Komplexiteten i livstilsfrågor och utbildning

Med de tre senaste blogginläggen på temat ”kaffe och livstil” har jag velat belysa komplexiteten i livstilsfrågor och utbildning.

”Är kaffe bra eller dåligt att dricka?” Ja det beror på. Om vi tittar ur ett individuellt perspektiv så kan vi börja med att leta fakta vi kan få fram utifrån vetenskapliga undersökningar. Men om det är bra eller dåligt för just mig så måste jag veta t.ex. hur jag ligger till på ”mottaglighetsskalan” (”susceptibility scale”), om jag har några speciella sjukdomar, vilken ålder jag har etc. Det har också betydelse när under dygnet man dricker det och hur mycket. Självkännedom är en nyckelfaktor när det gäller livstilsfrågor. Här kan en ”coach” vara av betydelse. Någon som redan gått den väg man vill gå och som kan visa vägen.

Tittar vi på kaffe utifrån ett natur och miljöperspektiv så har det stor betydelse vilket kaffe vi dricker. Genom att välja ekologiskt odlat kaffe så bidrar vi mycket mer till en hållbar värld än genom att dricka konventionellt odlat. Men det finns olika märkningar när det gäller kaffe. ICA:s ”ecokaffe” är t.ex. ”bara” UTZ certifierat. Andra kaffesorter är också krav märkta och rättevisemärkta. För att kunna göra rätt val behöver vi vara insatta i det system av miljömärkning vi har.

Tittar vi i ett bredare kulturellt och historiskt perspektiv kan vi hitta väldigt intressanta vinklar på kaffe. Vad har inte hela kafékulturen betytt för litteraturens och konstens utveckling? Vad betyder inte vår ”fikakultur” för det sociala livet på våra arbetsplatser? Vad har kaffet betytt för vår historiska utveckling?

I kursen ”kaféliv” fick eleverna åka ner till Prag och uppleva den Europeiska kafékulturen. Detta gjorde att den kunskap de fått om kaffet blev en mycket mer hel del av deras liv. Samma sak har jag upplevt med våra fjällresor som vi gör varje år till Jämtlandsfjällen och de resor till Uganda som vi gjorde i Global profil. Genom att uppleva naturen och kulturen så blir eleverna mycket mer uppmärksamma, de får mer av det man på engelska kallar ”awareness”. Om man får ihop sin kunskap med uppmärksamhet ökar man sin medvetenhet. Man kan då lättare göra de val som är bra för en själv och världen.

Hur kan vi fördubbla vår energi?

Om vi nu skall titta på grunden för ett lärande för hållbar utveckling så behöver vi lärare få kraft och ork att klara av det mångfacetterade arbete det innebär att lära den kommande generationen hur de kan lösa sina individuella problem och de världsproblem som FN lyft fram i de globala hållbarhetsmålen. Och när vi själva hittat principerna och de faktorer som bidrar till en livstil som gör att vi känner oss nöjda med våra liv och kan möta framtiden med tillförsikt då kan vi också sprida den kunskapen till våra elever.

Det senaste året har jag hittat mycket av det och känner mig som en ny människa med nytt hopp och känner att jag nu kan möta min ålderdom med stor livslust. Jag har ca 10 år kvar till pensioneringen och har nu massor av erfarenhet och kunskap för att slutföra mitt ”ikigai”, min livsuppgift, med stor inspiration. Och när pensioneringen kommer skall jag ha lagt en grund för ett liv många år till där jag kan bidra så mycket som möjligt till att skapa en hållbar värld utifrån det liv som jag vill leva.

Det hela började i oktober med att jag i stort sett gett upp hoppet. Jag hade en övervikt på nästan 40 kg och det var tungt att gå ur sängen varje morgon. Den senaste fjällturen med mina elever hade varit nedslående. Jag orkade knappt gå den sista biten upp mot Storulvån på vägen hem. Så fick jag se en video på Facebook med en kvinna som hette Susan Pierce Thompson. Hon berättade om varför de flesta som lyckas gå ner i vikt inte klarar att hålla vikten. Jag hade gått ner 24 kg två gånger de senaste 10 åren men gått upp igen efter en tid. Efter att ha sett två videos till av henne slog jag till och anmälde mig till ”Bright Line Eating Bootcamp”. Detta förändrade mitt liv! Från dag 1 tränade jag på att äta på ett sunt sätt och fick bl.a. leptinet på plats så jag kände en riktig mättnadskänsla. Efter 8 månader hade jag nått min målvikt och gått ner 37 kg. Jag kommer i följande blogginlägg  under hösten gå in mer i detalj på allt som jag lärt mig genom detta sätt att äta och hur den kunskapen skulle kunna användas i skolan. Genom Susans nyhetsbrev fick jag vetskap om andra metoder som kunde komplettera hennes metod.

En av dem som hon flera gånger pratade om och refererade till var metabolismexperten Ari Whitten. Under senvåren kom han ut med en kurs han kallade ”The Energy Blueprint”. Han hade under flera års tid studerat vetenskapliga artiklar om hur vi kan öka vår ork och vår energi och samarbetat med flera experter inom olika områden som påverkar detta. Han hade nu sammanställt allt han hittat i en kurs som bestod av 8 moduler och som man gick igenom under 8 veckor. Han släppte kursen lagom till att mitt sommarlov började så jag kunde följa kursen under hela sommaren. Detta blev något av det mest intressanta jag lärt mig på flera decennier. Av det han lärde ut, och det jag lärt mig och erfarit genom livet tidigare, har gjort att jag nu ser hur en grund i hur en livstil ser ut som gör oss friska och inspirerade samt  hur vi kan få ork till att ta itu med alla problem kring hållbarhet.

Grundpelarna i en sådan livstil som kan fördubbla vår energi är:

  1. En sund och nåringsrik kost där vi har ett fastefönster på 12-14 timmar varje dygn så att cellernas autofagi kan fungera optimalt och rensa ut det ”skräp” som inte behöver finnas i cellerna. Vi skall lära oss att åta på ett sätt att vi kan få optimal energi och hälsa.
  2. Vi måste se till att vår naturliga dygnsrytm inte störs. Vår inre klocka påverkas av bl.a. ljus. Att exempelvis utsätta oss för blått ljus på kvällen kan hindra melatoninet att bildas och då får vi inte den naturliga trötthetskänslan som vi skall ha. Kaffe på kvällen är inte heller bra.
  3. Vi är gjorda för att röra oss. Sitter vi stilla för länge påverkas vår hälsa. Vi behöver lära oss att träna på ett sätt som gör att vi får större och fler mitokondrier.
  4. Enligt Ari Whitten har vi ett ”cellbatteri” som laddas av solljus. Genom att utsätta oss för olika typer av ljus finns det vetenskapliga belägg för många positiva hälsoeffekter.
  5. Vi kan med olika metoder och kunskap om hjärnan hjälpa till att höja våra energier. Här kommer olika stressreducerande metoder in. Själv har jag fastnat för en metod som heter ”Holosync”. Jag kommer också berätta mer om den under hösten.
  6. Och sist men inte minst kan vi genom ett begrepp som heter ”hormesis” bygga upp fler och större mitokondrier. Hormesis går ut på att olika saker kan stressa kroppen lite grand så att den svarar med att göra oss starkare och mer resilienta.

Var och en av dessa punkter kommer jag att under hösten att berätta lite mer om  här i bloggen.

Om någon av er som läser detta vill gå Ari Whittens kurs och skaffa er en egen bild av den så börjar en ny omgång snart. Anmäl då ditt intresse här:

The Energy Blueprint

Du kommer då att få se tre gratis videos. Under den fjärde kommer det sedan att gå att anmäla sig till själva kursen. Vill du inte gå hela kursen kan jag rekommendera att du tittar på de tre videorna. Det ger en översikt över vad det handlar om och du får en del goda råd för hur du ökar din ork.

 

Vägar till internationellt arbete

Här är olika vägar man kan gå för att arbeta internationellt.
  1. Om man vill jobba på UD som diplomat kan man söka till UDs diplomatprogram, en traineutbildning – se www.regeringen.se- efter att först ha skaffat sig en akademisk grundutbildning. Det kan vara samhällsvetare,  statsvetare, nationalekonom, jurist eller någon annan utbildning som ger en grund i de frågor som man kommer att arbeta med som diplomat. Det fungerar ungefär som en läkares AT tjänstgöring. Sen kan man bli placerad vid UD eller någon ambassad ute i världen
  2. Om man vill arbeta praktiskt med bistånd kan man skaffa sig en utbildning som har den kompetens som behövs inom olika biståndsprojekt. Det kan vara sjuksköterska, läkare, agronom eller jägmästare, ingenjör, lärare t.ex. Man kan själv se till att skriva om internationellt samarbete inom sina uppsater och mot slutet av utbildningen ansöka om stipendium att få göra en ”minor field study” (MFS). När man är färdig med sin utbildning söker man sig till de organisationer som bedriver biståndsprojekt. Se tex hemsidor från FN, Röda Korset, Rädda Barnen och Forum Syd samt privata konsultbolag.
  3. Vill man arbeta mer administrativt med bistånd inom t.ex. Sida bör man ha en akademisk utbildning, exempelvis ett program som t.ex. ”Internationella relationer”,ett samhällsvetarprogram med internationell inriktning, miljö etc. Det kan också vara bra att kolla upp vad de olika lärosätena har för specialisering. Lunds Universitet kan t.ex. mycket om mellersta östern. Inom sitt program gör man förslagsvis ett utlandsår på något utländskt universitet och man ser också till att söka stipendium för en ”minor field study” (MFS)
  4. Sen finns också vägen inom handel om man vill arbeta internationellt. Då skaffar man sig en utbildning som krävs för att arbeta inom företagsvärlden och söker sig till företag som arbetar inom den del av världen man är intresserad av att arbeta i.
  5. Den femte vägen till att arbeta och verka internationellt är forskning. Då specialiserar man sig inom det område som man har sina intressen i. Ser till att få göra en ”minor field study” inom det geografiska område man vill arbeta. Man väljer ett doktorandämne där man gör fältstudier inom det område man vill verka inom. Sen bygger man upp kontakter inom den akademiska världen så man kan vara gästforskare eller så småningom gästprofessor.
För alla dess fem vägar är det viktigt att man parallellt med den utbildning man går också lär sig det språk som talas inom det geografiska område som man skulle vilja jobba i. I Sydamerika är spanska och portugisiska viktigt. I Afrika bör man kunna franska om man skall arbeta i de fransktalande delarna osv. Engelska är alltid viktigt att man behärskar bra.

CreatLearn

Idag publicerades det en artikel i Barometern om min undervisning i naturkunskap. När jag kom till jobbet och gick in på min mail fick jag en intressant rapport från Kalmar kommuns kulturchef Björn Samuelsson som läst artikeln. Det var en rapport från projektet CreatLearn som haft som syfte att skapa kreativa lärmiljöer och arbeta med temat ”civilkurage”. Det handlade om det som jag skrivit om i flera dagar på min blogg här: kulturens betydelse för lärande.

Rapporten tog upp flera goda exempel. Först Guldborgssund i Danmark där man använt kultur för att motivera bättre lärande. Den metod man använde heter ”Forumteater”.

I Tyskland, Rostoc county council, arbetade man med ett skolprojekt som gick ut på att utveckla ”Det kreativa lärandet” i trettio workshop. Det kunde handla om såväl trumkurser som mediakurser mm.

I Klaipeda distriktet i Litauen arbetade 300 elever på fem skolor gemensamt i ett scenprojekt. De producerade föreställningen Sandbox Citizens. Klaipedaprojektet har också använt sig av tidsresor som pedagogisk metod tillsammans med Länsmuseet i Kalmar.

I Kalmar arbetade man med civilkurage ämnesövergripande.

Musikens makt

Ett av mina favorit föredrag på TED talk är Benjamin Zanders föreläsning om musik och passion. Med mycket humor förklarar han det som är så svårt att sätta ord på: musikens makt.

En annan fin TED föreläsning är Michael Tilson Thomas om musik och känslor genom tiderna.

Itay Talgam visar hur olika sätt att dirigera hänger ihop med olika ledarstilar.

Insikter under intervjuer

För ca 15 år sedan blev jag intervjuad på ett kafé i Vasastaden i Stockholm. Jag hade lett ett visionsarbete på Södermalm och journalisten från radioprogrammet Tendens ville veta hur jag tänkte kring allt vad det gällde visioner. Vi satt nog i två timmar och pratade och jag minns att jag fick en viktig insikt om mitt liv under just den intervjun. En insikt som jag ofta sedan dess har tänkt på då och då.

Efter att ha blivit djupintervjuad förstod jag att ”lärande” varit viktigt i hela mitt liv. Ska man hitta ett ”nyckelord” eller ”essens” i mitt liv så är det just det. Kanske inte så konstigt när jag nu valt läraryrket men det har varit viktigt långt innan jag blev lärare. Från det jag varit liten har nästan allt jag gjort handlat om någon form av lärande eller att lära ut. Det är därför min blogg också har rubriken ”Att föra kunskapen vidare”. Det är det tema som följt och följer mig genom livet.

Idag var det dags för ännu en intervju på ett café i Vasastaden. Eller rättare sagt i Vasastadens utkanter. Eftersom jag blivit nominerad till guldäpplet ville en journalist prata med mig och vi bestämde att ses i närheten av Odenplan på ett lugnt och relativt tyst café. Vi satt i två timmar. Ingen av oss kände någon stress och samtalet flöt på. Det är märkligt vad saker kan bli klarare när man förklarar något för någon annan och berättar fritt ur hjärtat.

Några insikter som jag fick var vad som behövdes för att jag skulle kunna ändra min undervisning och köra utan prov, lärobok och föreläsningar dvs gå över i ett nytt undervisningsparadigm.

Först var det viktigt att jag fick höra en vision om den framtida undervisningen och att jag tog till mig den och såg möjligheter i dess förverkligande. 

Möjlighet att få arbeta med den på arbetstid var också viktigt. Jag fick mitt utvecklingsprojekt från rektorn som gjorde att jag fick lite tid och andra resurser för att komma igång.

Min egen upptäckarlust och nyfikenhet var en drivkraft som drev mig vidare.

Genom att bjuda ner ämneskollegor som kom ner till oss och berättade om hur de ändrat sin undervisning med hjälp av digitala verktyg gjorde att jag fick konkreta tips.

Att få vara med i ett forskningsprojekt med Mats Lindahl från Linné´universitetet gjorde att jag hade en trygghet när jag provade helt nya sätt.

”Skapa bok funktionen” på Wikipedia gjorde att jag vågade att lämna läroboken. Hur man använde den hittade jag på Linn Gustavssons blogg.

Att följa andra lärares bloggar och tweetar har varit viktigt för att få kunskap om nya verktyg och arbetssätt.

Daglig träning

Den här bloggen var tänkt som ett tidsdokument över ett år i en lärares liv som är mitt i paradigmskiftet mellan det traditionella sättet att undervisa och ett nytt sätt som den digitala utvecklingen gjort möjlig. Men oavsett vilken metod eller arbetssätt man använder är den dagliga motionen och träningen en viktig del för att orka med.

Jag försöker att träna en timme om dagen på mitt gym. Jag går på ett gym som heter Nordic Club men som skall byta namn till Wellnes studio.

Idag tränade jag body pump. Det är ett grupp-pass där man jobbar med skivstångsövningar till musik. Andra dagar går jag på gruppdanserna Sh´bam, Body jam och Zumba fitness. Någon gång emellanåt tar jag ett spinningpass eller ett pass i Global Yoga.

Förutom gymmet försöker jag att komma ut varje helg åtminstone i några timmar i naturen. Då blir det oftast fågelskådning på Öland. Men ibland tar jag mig en tur till Bottorp eller Vesslö vassar och Värsnäs på Kalmarsidan. Det kan också bli en skogspromenad i Böleskogarna utanför Rockneby.

Skulle jag inte göra den träningen skulle jag nog inte orka med lärarjobbet.