Kategoriarkiv: Permakultur

Mbazzi – utkast till ett byutvecklingsprojekt

Publicerad den av
Svara

I över en vecka har Paul Kiguba bott hos mig under det utbyte vi har med våra skolor i Port Shepstone och Entebbe. Paul är fransklärare och administrativ ledare på gymnasieskolan Kisubi Mapeera som är med i vårt utbytet. Under de dagar vi umgåtts har vi pratat om ett möjligt utvecklingsprojekt som vi skulle kunna göra med bl.a. Wikipedia som hjälp.

Paul kommer från byn Mbazzi som ligger 3 mil väster om Kampala på vägen mot Masaka på Mityana Road. Den har över 1000 invånare i ungefär 220 hushåll. Jordbruk är den huvudsakliga inkomstkällan men det produceras inte tillräckligt för att det skall vara ekonomiskt livskraftigt. Många barn slutar skolan efter ”primary school”,  grundskolan. Deras skolresultat är inte så bra så de fortsätter inte i ”secondary school” som motsvarar vårt gymnasium.

Nästan all skog har huggits ner runtomkring och använts till träkolframställning. I Uganda lagar man maten utomhus på små spisar där man bränner träkol för att få värme. Det gör att det är en stor efterfrågan på träkol.

Dricksvatten får man från lokala källor som ligger oskyddade.

Tonårsgraviditeter är vanliga liksom tidiga äktenskap eftersom det inte finns så många andra bättre alternativ för de unga kvinnorna.

Malaria förekommer och kan orsaka en för tidig död för flera. Medicinsk vård ligger långt borta. Små barn och havande kvinnor kan dö för att de inte får vård tillräckligt fort.

Några små affärer för husgeråd finns. Några av familjerna klarar sig ganska bra med Mbazzi mått mätt men det finns mycket som behöver göras.

Paul vill nu starta ett byutvecklingsprojekt i denna by där han ser till att byinvånarna till en början lär sig att bruka jorden på ett effektivare sätt och kan få en bättre ekonomi som kan leda till bättre utbildning och drägligare liv. För att få ut information till alla kan lugandiska Wikipedia användas som verktyg. Genom att få en grupp av intresserade jordbruksutvecklare och andra som har erfarenhet av hur man utvecklar ett trädgårdsjordbruk att skriva artiklar på det inhemska språket kan kunskapen spridas kostnadsfritt tack vare Wikipedia zero. Genom detta projekt ser olika internetleverantörer till att det går att surfa kostnadsfritt på Wikipedia med hjälp av mobilen.

Han tänker börja med att få 10 familjer intresserade att börja utveckla sitt jordbruk. Det skulle behövas 5 datorer till en början. Två familjer kan dela på en dator. Till datorerna behövs det en utrustning med solcellsdrivna laddare.

Vi hoppas på att kunna knyta VI-skogen i Masaka till projektet. De har byggt en mönster gård där dit jordbrukare i den bygden kan åka till för att lära sig att utveckla sitt jordbruk. De har också ett omfattande utbildningsprogram som kanske kan användas i Mbazzi också. I Global profil besöker vi alltid VI-skogen i Masaka under våra besök.

Vi i Global profil kan också bidra med kontakter och kunskaper. När eleverna från Uganda och Sydafrika kommer hit kan vi studera någon svensk by för att se hur de arbetat med byutveckling historiskt och nu. Sydafrikanerna har också ett behov av byutveckling och kan börja arbeta med någon av deras byar. De har dock en annan förutsättning eftersom många i byarna inte äger något land.

Mbazzi kan bli ett intressant ”case” som vi kan följa och se hur det utvecklas under och mellan våra resor.

Vi vill nu se om det finns några organisationer, människor i vårt nätverk som har och skulle vilja bidra med något till detta byutvecklingsprojekt.

Hur skolan kan utvecklas med hjälp av permakultur principerna

Publicerad den av
Svara

Ordet permakultur kommer från ”permanent + kultur”. Det är en kunskap som utvecklats under de senaste decennierna där man försöker utforma hållbara bosättningar och samhällen. Genom att dra nytta av gamla generationers och kulturers kunskap, ny forskning och försöka efterlikna naturens mönster har man kommit fram till ett antal principer som kan vara till hjälp. Det finns exempel på bosättningar och mindre samhällen i alla världsdelar som använt sig av dessa principer.

Här har jag försökt visa hur man kan använda dessa principer för att utveckla en organisation som t.ex. en skola. Många av dessa principer kan man karaktärisera som strukturerat ”sunt förnuft”.

Utvecklingsprocessen

Processsen där man tar fram en ny organisation eller utvecklar en som redan finns följer
fyra steg:
1. Observation
2. Analys
3. Design
4. Genomförande

1. Observation
Innan man börjar utveckla eller ändra på saker är det viktigt att man gör en noggrann observation av det som skall utvecklas eller förändras. Målet är att få en så sanningsenlig och noggrann nulägesbeskrivning som möjligt.

Några frågor man kan ställa sig är:
Vilka är huvudprocesserna och stödprocesserna till dem?
Hur är läget?
Vilka är problemen?
Vilka är möjligheterna?
Vilka behov har man?
Vilka resurser har man tillgång till?
Vad har gjorts tidigare?
Vilka är intressenterna?

När det gäller en skola kan man försöka få fram:
Hur ser eleverna på sin skola?
Hur ser lärarna och alla andra medarbetare på den?
Hur ser föräldrarna på den?
Hur ser det omgivande samhället på den?

Innan man sedan går vidare i nästa fas behöver man strukturera sina observationer så man får en god överblick över situationen.

2. Analys
I denna fas behöver problem och möjligheter omformas till visioner. Visionerna måste konkretiseras och bli tydliga. Man behöver undersöka vad som behöver hända för att visionerna skall kunna bli verklighet. Här går man också igenom vilka av visionerna som passar organisationen eller verksamheten.

Frågor man kan ställa sig är:
Vad behöver existerande verksamhet för stöd för att fortsätta och att utvecklas?
Hur kan vi stoppa alla läckage (av elever, pengar, energi, förtroende etc.)?
Vilka nya verksamheter kan utvecklas som går i linje med det som redan finns?

3. Design
Utifrån en sann verklighetsbeskrivning och en önskvärd framtid tar man fram en passande organisation och en handlingsplan. Här kan man ha en god hjälp av permakulturprinciperna.

I denna fasen lägger man också upp projektbeskrivningar och planer för det som skall utvecklas.

4. Genomförande
Under genomförandet är det bra att ha kontrollstationer så vi ser att vi är på väg åt rätt håll och kan korrigera kursen.

Permakulturprinciperna

Här nedan följer några av permakulturprinciperna. De är formulerade så att de skall passa arbetet med en organisation och en skolan.

1. Anpassa designen av organisationen utifrån miljön, människorna och de lokala förutsättningarna.
Vilka är intressenterna i verksamheten? Vilka behov har de? Vilka resurser har vi? Hur ser det omgivande samhället ut?

2. Mångfald
Flera huvuden med olika bakgrund tänker bättre än ett. Alla kan/ser lite, ingen kan/ser allt. Hur kan vi ta tillvara mångfalden i erfarenhet, kultur och kunnande inom såväl kollegiet, barnen och föräldrarna?

3. Varje element skall ge till flera funktioner
Genom att försöka se hur varje sak i skolan kan ge till olika behov ökas meningsfullheten. Varje resurs tas tillvara på ett bättre sätt.

4. Varje funktion skall stödjas av flera element
Vilka behov finns i verksamheten och hur kan de täckas från flera källor? Om behoven täcks från olika håll minskar verksamhetens sårbarhet.

5. Sträva efter effektiv energiplanering
Hur används alla resurser på ett optimalt sätt? Gör vi rätt från början och rätt sak i rätt ordning?

6. Använd mänskliga resurser
Detta gör skolan redan i stor grad.

7. Ta vara på och lagra resurser.
Notera alla tips, idéer, tankar, information, lösningar och metoder. Ta reda på och ta vara på allas samlade kompetens. Var rädd om medarbetares, elevers och föräldrars engagemang.

8. Kanteffekten
Det är när olika människor och grupper av människor möts som nya idéer och lösningar uppstår. Skapa möten och mötesplatser. Se till att lärare får undervisa tillsammans då och då.

9. Använd små och långsamma lösningar
Utveckling sker ofta i små steg och mognad måste få ta den tid det behövs.
Hur kan man med små förändringar försöka göra största möjliga nytta?

10. Bygg upp en mogen organisation
Sträva efter en organisation där medarbetare och elever tar ansvar och har kommit långt i sin personliga utveckling. Detta är väl egentligen hela skolans syfte? Att hjälpa eleverna att bli mogna ansvarstagande samhällsmedborgare. Skapa en organisation eller skola där en tillitsfull kultur odlas.

11. Förändringar av godo
Naturen ändras ständigt. Träna upp ändringskompetens och flexibilitet.

12. Samodling – vilka element inne eller utanför organisationen kan stötta olika saker i organisationen. Integrera hellre än särskilja.
Vilka strategiska samarbetspartners kan skolan ha?

13. Var sak och människa på sin plats och i sin tid. Allt och alla behövs. Var uppmärksam på timing och när rätt tid är inne för olika saker.

14. Använd förnybara resurser
Glädje, omtanke och kärleksfull omsorg skapar bara mer av detsamma.

15. Glöm inte skörda! Känn igen och ta emot lösningarna när de kommer. De kanske inte kommer i den form man tänkte sig.

Grundprinciper för en hållbar utveckling

Publicerad den av
1

I veckan som gick fick jag frågan: ”vad är det som driver dig att utveckla din undervisning?”

Ända sedan jag gick i högstadiet och blev med i Fältbiologerna har jag känt att jag kom till världen för att rädda jorden. Att utveckla mina talanger och arbeta med mina svagheter så att jag bättre och bättre kan göra min del i detta arbete. Hela livet har jag tänkt när jag lärt mig något: ”hur kan man lära ut detta på ett bra sätt?” Kunskap är en av de viktigaste saker vi måste ha om vi skall kunna sköta vår jord på ett bra sätt. ”Att föra kunskapen vidare” och hitta sätt att förverkliga en vision om en värld i ekologisk balans med en fredskultur är min livsuppgift. Därför är jag lärare.

När jag talar om visioner då utgår jag från detta. När jag nu tar mig an det nya utbildningsparadigmet och den digitala utvecklingen är det det som jag utgår från. Jag kan se att vi kan lära oss mer, djupare och sprida kunskapen effektivare. Vi kan kommunicera på ett sätt som aldrig tidigare. Vi kan bli verkliga världsmedborgare.

I detta arbete får vi inte glömma att det finns ”tidlösa principer” som definierar vad ett hållbart samhälle kan vara. Under 80- och 90-talet arbetades det fram en rad sådana. Nuförtiden hör man inte mycket om dessa. Därför vill jag lyfta fram dem nu. Jag är övertygad om att det finns fler principer framförallt på den sociala sidan. Detta arbete med att finna grundprinciperna för en hållbar utveckling är ingalunda färdigt. Men låt oss börja med det som finns nu.

Grundläggande naturlagar
Som en grund för flera av principerna lyfter forskare och miljöutbildare ofta fram tre fysikaliska naturlagar som en grund vi måste förstå.

1.Material principen: Materia kan inte förstöras bara omvandlas mellan olika former.
I ekosystemen på jorden sätts grundämnenas atomer ihop till olika molekyler som så småningom bryts ner och atomerna används för att bygga upp nya molekyler. Så har atomerna gått runt i eviga kretslopp sedan universums skapelse.

2.Energiprincipen: Energi kan inte förstöras bara omvandlas mellan olika former.
Det som driver livsprocesserna i ekosystemen är energi som inte heller den kan
förstöras. Det som är viktigt att förstå här är att vi hela tiden förses med energi från solen och den driver ekosystemen och så småningom blir den mesta energin låggradig värme som åker vidare ut i rymden.

3. Entropilagen: ”Allting sprids”
Allt vi tar upp från jordskorpan och alla ämnen vi tillverkar i samhället kommer spridas i naturen, samhället och kanske in i våra kroppar om vi inte skapar tekniska kretslopp som tar hand om det som släpps ut.

Grundläggande kretslopp
Det finns fyra grundläggande kretslopp. Var och en av dessa kan man knyta till antikens
fyra element.

Det geologiska kretsloppet (Element: jord)
Vattnets kretslopp (Element: vatten)
Atmosfärens kretslopp (Element: luft)
Det levandes kretslopp (Element: eld)

Hur kan det levandes kretslopp vara knutet till elden? Det är samma process som pågår i vår kropp som när vi tänder en brasa (jfr. ”att förbränna maten”). Den är bara mer kontrollerad och sker i små steg. Därför passar det med eldens element på det levandes kretslopp.

Det naturliga steget
En av de svenska grundprinciper som spreds och lärdes ut under 90 talet var ”Det naturliga stegets” fyra systemvillkor. Organisationen grundades av läkare Karl-Henrik
Robert och han samlade en grupp forskare i sin organisation som
formulerade systemvillkoren.

Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor:

1. Ämnen från jordskorpan får inte öka i naturen
2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen
3. Bibehållet utrymme för naturens kretslopp och mångfald
4. Effektiv och rättvis hushållning

Det sista systemvillkoret har nu ändrats till att
4. mänskliga behov tillgodoses överallt

Mer om dessa kan du finna på www.detnaturligasteget.se.

Manfred Max-Neef mänskliga behov
För att definiera vilka de mänskliga behoven är använder många som arbetar med systemvillkoren Manfred Max-Neefs definition av dessa:

Livsuppehälle
Trygghet
Uppskattning
Förståelse
Delaktighet
Avkoppling
Kreativitet
Identitet
Frihet

Mer om dessa kan du läsa på www.esam.se.

Riktningsanalys
Parallellt med att Det naturliga stegets systemvillkor spreds så tog Eva Grundelius, som då arbetade på Svenska kommunförbundet, fram en riktningsanalys som kunde vara en hjälp för att ta hållbara beslut i företag och kommuner.

Hon byggde sina ”Villkor för en hållbar utveckling” på tre grundprinciper:

1. Naturens resursuppbyggande processer, inklusive den biologiska mångfalden, måste bevaras och förstärkas.

2. Användningen av naturresurser får inte vara större än naturens resursuppbyggande kapacitet. Det innebär att användningen av materia och energi måste minska i den rika världen.

3. Samhället måste baseras på förnyelsebara resurser vilka ingår i kretslopp.
a) uttaget får inte vara större än nybildningen under samma tid
b) Materia får inte blandas på ett sådant sätt att ämnena inte kan cirkulera.
c) Alla ämnen som samhället aktivt eller passivt lämnar ifrån sig måste inpassas i naturens kretslopp

Utifrån dessa principer utvecklade hon en enkel riktningsanalys som bygger på 6 frågor. Kan man svara ja på dessa är man på väg i rätt riktning. Svarar man nej så behöver man tänka ut en åtgärd så man kommer i rätt riktning mot hållbarhet.

Fråga:

  • Minskar energianvändningen? Övergår vi till att använda förnyelsebara energikällor?
  • Ökar mångfald och resursuppbyggnad?
  • Sluter vi kretslopp?
  • Håller vi oss inom naturens gränser?
  • Löser vi fler problem än vi skapar?
  • Är vi försiktiga?

Naturkontraktet
1991 publicerade Sverker Sörlin Naturkontraktet som var en sorts ”budord” för en hållbar utveckling.

1. Du skall vårda och stärka den biologiska mångfalden och de resursuppbyggande processerna.
2. Du skall endast använda förnyelsebara resurser vilka ingår i kretslopp. Nybildningen ska vara minst lika stor som uttaget.
3. Du skall hushålla med resurserna genom att minska användningen av materia och energi.
4. Du skall endast lämna ifrån dig ämnen som kan inpassas i naturens kretslopp.
5. Du skall icke blanda material på ett sådant sätt att ämnen inte kan cirkulera.
6. Du skall tillämpa slutna materialcykler med minimalt transportbehov för ämnen som inte inpassas i naturens kretslopp.

Permakultur
Under 1980 talet utvecklade Australiensaren Bill Mollison och David Holmberg Permakulturprinciperna. De har spridit sig över hela jorden och är mycket användbara när man skall bygga hållbara bosättningar.

Här är en kort sammanfattning av dessa:

1.Varje element skall tjäna flera funktioner
En höna t.ex. ger inte bara ägg. Den ger också gödsel, plockar skadeinsekter och bearbetar jorden.

2.Varje funktion skall upprätthållas av flera elementNär man bygger ett hus t.ex. skall man se till att man får energi från flera olika källor som t.ex. passiv solvärme, solfångare och en pelletspanna. Då blir bosättningen mindre sårbar.

3. Reducera energianvändningen
Att hitta energieffektiva lösningar är viktigt.

4.Soldriven energi.
Solen är en förnyelsebar resurs och en ren energikälla.

5. Biologiska lösningar framför mekaniska.
Naturen har i över fyra miljarder år utvecklat system för kretslopp. Varför inte använda dessa av evolutionen väl utprövade system?

6. Utveckla mogna ekosystem.
Försöker vi att utveckla mogna ekosystem blir den input i form av energi och arbete mindre.

7. Maximera kantlängd mellan ekosystem
Det är i kanten mellan olika ekosystem som den biologiska produktionen är som störst.
Genom att göra gränsen mellan olika ekosystem så lång som möjligt får vi en större biologisk produktion.

Litteratur

Grundelius, Eva (1995): Villkor för en hållbar utveckling. Svenska kommunförbundet. Stockholm. Sverige.

Holmberg, John (1995): Socio-ecological principles and indiacators for sustainability. Institute of Physical Resource Theory. Göteborg. Sweden.

Mollison, Bill (1991): Introduction to permaculture. Tagari publications. Sisters Creek. Tasmania. Australia.

Robert, Karl-Henrik (1992): Det Nödvändiga Steget. Affärförlaget Media utveckling. Stockholm. Sweden.

Sörlin, Sverker (1991): Naturkontraktet. Carlsson. Stockholm. Sverige.