Naturkunskap 2 – Fas 7 Civilisationen

Den sista fasen knyter ihop hela kursen. Alla skall här jobba individuellt.

 

Jag började här med att gå igenom materia och energi. Gick sedan vidare med de tre termodynamiska lagarna och naturliga stegets systemvillkor. Elevernas uppgift var sedan att beskriva grundprinciperna för materia och energi på jorden. I den andra delen skulle de sedan beskriva hur de skulle hantera materia och energi i deras framtida boende om det skulle vara så hållbart som möjligt. Den sista delen handlade om att konstruktivt gå igenom hur hela kursen i naturkunskap 2 skulle kunna gjorts på ett bättre sätt. Detta med utgångspunkt av innehållet.

För att ingen skulle missförstå uppgiften hade jag ett 10 minuter långt skypesamtal eller Google hangout med eleverna. Ville få erfarenhet av hur det fungerar att handleda elever via internet. Det fungerade bra men var väldigt tidsödande när jag pratade med dem en och en. Skulle ha handlett dem gruppvis istället.

När jag läste igenom elevernas tredje uppgift som handlade om den konstruktiva kritiken fick jag mycket bra svar. Jag kopierade och klistrade in alla kommentarer i ett pagesdokument. Det blev 17 sidor långt!

Naturkunskap 2 – Fas 6 Människans organsystem

Under senare delen av våren har det varit mycket att göra. Jag har inte hunnit med att beskriva mitt upplägg av Naturkunskap 2 när vi läste det men nu skall jag skriva ikapp så att allt blir dokumenterat.

I fas 6 så handlar gruppuppgiften om att grupperna skall beskriva alla av de stora organsystemen i människokroppen: transportsystemet, signalsystemen (hormonsystemet och nervsystemet)n och sinnena, rörelsesystemet, fortplantningssystemet, utsöndringssystemet och andningssystemet. Grupperna fick ganska detaljerade instruktioner om vad som skall vara med. Alla arbeten publicerades på klassens webbpubliceringssite.

Den individuella uppgiften gick ut på att skriva inlägg i en egen hälsoblogg. Eleverna skulle först bemöta ett ovetenskapligt påstående om hälsa på ett vetenskapligt sätt. De andra inläggen skulle handla om de olika organsystemen och hur en livstil skulle se ut där organsystemen mår så bra som möjligt. De flesta eleverna jobbade två och två. Jag gick igenom och lärde dem hur de arbetar i Blogger. De flesta använde sedan den men några valde att använda en annan bloggleverantör.

 

Mobilt lärande – en introduktion

Tänkte i denna bloggpost samla lite olika resurser när det gäller mobilt lärande

Engelska Wikipedia har en bra översikt över vad mobilt lärande är och hur det vuxit fram.

Ett av UNESCO:s projekt inom utbildning handlar om mobilt lärande. UNESCO har också en sida som tar upp många användbara länkar. En av dessa länkar är ”Mobile learning portal”. 

UNESCO har också gjort en stor serie med publicationer om mobilt lärande i världen: UNESCO mobile learning Publikations.

Jan Hylén har i en artikel i ”Datorn i utbildning” sammanfattat UNESCO:s rapportserie om mobilt lärande: Mobiler vänder upp och ned på gamla sanningar om IT i skolan.

Eriksson mfl har haft ett Leonardoprojekt för att titta på hur man kan få in mobilt lärande i ”vanlig” undervisning: Incorporating mobile learning in to mainstream education

Detta projekt har också tagit fram en guide i ämnet: Mobile learning – a practical guide.

När jag sökte på ”mobile learning” hittade jag en annons för en lärplattform som var framtagen för att fungera lika bra på en smartphone som på en dator: Xtractor

Hittade en avhandling om hur man designar utomhuslektioner med mobilt lärande.

I Malmö har man också startat en yrkeshögskoleutbildning på distans för mobilt lärande.

ISTE har en online kurs i mobilt lärande.

Towards a sustainable future

The state of the planet is alarming. The greenhouse effect appears to go against the points where it may soon soar. Biodiversity is threatened by exploitation, hunting and the habitats are in different ways distroyed. Democratic processes decreases in the countries of the world . These are just some of the problems facing the world in 2014. The UN has since 1972 worked to save the environment and human civilization on Earth and launched several processes for this .

The next year, two of these processes ends and are replaced by new ones. One is the UNESCO Decade for Education for Sustainable Development which has a year still to go and the other Millennium Development Goals to be achieved by 2015. Many people now work within the UN system to see how these processes will continue and develop after their time expired.

Within the work for ”education for sustainable development” they are now talking about a ” Global Action Program” developed by UNESCO. Within the Millenium development goals they talk about ”Post 2015″  in UN.

We are now also in the midst of a digital developments affecting our society. Not least in the media and education. This development brings with it new opportunities that were previously not possible . We can now build networks in a new way using social media. We can share knowledge and information in a way not previously possible. Our way of teaching can develop and be done in new ways.

Both the media and education are in a ”transmedia development”. This means that facts and stories are told through different media. A television series may also be a computer game or a cartoon . A radio show is also a blog etc. There is also a dimension of ” consumer participation” in this development.

We now need to start new knowledge processes that accelerate the sustainable development of the earth. These could be linked to the two processes for sustainable development that is about to emerge within the UN system.

Possible goals
Starting and developing a transmedial process of sustainable development in which different media talks about and inspire sustainable development on Earth. The different transmedial elements are held together by a common process where the different parts will be more together than separately .

Citizens participate in this process in a spirit of Agenda 21 .

In this process different open educational resources are created that can be used in both schools , universities and adult education

Schools, universities and adult education operates and develop new training concept in sustainable development.

Wikipedia is becoming an important channel for disseminating knowledge about practical sustainable development from farmers to farmers , engineers to engineers , from human to human.

Mot en hållbar framtid

Bakgrund

Läget för vår planet är oroväckande. Växthuseffekten ser ut att gå mot de punkter där den snart kan skena iväg. Den biologiska mångfalden är hotad av exploateringar, tjuvjakt och att miljöer på olika sätt förstörs. Demokratiska processer minskar i världens länder. Detta är bara några av de problem som världen står inför 2014. FN har sedan 1972 arbetat för att rädda miljön och människans civilisation på jorden och satt igång flera processer för detta.

De närmaste året kommer två av dessa processer att gå i mål och ersättas av nya. Det ena är FN:s dekad för lärande för hållbar utveckling som har ett år kvar och det andra är Milleniemålen som skall vara uppnådda 2015. Inom FN systemet arbetas det med hur dessa processer skall fortsätta och utvecklas efter att deras tid gått ut.

Inom lärande för hållbar utveckling talar man nu om ett ”Global Action Program” som utarbetas av UNESCO. Inom Milleniemålsarbetet talar man om ”Post 2015”.

Vi står nu också mitt i en digital utveckling som påverkar vårt samhälle. Inte minst inom media och utbildning. Denna utveckling för med sig nya möjligheter som tidigare inte varit möjliga. Vi kan nu bygga nätverk på ett nytt sätt med hjälp av sociala medier. Vi kan sprida kunskap och information på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Våra sätt att undervisa utvecklas.

Både media och utbildning är i en transmedial utveckling. Detta innebär att historier och fakta berättas genom olika media. En tv-serie kan också vara ett dataspel eller en tecknad serie. Ett radioprogram är också en blogg etc. Det finns också en dimension av ”konsumentmedverkan” i denna utveckling.

Vi behöver nu starta nya kunskapsprocesser som skyndar på en hållbar utveckling på jorden. Dessa skulle kunna knytas till de två processer för hållbar utveckling som håller på att växa fram inom FN systemet.

Mål
Att starta och utveckla en transmedial process för hållbar utveckling där olika media berättar om och inspirerar till en hållbar utveckling på jorden. De olika transmediala inslagen hålls samman av en gemensam process där de olika delarna blir mer tillsammans än var för sig.

Medborgare deltar i denna process i  en Agenda 21 anda.

Processens olika produkter blir till öppna lärresurser inom såväl skola, universitet och folkbildning

Skola, universitet och folkbildning utvecklar och driver nya utbildningskoncept inom hållbar utveckling.

Wikipedia blir en viktig kanal för att sprida kunskap om praktisk hållbar utveckling från bönder till bönder, ingenjörer till ingenjörer; från människa till människa.

Hur
Hur detta skall gå till får år 2014 utvisa.

Varför är ”estetisk verksamhet” viktigt?

I min ungdom tecknade jag mycket. Jag gick igenom Åke Skölds teckningskurs när jag gick i femte klass. När jag kom till kapitlet som handlade om att teckna fåglar följde jag med min klasskamrat Claes ut till Stjärnholmsviken i Oxelösund och tecknade skäggdoppingar. Detta gjorde att jag blev nyfiken på att lära mig mer om fåglar. När jag läste om dem i böcker hemma ville jag ut och teckna det jag lärt mig. Ju mer jag var ute och tecknade ju mer ville jag lära mig. Teckningen var det som drev mig till att lära om naturen. Teckning och kunskapsinhämtande gick hand i hand.

När man tecknar tränar man upp sin observationsförmåga. Observation är grunden för det vetenskapliga tänkandet enligt Aristoteles. Jag kände ofta att om jag inte tecknat av ett föremål hade jag inte ”sett” det.

Att teckna natur är ett sätt att uppleva naturen. Man sitter stilla och naturen kommer till en. Vid många tecknarstunder upplevde jag mig som ett med naturen.

När man tecknar och målar tränar man fokusering. Handen och hjärnan arbetar ihop.

Howard Gardner heter en amerikansk proffessor i psykologi som skrivit om ”de multipla intelligenserna”. Två av de åtta intelligenser som han hittat går in under ämnet ”estetisk verksamhet”: musikalisk rytmisk intelligens och visuell spatial intelligens. När vi inte har estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne i gymnasiet berövar vi våra ungdomar från att träna en fjärdedel av sin intelligens.

EU:s vision över den vad som bör ingå i utbildning i Europa tar upp 8 nyckelkompetenser. Den åttonde av dessa är ”kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer”. Varför skall inte svenska ungdomar få hela den kompetens som EU förespråkar?

Motsvarigheten till EU:s 8 nyckel kompetenser i USA är det man kallar ”21:st century skills”. Där är ”konst” ett av de kärnämnen som man tar upp.

Genom den digitala revolutionen går vi mot en mer transmedial skola. Eleverna får inte bara sin kunskap från text. Ljud och bild är också mycket viktiga och eleverna behöver lära sig att uttrycka sig genom olika medier för att förstå dem fullt ut. Att inte ge svenska gymnasieungdomar grundläggande kunskap och erfarenhet av estetiska processer i skolan är att undanhålla dem från viktig kompetens.

Att den svenska gymnasieskolan inte längre har estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne är ännu ett tecken på en skola i förfall. När jag kommit till skolor i Uganda och Nicaragua är det bl.a. genom dans och musik de visat sin mänskliga glädje och kunskap.

Fajkon: idéutbyte

Sitter nu och smälter intrycken från igår på knytkonferensen Fajkon. Det fina med knytkonferenser är att vi som är med har föredrag för varandra. Alla hinner inte med att ha föredrag men det sker i alla fall ett stort erfarenhetsutbyte. Det var väldigt spännande att få berätta om det som jag förstått av transmedia. Det visade sig att det inte alls var något känt   begrepp i Sverige. Själva företeelsen var givetvis känd. Man kallade det att arbeta på ”flera plattformar”. ”Multimedia” ligger nära också men det måste till en dimension av deltagarkultur också för att det ska bli transmedia.

En av dem som var på mitt föredrag var Christin Persson. Hon talade senare om ”journalisten som entreprenör” . Hennes föredrag handlade om hur journalister behöver hitta nya former av affärsmodeller och sätt att nå ut med sina produkter och samtidigt få betalt för dem. Jag tror att det finns många sätt för journalister som går ihop med lärare att hitta nya former för både lärande och mediaproduktion. Som gymnasielärare så ser jag att ungdomars röst också behöver komma ut i medierna. De lär sig det nya medialandskapet bäst genom att få vara medskapande.

Tänk om vi kunde ha en knytkonferens för både lärare och journalister samtidigt?

Efteråt fick jag ett jättefint exempel på hur en transmediaprodukt skulle kunna se ut av Christin. Klicka på länken och scrolla ner:

http://www.nytimes.com/newsgraphics/2013/10/27/south-china-sea/