Paradigmens kraft

Det är två viktiga begrepp man behöver ha grepp om när man skall förstå förändring och hur vi kan skapa ett bättre liv för oss på både individnivå och samhällsnivå. Det ena är ”vision” som jag skrivit om här tidigare och det andra är ”paradigm”. Den som på allvar fick mig att förstå dessa två begrepp var Joel Barker. I början av 1990-talet spreds två av hans filmer i framför allt företagsvärlden; ”Visionens makt” och ”Paradigm – mönster som styr”. Jag fick ta del av dem när jag arbetade som miljöutbildare på AmuGruppen. De fick stor betydelse för de miljökurser för arbetslösa och KY-utbildningen ”praktisk samhällsekologi” som jag arbetade med under 90 talet. 

I Joel Barkers film om paradigm vidgar han begreppet utifrån den snävt vetenskapliga betydelsen som Thomas Kuhn presenterat i sin bok ”De vetenskapliga revolutionernas struktur” som kom 1962. Ett paradigm  är enligt Barker ett ”mönster”, en ”modell” som sätter gränser och som visar hur man löser problem inom dessa gränser. Paradigmet är som ett filter som vi ser världen igenom. Vi tar in det som passar vårt paradigm men filtrerar lätt bort det som inte passar. Paradigm gör att vi lättare kan lösa problem inom det men kan göra oss blinda för att se nya möjligheter som inte passar in i det. Paradigm kan vara både små och stora. De kan gälla för hur vi ser på vår plats i Universum till hur vi spelar in och sprider musik i vårt samhället för att ge några olika exempel

Joel Barker tar upp exemplet med kvartsuret som uppfanns i ett av de stora klockföretagen i Schweiz i mitten av 60-talet. När uppfinnarna visade kvartsuret för sina företagsledare var det ingen som trodde att det skulle vara framtidens klocka. De var så fast i sin övertygelse att klockor kommer alltid att se ut och göras på det sätt de producerats i hundratal år. De skyddade inte ens sin idé innan de presenterade den på den årliga klockutställningen 1968. När Japanska och amerikanska företag då fick se idén tog de snabbt till sig den och började tillverka klockor på det nya sättet. På några år fick den Schweiziska klockindustrin avskeda tusentals av sina anställda. 

Ett svenskt liknande exempel är företaget Facits satsning på den mekaniska räknemaskinen som slogs ut när japanska och amerikanska företag lanserade de elektroniska räknarna som vi fick börja använda i skolan när jag gick i gymnasiet 1976. 

Ett annat vanligt exempel är hur företaget Kodak som varit världsledande inom film och fotografi kollapsade när det digitala fotograferandet slog igenom. 

När det sker paradigmskiften så ”börjar alla om från noll” sa Barker i sin film. Har du haft stor framgång i det gamla paradigmet så är det inte alls säkert att du får det när det nya kommer. Tvärtom så är det ofta de som är fast i gamla paradigm de som förlorar när nya sätt att se på, och lösa lösa problem sprider sig i samhället. 

Jag ser nu att vi är mitt i stora genomgripande paradigmeskiften över hela jorden. Coronapandemin har gjort att vi ser brister i det sätt som vi organiserat vårat samhälle. Det blir uppenbart hur sårbara vi är och att vi måste titta på hur vi bäst kan lösa våra grundläggande behov av livsmedel, sjukvård och ekonomi på ett hållbart sätt. 

Det är nu när vi ser hur gamla mönster och gamla modeller inte fungerar så bra som nya och bättre paradigm kan komma att slå igenom. Jag skulle vilja säga att det är väldigt viktigt att vi letar efter och tar fram de bra exempel, både nya och gamla, som visar sig bäst ge oss ett hållbart samhälle. 

Vi står nu i ett vägskäl för vår civilisation. Pandemin har fått oss att stänga ner och tänka till. Nu har vi chans att starta upp igen och plocka fram och utveckla de paradigm som bäst löser de behov vi har som människor på jorden.

När vi nu inom skolans värld ser att distansundervisning fungerar oväntat bra så kommer inte gymnasiet att vara sig likt längre när vi kommer ur denna pandemi tror jag. Vi har hittat sätt att undervisa på som vi aldrig tidigare provat i stor skala. Jag tror inte vi kommer att gå över helt till det men en blandning av ”vanlig” undervisning och distansundervisning kommer vi säkert att se. Enligt bedömningar jag hört så kommer vi sakna 65 000 lärare i Sverige om några år. Ska vi klara det måste vi organisera om vårt utbildningsväsende. Distansundervisning kommer säkert att vara en del av det nya. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s