Förändrad undervisning

Under det senaste ett och ett halvt året har jag ändrat min undervisning totalt. I min blogg kommer jag att berätta och reflektera över det jag gör och hur arbetet och mina tankar fortskrider. Genom att skriva om det här hoppas jag att jag också kommer att få kommentarer från andra och att på så sätt kunna utveckla mitt sätt att arbeta vidare.

Utbildningsväsendet står idag inför det kanske största paradigmskiftet någonsin. Att vara lärare nu är något av de mest spännande yrken man kan jobba med.

 Traditionell undervisning

Jag har varit lärare i större delen av mitt liv. I många år gjorde jag som de flesta av oss lärare gjort sedan folkskolan bildades 1842. På lektionerna gick jag igenom ett stycke i läroboken, gav det i läxa och förhörde det veckan därpå. Till sin hjälp fick eleverna instuderingsfrågor att svara på. När ett område var färdigt hade jag prov på det. Parallellt med detta hade jag labbar också eftersom jag undervisar i ämnet naturkunskap.

År efter år kändes det som att eleverna bara läste för proven. När jag förhörde läxan hade inte många läst den ordentligt. De väntade med att läsa in texten i läroboken till dagen innan det var prov. Då råpluggade de och många fick godkänt och var i regel nöjda med det. Om jag någon gång frågade dem om något som vi gått igenom ett halvår innan var det bara någon av dem som kunde svara.

Detta kändes inte helt bra. Men det fungerade hjälpligt i alla fall. De duktiga fick sina höga betyg och de som bara ville ha godkänt fick i regel det. Men hur mycket av det jag försökt lära dem satt kvar och blev till något som de kunde ha nytta av längre fram i livet? Det var ju ändå grunderna för de livsuppehållande systemen på jorden som jag  lärde dem. Viktig kunskap för att kunna ta bra beslut nu och i ett framtida samhälle.

Jag försökte på olika sätt variera undervisningen och lyckades hyggligt i många fall men ändå kändes det inte helt rätt.

Hur jag själv lärt mig

Det var inte så jag själv lärt mig om naturen. Genom att vara aktiv fältbiolog och vara ute i naturen och teckna det jag såg växte det fram ett intresse som gjorde att jag satsade på att bli biolog och senare lärare. Min biologilärare i gymnasiet, Viking Olsson, hade aldrig prov med oss. Vi fick oförberedda läxförhör istället och en viktig del av det han examinerade oss på var våra labbrapporter och andra arbeten som vi fick göra själva eller tillsammans. Vi fick ibland sitta i grupper och försöka att själva bena ut det viktiga i det vi skulle lära oss. Det arbete som vi t.ex. fick göra i ekologi minns jag än idag över trettio år senare.

Jag försökte att gå över till oförberedda läxförhör i några av mina klasser  men det fungerade inte. Att man skall visa sin kunskap på prov satt liksom i väggarna på min skola.

Global profil

I Global profil där jag arbetat tillsammans med mina kollegor Bosse, Åse och Linda har vi sedan starten använt oss av elevaktiva arbetsmetoder. Mina kollegor var mycket kunniga i att använda simuleringar och jag har lärt mig mycket av att arbeta med dem.

Genom att förbereda och sedan göra en resa till Uganda eller Syd Afrika med eleverna har jag fått vara med om de mest genomgripande förändringar jag sett hos elever. De får en kunskap de inte kunnat få på annat sätt och mognar som människor. Vi har aldrig haft någon lärobok i den kursen. Vi har arbetat med verkligheten som lärobok.

 Gymnasiereformen – en chans till förnyelse

2011 när den nya gymnasiereformen skulle sjösättas och alla kurser, kursplaner och betygskriterier skrevs om såg jag en möjlighet att börja en förändring av mitt sätt att undervisa i naturkunskap. Innehåll och betygskriterier ändrades. I naturkunskapen lyfte man fram att förstå den vetenskapliga metoden och att t.ex. kunna ställa frågor som gick att besvaras vetenskapligt.

Vi hade läsåret innan haft en kurs i vårt ämneslag om något som kallas ”socioscientific issues”, ett sätt att undervisa med hjälp av etiska dilemman med natur- och samhällsvetenskaplig anknytning. Detta passade väldigt bra in i de nya naturkunskapskurserna.

Vårt ämneslag hade också satt igång ett utvecklingsprojekt som vi kallade ”Den digitala naturkunskapen!. Vi skulle se hur vi kunde utveckla vårt ämne med hjälp av alla nya digitala resurser som kommit fram de senaste åren.

När skolan skulle börja igen på hösten 2011 tänkte jag ”nu eller aldrig”. Ska jag ändra min undervisning så skall jag göra det nu!

Så här har min undervisning förändrats

  •  Har gått från lärobok till öppna läroresurser och ”flipped classroom”. Genom att låta eleverna gå igenom ett material jag tagit fram , en film, ett radioprogram, en intressant sida på internet eller en inspelad genomgång hemma kan jag använda tiden på lektionerna med att låta eleverna jobba med fördjupande uppgifter. Jag finns tillgänglig för de elever som behöver hjälp och jag får mer tid att sitta hos de elever som behöver mer hjälp. Istället för lärobok så byggs det under hela kursen upp ett läromaterial som eleven sedan kan få med sig när kursen är slut. Innan eleverna fick varsin dator fick eleverna bygga upp det i en pärm. Nu när vi har vår 1-1 satsning får de allt material i digital form och lägger in det på sina datorer.
  • Har gått från prov till loggbok och andra alternativa examinationsformer som argumenterande uppsats, rollspel, ”radioprogram”, att skriva wikipediaartikel, rapporter, case mm. Undervisningen skall så mycket det går utgå från elevernas egna frågor.
  • Har gått från att eleven arbetar ensam till ett kollaborativt arbetssätt. Läsåret 2011/2012 började vi arbeta med ”basgrupper” efter ett föredrag av Urban Hansson på vår Kick off. Har provat det på olika sätt och utvecklar det vidare.
  • Har gått från att eleverna skall plugga fakta till att lösa etiska dilemman. På lektionerna försöker jag att arbeta med ”Icke Googlebara” frågor med eleverna.
  • Har gått från att försöka utbilda ”naturvetare” till elever med ett ”journalistiskt” förhållande till kunskap. Eleverna skall vara tillräckligt insatta i naturvetenskap och global frågor så de kan ta ställning i samhällsfrågor, hitta information när de behöver, vara källkritiska, få en bred allmänbildning och få en kompetens de behöver när de skall läsa vidare eller arbeta ute i samhället.
  • Har gått från att bara tillhöra ett ämnes- och arbetslag på min skola till att tillhöra ett globalt ämnes- och kollegielag via Twitter, Facebook och Google+. Där ingår inte bara lärare utan även forskare, journalister och många andra yrkesgrupper. Jag har utvecklat ett PLN (personal learning network) som aldrig hade gått att utveckla så fort och så stort utan de nya digitala möjligheterna.