365-projektet till ända

Idag är det år 2013 sista dag. Detta är min 365:e bloggpost för i år. Detta betyder att jag klarat av att genomföra mitt 365 projekt och är i mål!

Det har varit mycket lärorikt att blogga. Varje dag har jag fått en lugn stund då jag reflekterat över något ämne som varit aktuellt under dagen. Det har funnits något att skriva om varje dag och allt jag skrivit om har haft någon anknytning till mitt livs tema ”att föra kunskapen vidare”. Bloggen har gett mig ett arkiv med tankar i textform. Jag har också viktiga länkar samlade inom olika kategorier. Ofta när jag mailar något till någon kan jag länka en bloggpost som förklarar lite mer grundligt det jag tänker. Kan också visa platser i bilder och videos.

Detta årets bloggposter var tänkta som en inblick i en lärares vardag det år då det nya utbildningsparadigmet slår igenom på bred front på min skola och i Sverige. Har också tagit med några ”historiska” händelser i mitt liv som kommit i ny dager i det nya utbildningsparadigmet. Det finns också tidlösa principer som jag försökt att identifiera.

Det har varit intressant att se hur bloggposterna spridits över världen. Det måste vara så att folk hittar dem när de Googlar och när posterna har retweetats. På denna kartan kan man se vilka 58 länder de personer som varit inne på min blogg varit i.

Skärmavbild 2013-12-31 kl. 17.14.14

Totalt har bloggen fått 17166 vews under året. Den dag jag fick mest fick jag 797 views på en dag. Det var i januari när bloggen var ung. Antagligen efter att jag blivit retweetad av ”ISTE connects” som  har 36 950 följare på sitt Twitterkonto. Här kommer en tabell med de 20 länder som har mest views på min blogg:

Skärmavbild 2013-12-31 kl. 21.26.21

Nästa år kommer jag inte att skriva varje dag utan bara när jag känner att jag behöver en liten reflekterande stund för mig själv och smälta allt som skett och sker! Eller när jag behöver sammanfatta idéer som jag vill sprida.

Ett Gott Nytt År till alla som följt min blogg!

Dan Frendin

Teach 100

Ibland är det bra att Google på sig själv så man ser vad det är för digitala fotspår som finns om en på nätet. Detta gjorde jag idag. En ny sak som jag då upptäckte var att denna blogg finns med på en rankinglista över undervisningbloggar i världen. Sidan som höll i rankinglistan hette ”Teach.com” och deras rankingprojekt kallade de ”Teach 100”. Det de tittar på är följande:

  • Koppling till sociala medier (40%). Hur mycket länkas bloggen till facebook, twitter och Stumbleupon?
  • Aktivitet (20%). Hur ofta bloggen uppdateras.
  • Auktoritet (20%). Hur många andra siter som länkar till den.
  • Lärpoäng (20%). En subjektiv bedömning av hur bra bloggen informerar.

Det var mest amerikanska bloggar med men jag hittade också Brånbäcks ”Kilskrift”. Min blogg var rankad på 389 plats idag. Jag la in den dynamiska widgeten som fanns på sidan som varje blogg som var med hade på en av mina sidor. På så sätt kan man följa vilken ranking bloggen har dag för dag.

Vilka bloggar ligger då i topp nu? Följande är rankade i topp:

  1. Inside Higher Ed
  2. Edudemic
  3. Edutopia
  4. Classroom 2.0
  5. The Learning Network

Daglig träning

Den här bloggen var tänkt som ett tidsdokument över ett år i en lärares liv som är mitt i paradigmskiftet mellan det traditionella sättet att undervisa och ett nytt sätt som den digitala utvecklingen gjort möjlig. Men oavsett vilken metod eller arbetssätt man använder är den dagliga motionen och träningen en viktig del för att orka med.

Jag försöker att träna en timme om dagen på mitt gym. Jag går på ett gym som heter Nordic Club men som skall byta namn till Wellnes studio.

Idag tränade jag body pump. Det är ett grupp-pass där man jobbar med skivstångsövningar till musik. Andra dagar går jag på gruppdanserna Sh´bam, Body jam och Zumba fitness. Någon gång emellanåt tar jag ett spinningpass eller ett pass i Global Yoga.

Förutom gymmet försöker jag att komma ut varje helg åtminstone i några timmar i naturen. Då blir det oftast fågelskådning på Öland. Men ibland tar jag mig en tur till Bottorp eller Vesslö vassar och Värsnäs på Kalmarsidan. Det kan också bli en skogspromenad i Böleskogarna utanför Rockneby.

Skulle jag inte göra den träningen skulle jag nog inte orka med lärarjobbet.

Bloggen som läromedel

Sommaren 2011 startade jag en bildblogg där jag tänkte lägga in mina naturbilder som jag tar när jag är ute i naturen och skriva en kortare text till dem. Nu blir det bara sporadiskt att jag lägger in bilder eftersom jag har denna blogg som jag skriver i varje dag. Men några av de bilder som jag lagt in under åren kan fungera bra som ett läromedel. Det är t.ex. mina bilder från vandringen från Storulvån till Sylarna och tillbaka som vi gjort under några år med Stagneliusskolans idrottsklasser.

När jag skulle välja bloggtjänst för min bildblogg så valde jag tumblr. Den är bra på flera sätt. Den är lätt att lägga in bloggposter i och när man har en blogg där kan man också följa andra bloggare. Ungefär som man följer olika personer på Twitter. När jag går in på Tumblr så får jag varje gång en bildinspiration av de bilder som de jag följer har lagt in.

Mina  elever som nu skall till fjällen på söndag kan ha nytta av de bloggposter som jag taggat med ”Sylarna”. Går man in på min blogg och söker på ”Sylarna” så kommer alla bloggposter med bilder därifrån upp. Det skapas också en speciell länk till den taggen:
http://danfrendin.tumblr.com/search/Sylarna

Här kan man se bilder på olika geologiska företeelser, olika djur och växter som vi sett under våra vandringar. Om man sedan klickar på varje bild så kommer det upp en text. Söker man på taggen ”Sylarna” i hela Tumblr så får man upp bilder som alla medlemmar i bloggtjänsten har tagit.

När eleverna sedan skall redovisa sina frågeställningar som de arbetar med skulle några kunna starta en egen tumblr blogg med egen text. Det går att lägga in ljudfiler och filmer också som bloggposter. Genom att filma och ta upp ljud med sin smartphone kan en sådan blogg bli en fin redovisning. En sådan blogg kan också sedan bli ett ”läromedel” till nästa klass som skall upp nästa år.

Jackfruit

Vi hade just ätit middag i restauranghuset som ligger nedanför i backen där vi har våra rum. Det hade hunnit bli kolmörkt. Hans tog fram sin fina ficklampa med 200 lumen och lyste utefter buskarna där han, Mats och Kaj igår morse skulle gå in för att titta efter en nattskärra. Nu stod det en flodhäst där och betade! Flodhästen är ett av de farligaste djuren i Afrika. Det är det djur som dödar flest människor. Att bli nersprungen av en flodhäst är inte det mest hälsosamma man kan råka ut för.

De senaste kvällarna har vi haft ”Stjärnorna på slottet” eller rättare sagt ”stjärnorna i Uganda” när vi ätit våra kvällsmål. Var och en får berätta en resumé över sitt liv. Först ut var Kaj, sen var det Hans och idag var det Mats tur. Det är väldigt spännande att se hur våra liv på olika sätt tangerat varandra och hur vi på olika sätt betytt saker för varandra. Imorgon är det min tur att berätta.

Idag åkte vi upp i bergen öster om Queen Elisabeth National Park till ”Kalinsu forest reserve” där vi skulle spåra upp schimpanser. Det var en lite fuktigare regnskog där än den som var i Bwindi. Till en början såg vi flera fåglar som Stephen hjälpte oss att artbestämma. Det var bl.a. ”yellow billed barbet”, ”black-billed turaco”, ”tambourine dove”, ”paradise flycatcher”, ”red-caped robinchat” och en väldigt fin ”yellowrumped tinkerbird”. När jag gick bakom en ”green curtain” fick jag öknamnet ”northern sweat-baked pinkerbirder”

I de täta löven och ute på långa grenar såg vi ”red tailed monkey”, ”blue monkey”, ”L´Hoest´s monkey” och ”colobus monkey” på olika ställen. Efter en lång vandring in i regnskogen, utan beväpnad vakt som i Bwindi, hörde jag och guiden schimpanserna. Vi vände och gick mot stället där ljudet kom ifrån. Där stod ännu en grupp ”musongos” med en spårare. Men inga schimpanser hördes mer! Vi gick fram och tillbaka på stigarna men hittade inga. Lite besvikna gick vi upp till ingången till reservatet. Där såg vi i alla fall väldigt fina ”cinnamon-breasted bee-eater” i ett torrt träd.

Vi var trötta efter den långa vandringen i skogen och behövde ta det lite lugnt och vila. Jag föreslog att vi skulle köpa en ”jackfruit”. Stephen stannade då på en marknad och köpte det, tog oss till en ”bar” där vi kunde köpa öl och läsk, tog fram bord och stolar så vi kunde sätta oss och pusta ut. Han och chauffören fick låna en kniv och skar upp den stora frukten. Det känns verkligen exotiskt att få sitta och äta en ”jackfruit” med bara händerna. Man får verkligen kämpa att få loss det goda ”innerköttet”, klämma ut kärnan och sedan tugga det mjuka men sega fruktköttet. För att sedan få bort ”klistret” som fastnar på händerna måste man ha en särskild tvål.

På väg ner mot savannen stannade vi på en utsiktspunkt där man kunde se nästan hela Queen Elisabeth National Park. Nedan för den utsiktspunkten tog sedan Stephen med oss på en tur i en ”savanna woodland” natur. Vi gick utefter en väg och såg några fler för oss nya arter. Kaj sa att ”det här är nog den farligaste fågellokalen som jag skådat fågel på”. Man syftade då på alla de elefantstigar som gick rakt ut i buschen från vägen. Han hade knappast hunnit säga det för än en grön landrover stannar vid oss och säger att ”det är alldeles för farligt att gå här”. Stephen blev lite sur på honom för han har jobbat fem år i parken som ”ranger” och har många gånger gått här. Men men, har man blivit varnad är det bäst att gå in i bilen och åka bil tillbaka på vägen och hem till lodgen och restaurangen.

Hälsa och SSI

I min undervisning i naturkunskap försöker jag att undervisa med SSI (Socioscientific issues); etiska dilemman. Det är också en del av Linnéuniversitetets forskning inom samma ämne och ämnesdidaktikern Mats Lindahl följer min och min kollega Daniel Åkerbloms undervisning sedan ett och ett halv år tillbaka.

Läsåret började jag med ett hälsoarbete för eleverna. Vi delar in eleverna från första början i basgrupper med 4-5 personer i varje grupp. Dessa grupper fick i uppgift att fördjupa sig i inom ett område av hälsa. De kunde välja på kost, sömn, träning, tobak, alkohol, droger, konumtion och en grupp även sex.

De får själva bestämma vilka frågeställningar de skall undersöka men de skall titta på området ur samhälls-, individ- och miljöperspektiv.

De skall göra en undersökning och få in den i den rapport de sedan skriver. De flesta gör en enkätundersökning men även olika träningsmetoder kan t.ex. också testas i verkligheten och redovisas.

Som ”lärobok” använder de internet och söker efter fakta på hemsidor och i bloggar Eleverna skriver sin rapport tillsammans i ett Goggle Drive dokument. Dessa Google Drive dokument samlar jag i en mapp där alla kan se allt. På så sätt kan de följa varandras arbete.

När de skrivit klart sin hälsorapport är det gruppredovisning. Alla grupper splittras och redovisar i tvärgrupper. Timmen efter gruppredovisningen är det aktuellt med en individuell redovisning. Denna gör de i en loggbok som ligger i ett Google Drive dokument. De får skriva om hur de skapar en hållbar hälsosam livsstil de närmaste 10 åren. Alla får sitta en timme och skriva på datorn. När jag sedan tittat på dem och har betygsamtal säger jag till dem att de får fylla på denna fråga under hela läsåret.

Vem äger en allmän blogg?

I den nya digitala eran uppkommer nya ”problem” och omständigheter som man kan hamna i. Omständigheter man inte ens kunde tänka sig att man skulle kunna hamna i tidigare. Då måste man ta ett kliv bakåt och försöka se på ”problemet” lite från ovan för att komma fram till vad som är rätt.

Processer går jättefort jämfört med tidigare och det kan vara många inblandade. Många som man dessutom inte känner utan får ha tillit till eller inte.

En fråga eller problem som kan dyka upp är: ”Vem äger en gemensam blogg?”

Om man startar en blogg som är tänkt som en ”allmän” blogg där alla som vill skall få komma in med sina synpunkter, förslag och idéer och man bjuder in flera olika personer att  bli administratörer vem äger då denna blogg?

Är det den som har startat bloggen och angett syftet med den?
Är det den som har köpt domänen som den styrdes om till?
Är det de personer som varit aktiva på bloggen de senaste två veckorna som skall få bestämma vad den skall användas till?

Vad är viktigast för ägarskapet? Är det initiativet? Är det den som betalat med pengar? Är det den som betalat med nedlagd tid eller engagemang?

Det finns säkert fler perspektiv på denna fråga. Skriv gärna och kommentera?

#Skolvåren

Vi står just nu i ett paradigmskifte inom svenskt utbildningsväsende som kanske är det mest omvälvande sedan skolan startades 1842. De senaste veckorna har vi sjösatt flera skolutvecklingsprojekt i Kalmar som inte hade varit tänkbara för några år sedan. Det känns lite som den tid under senare delen av 1800-talet när järnvägen byggdes och sammanförde landets olika delar på ett nytt sätt. Men med den skillnaden att det går mycket fortare nu!

I veckan kunde vi se hur Sveriges Radios stora utbud kan bli en viktig resurs för den svenska skolan. Nu arbetar vår ”delegation” från Kalmarsunds gymnasieförbund för att lägga de ”järnvägspår” som behövs för att binda samman och utnyttja de resurser som radion har att ge.

Samtidigt pågår det diskussioner och idéutbyte när det gäller skolutveckling på över 20 olika facebookgrupper. Det twittras för fullt och Google+ har flera grupper som tar upp samma frågor. Det känns som om det växer en fram en ”underifrånrevolution” med hjälp av de sociala medierna likt den ”arabiska våren”.

När jag dryftade dessa tankar inom Facebook gruppen ”Förändra skolsverige” så visade det sig att Helan Roth redan tänkt och twittrat om #skolvåren. Hon hade tänkt samma tankar med Viktoria Struxsjö dagen innan. Helena menade att vi måste på något sätt få ihop dessa spretiga grupper och kanalisera den energi som finns så det blir en bra förändring. Jag tyckte att det låg något i det men såg också vikten av att alla dessa ”specialgrupper” får utvecklas i sin egen takt med de medlemmar som brinner för deras frågor. Jag såg möjligheten att samla alla grupper på en Symbaloo sida eller Scoop-it sida.

Vi bestämde oss för att starta #skolvåren för att underlätta den ”revolution” som pågår för fullt. När jag pratat med min kollega Daniel Åkerblom kom vi fram till att det bästa vore om vi skapade en ”metablogg” där alla grupper inom sociala medier finns med liksom alla hashtaggar som innehåller diskussioner om skolutveckling. En sådan blogg kan ha en fokuserande verkan samtidigt som den inte hindrar några enskilda grupper att fortsätta sina diskussioner. Om vi hjälps åt med en sådan blogg behöver det inte betyda så mycket merarbete. Vi har alla hjälp av innehållet i en sådan blogg. Så här är #skolvåren.

För min del så ser jag att den är en pusselbit till som behövs för den ”stora planen” som växer fram och som jag skall berätta mer om i kommande bloggposter. Vi lägger nu ut ”järnvägsspåren” för framtiden!

Radion som öppen lärresurs

I och med studiebesöket på Sveriges Radio så har Kalmarsunds gymnasieförbunds utvecklingsprojekt ”Radion som öppen lärresurs och ljud som redovisningsform” börjat.

För att dokumentera det som görs i projektet och beskriva olika lektionsupplägg och liknande där radion används som öppen lärresurs har vi startat en blogg. Den heter som  projektet: Radion som öppen lärresurs.

För att kunna få en dialog med andra lärare, redaktörer, programledare, reportrar och elever har vi också startat en facebook sida.