorna har också fått ungar medan några fortfarande ligger på ägg.

På de norra maderna ser jag 30 kustpipare och en kustsnäppa. Tre myrsnäppor går i leran och ett fyrtiotal kärrsnäppor söker också sin föda i dyn.

En flock med 50 vitkindade gäss flyger förbi över sandreveln i blåsten. Antagligen på väg upp till arktis.

Uppe vid alskogen sjunger både trädgårdssångare och grönsångare.

Det känns som om våren sakta går över i försommar.

Att förbereda ett webbinarium

På måndag skall jag delta i ett webbinarium för första gången!

Tillsammans med Alastair Creelman som  är moderator skall jag , Yasmine El Rafie från Sveriges Radio och Hanna Marelius och Rut Näsman som var elever på Global Profil prata om radion som öppen lärresurs. Det är en del i projektet med samma namn.

Det har varit intressant att få vara med om förberedelserna för ett webbinarium. Ungefär en månad innan träffas man i ett digitalt möte och går igenom allt som man skall prata om. För att överföringen skall fungera felfritt ska man sitta vid en dator som är nätuppkopplad via kabel. Helst skall man ha ett headset med usb inkoppling. Då blir det bäst ljud.

En powerpoint till själva föredraget är bra. Den sköter man lätt i det digitiala verktyg som man använder.

Alla som vill se webbinariet och ha möjlighet att ställa frågor via en chatt skall anmäla sig på följande länk: http://oersverige.se/radio-som-oppen-larresurs/

OER Sverige är ett samarbetsprojekt mellan tio lärosäten, nätverket för it i högre utbildning (ITHU) och nätverket Dela. Det finansieras av .se (stiftelsen för internetinfrastruktur).

På OER Sveriges hemsida kan man läsa hur man deltar i ett webbinarium: http://oersverige.se/delta/

Alla dessa elever – om undervisning

Undervisning -”Att visa på under”

Hur väcker vi elevernas förundran – ”för undran”

Ska en undervisning bli intressant – väcka intresse – så tror jag att man måste ha med de tre delarna som jag skrivit om och illustrerat de senaste veckorna. Vi behöver lägga upp undervisningen så att eleverna får kontakt med och får utveckla sin skapande process. Eleverna behöver få verkliga upplevelser och de måste få intressanta mänskliga möten..

De senaste åren har jag fått vara med och utvecklat utbildningar som har allt detta. På idrottsprogrammet där jag undervisat de senaste åtta åren så har vi alltid haft en tre dagars paddling i slutet av ettan och en fjällvandring i början av trean. Dessa två aktiviteter ger verkliga naturupplevelser som de flesta aldrig haft förut. När man pratar med eleverna efteråt så är det just mötet med elementen och den vilda naturen som gett störst intryck.

De elever som varit sjuka under veckan när fjällresan var har jag några gånger fått ta hand om och då har jag åkt till Omberg med dem och vandrat i 3-4 dagar. Minns en gång när en av eleverna skulle komma tillbaka från en fotbollsmatch och skulle skjutsas ut av en taxi. Det gick jätte långsamt så det hann bli mörkt och två av eleverna la sig på en bänk vid ett rastplatsbord. De låg i en timme och bara tittade rakt upp i nattmörkret  på en vidunderlig stjärnhimmel. Efteråt var de poetiska i en hel dag!

Eleverna på Global profil har under sin resa massor av mänskliga möten som utvecklar dem. Att möta jämnåriga i en annorlunda kultur ger perspektiv på det egna livet.

Alla dessa människor – om mänskliga möten

När jag ser tillbaka på mitt liv och skall peka ut vändpunkter eller tider då jag utvecklats särskilt mycket eller snabbt så är de ofta sammankopplade med olika mänskliga möten.

Under min gymnasietid var t.ex. min biologilärare Viking Olsson viktig för min kommande yrkesbana. Under studietiden i Lund var det varje termin någon person som var speciellt viktig för min utveckling. Jag har tidigare i bloggen den 6:e februari beskrivit ett tågmöte i Alaska som satte fröet till det som jag sysslar med dagligen nu.

Dessa möten behöver inte vara i verkliga livet alltid. I min tidiga ungdom såg jag Gunnar Brusewitz teckna fåglar i TV och detta inspirerade mig till att börja teckna vilket sedan ledde över till mitt intresse för biologi vilket sedan gjorde att jag blev lärare. Det var därför extra roligt att få träffa honom på riktigt på en naturtecknarträff 1984 på Gotland. Då fick jag stå och teckna sälar med honom en hel eftermiddag.

En lift med Harry Brandelius mellan Alvesta och Aneboda en sommar gjorde att jag satsade på en refrängsångarkarriär under min lumpartid i Malmö. Den perioden kulminerade i Norrtälje 1983 när jag på deras spelmanstämma fick sjunga Snoddas gamla pärla ”Ann-Marie och Olle” från den stora scenen med Norrtälje elitkapell som ackompanjerade.

Under min tid som volontär på IFOR i Alkmaar träffade jag Jean och Hildegard Goss-Mayr. De hade under hela sina vuxna liv kämpat för att starta ickevålds rörelser i Latinamerika. Deras berättelse om hur de arbetat för att få igång dessa rörelser hjälpte mig sedan att förstå hur jag skulle få igång och sprida miljöutbildningarna inom AmuGruppen och de utvecklingsprojekt på Stagneliusskolan som jag de senaste åren tagit initiativ till.

Mötet med Alastair Creelman under en KPT dag för några år sedan fick mig att de senaste åren förändra min undervisning totalt. Till detta har också mina kollegor på Global Profil Bo Hellström, Linda Wolfgang och Åse Möller bidragit till. Marie-Louise Kristola och de andra på Vetenskapsradion Klotet får jag inte heller glömma att nämna. Utan deras nya sätt att göra radio hade jag inte förstått på samma sätt som jag gör nu hur man kan använda sociala medier i skolan och radion som öppen lärresurs.

Tittar jag på mina elever så tror jag att de mänskliga mötena de får under den resa som vi gör det andra året i Global profil betyder mycket för dem.

Jag har också förstått att jag varit viktig för andra människor också genom olika saker jag gjort eller sagt.

Och så fungerar livet; vi möts och vi kommunicerar och hjäper varandra vidare i vår utveckling. Vad man än gör måste man ta tillvara på de mänskliga mötena. Jag fick en gång en fråga vad jag lärt mig mest på under min studenttid i Lund. ”Luncherna” svarade jag snabbt innan jag hann tänka. Det var då vi avhandlade det som var viktigt för oss och som berörde oss: de mänskliga mötena.