Kategoriarkiv: Lärande

Paradigmens kraft

Publicerad den av
Svara

Det är två viktiga begrepp man behöver ha grepp om när man skall förstå förändring och hur vi kan skapa ett bättre liv för oss på både individnivå och samhällsnivå. Det ena är ”vision” som jag skrivit om här tidigare och det andra är ”paradigm”. Den som på allvar fick mig att förstå dessa två begrepp var Joel Barker. I början av 1990-talet spreds två av hans filmer i framför allt företagsvärlden; ”Visionens makt” och ”Paradigm – mönster som styr”. Jag fick ta del av dem när jag arbetade som miljöutbildare på AmuGruppen. De fick stor betydelse för de miljökurser för arbetslösa och KY-utbildningen ”praktisk samhällsekologi” som jag arbetade med under 90 talet. 

I Joel Barkers film om paradigm vidgar han begreppet utifrån den snävt vetenskapliga betydelsen som Thomas Kuhn presenterat i sin bok ”De vetenskapliga revolutionernas struktur” som kom 1962. Ett paradigm  är enligt Barker ett ”mönster”, en ”modell” som sätter gränser och som visar hur man löser problem inom dessa gränser. Paradigmet är som ett filter som vi ser världen igenom. Vi tar in det som passar vårt paradigm men filtrerar lätt bort det som inte passar. Paradigm gör att vi lättare kan lösa problem inom det men kan göra oss blinda för att se nya möjligheter som inte passar in i det. Paradigm kan vara både små och stora. De kan gälla för hur vi ser på vår plats i Universum till hur vi spelar in och sprider musik i vårt samhället för att ge några olika exempel

Joel Barker tar upp exemplet med kvartsuret som uppfanns i ett av de stora klockföretagen i Schweiz i mitten av 60-talet. När uppfinnarna visade kvartsuret för sina företagsledare var det ingen som trodde att det skulle vara framtidens klocka. De var så fast i sin övertygelse att klockor kommer alltid att se ut och göras på det sätt de producerats i hundratal år. De skyddade inte ens sin idé innan de presenterade den på den årliga klockutställningen 1968. När Japanska och amerikanska företag då fick se idén tog de snabbt till sig den och började tillverka klockor på det nya sättet. På några år fick den Schweiziska klockindustrin avskeda tusentals av sina anställda. 

Ett svenskt liknande exempel är företaget Facits satsning på den mekaniska räknemaskinen som slogs ut när japanska och amerikanska företag lanserade de elektroniska räknarna som vi fick börja använda i skolan när jag gick i gymnasiet 1976. 

Ett annat vanligt exempel är hur företaget Kodak som varit världsledande inom film och fotografi kollapsade när det digitala fotograferandet slog igenom. 

När det sker paradigmskiften så ”börjar alla om från noll” sa Barker i sin film. Har du haft stor framgång i det gamla paradigmet så är det inte alls säkert att du får det när det nya kommer. Tvärtom så är det ofta de som är fast i gamla paradigm de som förlorar när nya sätt att se på, och lösa lösa problem sprider sig i samhället. 

Jag ser nu att vi är mitt i stora genomgripande paradigmeskiften över hela jorden. Coronapandemin har gjort att vi ser brister i det sätt som vi organiserat vårat samhälle. Det blir uppenbart hur sårbara vi är och att vi måste titta på hur vi bäst kan lösa våra grundläggande behov av livsmedel, sjukvård och ekonomi på ett hållbart sätt. 

Det är nu när vi ser hur gamla mönster och gamla modeller inte fungerar så bra som nya och bättre paradigm kan komma att slå igenom. Jag skulle vilja säga att det är väldigt viktigt att vi letar efter och tar fram de bra exempel, både nya och gamla, som visar sig bäst ge oss ett hållbart samhälle. 

Vi står nu i ett vägskäl för vår civilisation. Pandemin har fått oss att stänga ner och tänka till. Nu har vi chans att starta upp igen och plocka fram och utveckla de paradigm som bäst löser de behov vi har som människor på jorden.

När vi nu inom skolans värld ser att distansundervisning fungerar oväntat bra så kommer inte gymnasiet att vara sig likt längre när vi kommer ur denna pandemi tror jag. Vi har hittat sätt att undervisa på som vi aldrig tidigare provat i stor skala. Jag tror inte vi kommer att gå över helt till det men en blandning av ”vanlig” undervisning och distansundervisning kommer vi säkert att se. Enligt bedömningar jag hört så kommer vi sakna 65 000 lärare i Sverige om några år. Ska vi klara det måste vi organisera om vårt utbildningsväsende. Distansundervisning kommer säkert att vara en del av det nya. 

Digitala utvecklingssamtal

Publicerad den av
Svara

Idag har det gått en och en halv vecka sedan Sveriges gymnasieskolor började med distansundervisning. Idag var det dags för terminens utvecklingssamtal på min skola. 

Korridorerna var öde och tomma och jag genomförde mina utvecklingssamtal via Google Hangout Meet som jag tror att de flesta av mina kollegor också gjorde. 

Korridorerna är öde och tomma. Alla utvecklingssamtal skedde idag digitalt.

”Meet” har blivit vårt sociala rum nuförtiden. Det är där vi träffas digitalt jag och den klass som jag har och det är där som jag har mina genomgångar genom att visa min dataskärm och samtidigt prata till. 

När jag idag skulle ha utvecklingssamtal så skickade jag ut länken till mitt ”Meet-rum” och sedan fick eleverna klicka in sig där när det var deras tur. 

Innan vi gick in på prat om jobb och karriär samt hur det går för dem i skolan så pratade vi om hur det nu är att jobba hemifrån. Vilka erfarenheter har de fått den första tiden av distansundervisning?

Förutom att det sociala livet har begränsats så var det få som sa att det blivit sämre när det gäller att lära sig saker och arbeta med skolarbetet. Tvärtom! De flesta hade positiva erfarenheter. De som bodde långt bort som Nybro och Oskarshamn kunde tjäna in 2-3 timmars restid varje dag när de kunde sitta och arbeta med skolarbete istället. Flera sa att de hade fått mer fritid för de hann göra klart det de arbetade med under skoldagen på ett bättre sätt än vanligt. Många sa att de blev mer koncentrerade för att de satt ensamma och jobbade. Ingen störde dem och de fick mer gjort på grund av det. 

Många sa också att de blivit piggare för de fick sova upp till två timmar mer varje dag och var utvilade när de klickade in sig till den första lektionen 08:10. Jag har tidigare sett flera undersökningar som sagt att eleverna borde börja skolan senare för att de behöver mer sömn i den åldern. Skolor som senarelagt starten på sin skoldag har fått eleverna att prestera bättre och höja sina betyg. Genom att införa distansundervisning kan nu eleverna sova 1-2 timmar längre på morgonen. Detta ger resultat om de inte också lägger sig senare. Några elever sa att det var lätt att vända på dygnet men de flesta hade gått och lagt sig vanlig tid och fått en längre sömn än vanligt. 

För en del har lunchen varit lite svår att hinna med. Man vill gärna bli färdig med skoluppgifterna och arbetar med dem den tid man skulle haft lunch och då har lunchen ibland fått ätas efter tre på eftermiddagen. 

Hur har eleverna hanterat sin sociala situation att sitta hemma större delen av dagen då? Några har använt vårt digitala hjälpmedel Google Hangout Meet och mötts tillsammans digitalt och snackat. Några har använt appen ”Discord” som de normalt använder för kommunikation sinsemellan när de spelar dataspel ihop. Den har fungerat bra till att samarbeta om skolarbeten också! 

En av mina elever föreslog att vi kunde ha distansundervisning två av dagarna i veckan och tre fysiskt i skolan när pandemin är över. Då sparar vi också in en massa salar för undervisning och kan dra ner på våra lokalhyror och frigöra kapital till att anställa fler lärare och ha mindre antal elever i våra klasser. 

Jag tror att svensk gymnasieskola aldrig kommer att vara sig lik när pandemin är över. Nu får vi en massa bra erfarenheter av andra sätt att undervisa och vi kan också se på vår vanliga undervisning med lite nya glasögon. 

Visionens kraft

Publicerad den av
1

”En nation utan en vision att leva efter går under” 

1984 läste jag denna rad i en bok. Jag fick en mycket kraftig resonans med den. Den gick rakt in i mitt hjärta och jag kände att den beskrev kärnan i det som jag skulle arbeta med i mitt liv. Jag hade varit aktiv i fältbiologerna sedan jag var i tonåren och deltagit i flera aktiviteter för att stoppa miljöförstörelsen. Jag hade känt att det var någonting som fattades i dessa demonstrationsaktiviteter även om jag tyckte att det var viktigt det vi gjorde. Dessa rader gav mig insikten av vikten av att arbeta för något och inte bara emot. 

Jag gav mig ut och letade efter kunskap om hur man kan arbeta med visioner. Hittade Mats Lindgrens material om visionsarbete som i stort sett var det enda jag kunde hitta då på 80-talet. Han skrev i det att han blivit inspirerad av fredsaktivisten Elise Boulding. Ett citat från henne byggde på min känsla av att detta var rätt väg. Hon sa: ”Hur skall vi någonsin kunna bygga en värld i fred om vi inte vet hur en sådan värld ser ut?”

Innan Barcelona kunde börja bygga katedralen Sagrada Familia behövdes en vision. Arkitekten och konstnären Gaudi gjorde en vision över hur den skulle se ut. Fast han varit död i många decennier kan arkitekter och byggarbetare förverkliga bygget av katedralen tack vare att Gaudis vision finns kvar.

Elise Boulding hade utvecklat en metod att arbeta med visioner tillsammans med en amerikan som hette Warren Ziegler. För att göra en lång historia kort så 1995 lyckades jag och flera andra inom Agenda 21 rörelsen på 1990-talet få hit honom till Sverige för att lära oss metoden ”Enspiriting Envisioning”. Han kom över hit minst tre gånger och utifrån dessa workshops startade vi föreningen ”Visionsbygge Innifrån”. 

Vi var flera som efter det åkte runt och höll visionsverkstäder i bl.a. byar och stadsdelar i Sverige. Ett av mina intressantaste uppdrag var att leda ett visionsprojekt på Södermalm i Stockholm inom ramen för deras lokala Agenda 21 arbete. Vi lät olika grupper på Södermalm samlas för att ta fram visioner för deras stadsdel. Allt utmynnade i en stor utställning som skulle ligga till grund för Södermalms utveckling. 

När jag arbetade på AmuGruppen på 90-talet med olika arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa började jag alltid med en visionsprocess där deltagarna fick göra en bild av hur de ville att deras liv skulle se ut ca 10 år framåt. Om den kurs jag då skulle leda kändes rätt för dem så fick de en större motivation att gå igenom den. Några fick insikten att den miljökurs som jag skulle leda inte alls var något som ledde dem till deras livsvision. Då kunde de hoppa av direkt och hitta den kurs som var rätt för dem. 

I arbetet med livsplaner i skolan så är visionsdelen en av de viktigaste. Av de elever jag arbetat med de senaste åren är det ingen som sagt att de tidigare fått arbeta med visioner i skolan. Många har svårt för att överhuvudtaget se en positiv bild av hur den livskategori de arbetar med skulle se ut. 

Under de senaste tre åren har jag läst många böcker och gått en mängd kurser i personlig utveckling för att kunna utveckla mitt arbete med livsplaner i skolan. I många av de metoder som jag läst om och lärt mig så är den personliga livsvisionen central för att skapa det liv man vill ha. Jag skulle kunna säga ungefär som Elise Boulding: ”Hur skall du kunna få det liv du vill ha om du inte kan se hur ett sådant liv ser ut?”.

Att det är viktigt att ha en livsvision skrev redan Viktor E. Frankl i sin bok Man´s Search for Meaning. Han levde i koncentrationsläger under andra världskriget och var en av dem som överlevde. Han skrev att en av de faktorer som gjorde att han överlevde var att han hela tiden hade en vision inom sig om vad han skulle göra när han kom ut ur det helvete han levde i. 

I dessa tider av pandemi så är det viktigt att fundera över sin livsvision. Den kan ge kraft att klara av de svårigheter vi är i eller står inför och ge den riktning i livet som bär en dit man skulle vilja vara och vilja göra. Visionen ger kraft!

Livsplaner och prioriteringar

Publicerad den av
Svara

En av de viktigaste sakerna som jag lärt mig att jag måste ha under kontroll är stressen. Stress producerar kortisol som gör att immunsystemet nerprioriteras i kroppen för att istället ge kraft till muskler och det som vi behöver för att ”fäkta eller fly”. Det var bra när vi var jägare och samlare men om vi i den tid vi lever i nu utsätter oss för stress under längre tid mår vi inte bra. 

Det första jag vill ta upp som hjälpt mig att reducera stressen är min livsplan. Jag upptäckte detta med livsplaner 2016 och gjorde min första på våren samma år. Jag har skrivit om livsplaner här i min blogg tidigare: 

Att göra en livsplan.  

När jag gjort min livsplan så kunde jag sänka min stress därför att jag blev klar över mina prioriteringar. Jag såg också hur livsplaner skulle kunna hjälpa mina elever att få hjälp att prioritera förutom att det kunde ge autenticitet till undervisningen. 

Har vi tydliga mål i fjärran kan vi ta ut de bästa stigarna dit.

Jag såg också att livsplanerna kunde hjälpa mig att förverkliga en livsuppgift som kom till mig redan på 80-talet. Jag kände väldigt starkt att jag skulle införa ämnet ”människokunskap” i skolan. Genom att utveckla metodiken kring livsplaner såg jag hur detta skulle kunna förverkligas. Livsplanerna hjälper också eleverna att se hur de kan använda den kunskap de får inom flera delar av naturkunskapen som jag undervisar i. I ett tidigare inlägg i min blogg berättar jag vad jag gjorde det första läsåret jag använde mig av detta arbetssätt.

Att undervisa med livsplaner i gymnasieskolan.    

När vi nu på mycket kort tid hamnat i ett stort krisläge så behöver vi se över vilka prioriteringar vi behöver göra i våra liv. Där kan en livsplan hjälpa oss att se vad som är viktigt.

 

Examination på distans – elevernas respons

Publicerad den av
Svara

Överlag så tyckte eleverna att det var ett bra sätt att ha examination på. De flesta förstod vilken nytta de hade av sammanfattningarna och nästan alla nämnde i sina utvärderingar att det var de som de använde mest för att klara uppgiften. Sen kombinerade flera sina anteckningar genom att kolla upp fakta i läroboken. Det var inte många som nämnde att de använde internet för att ta reda på mer fakta. De insåg att man hinner inte sitta och titta igenom andra källor än de man är van om man skall hinna svara på den omfattande frågan också. En av eleverna hade använt 1177 för att det var en bra och trovärdig källa. 

En elev uttryckte tydligt hur hen blivit trygg av att ha gjort sina sammanfattningar och samtidigt veta att det gick att kolla upp detaljer i läroboken. Det minskade stressen!

En annan elev skrev att möjligheten att titta på fler källor skapade stress. För lite tid skapade också stress för några.

Alla verkade insett att det hade inte gått att lösa uppgiften om man inte förberett sig genom att göra sammanfattningarna. Flera sa att det påverkade inte deras svar att de fått använda så många hjälpmedel som möjligt.

Sammanfattningsvis kan man säga att var och en förberett sig på det sätt som de ansett bäst och som gjort dem trygga. De flesta har velat arbeta själva och känt en trygghet med det som de förberett. 

Flera skrev att det var alldeles för lite tid (80 minuter) för att hinna använda andra källor än sammanfattningarna och läroboken. 

Jag vill avsluta med ett citat ur en elevs utvärdering som jag tycker sammanfattar bra vad flera elever tyckte:

”Man var nästan mer nervös över det här då det kändes att man fick en större press på sig när man fick använda allt man kunde, internet och till och med vänner. Så jag var mer nervös över det här provet än ett annat prov man brukar ha. Men i slutändan tror jag att det funkade riktigt bra.”

Examination på distans

Publicerad den av
Svara

Idag ställdes jag inför att ha examination under de nya förhållandena med distansundervisning. Eleverna skulle visa vad de kan om fyra av människans organsystem. Eleverna skulle visa sin kunskap om blodet och blodkärlssystemet, utsöndringssystemet, andningen, matspjälkningen och hur dessa system samarbetar för att  fylla  cellernas behov.  Normalt så använder vi ett digitalt verktyg som heter Digiexam där eleverna går in och skriver sina texter. När de är inne där kan de inte surfa på internet eller skriva någonting annat. Naturligtvis så får de också då lämna ifrån sig sina mobiltelefoner och man brukar sätta upp en pappersvägg på bänkarna så de inte skall se varandras datorer där de skriver. 

När nu alla är hemma går det inte att ha samma rutiner. Vi kan omöjligt kolla om de använder sin mobil och pratar med någon. 

Detta var jag tvungen att förhålla mig till samtidigt som jag vill kunna få in ett underlag för betygsättning och att de lär sig så mycket som möjligt. 

Så här möter eleverna sin lärare nu förutom genom chattar, mail och examinationer online.

Redan innan Corona-pandemin så befann sig vår civilisation i ett mycket dynamiskt och kritiskt historiskt skeende. Klimatförändringarna hade börjat ge sig till känna med omfattande extremväder, skogsbränder och smältande glaciärer vid polerna mm. Vi befann oss i den 6.e massutrotningen av biologisk mångfald. Den biologiska mångfalden som är grunden för våra livgivande system på jorden. Vi såg ungdomar som i tusental  Världen över demonstrerade för att mer åtgärder skulle göras för att förhindra de katastrofer vi kunde se komma på grund av dessa två stora miljöproblem. 

Samtidigt hade vi politiska ledare i Världen som inte trodde på vetenskap och satt ekonomi före vår gemensamma överlevnad och skyllde de mesta problemen på andra. Det fanns grupper som medvetet spred desinformation för att våra samhällen skulle brytas ner. 

Vid samma tidpunkt i historien så tog den exponentiella tekniska utvecklingen fart med artificiell intelligens, kvantdatorer mm som gjorde att vi kunde förvänta oss en mycket snabb teknisk utveckling. 

Ovanpå detta  kommer nu denna pandemi som på bara en vecka kastar in oss i en stor global samhällskris. 

Det enda vi kan veta är att samhället inte kommer att se ut som tidigare i historien. 

Då måste vi fråga oss: Vad är viktigast att vi lär våra elever i detta skede av vår civilisations utveckling? Är det att försöka lära sig fakta utantill och försöka minnas det för att kunna svara på frågor på ett prov? 

Hur gör man som lärare när man skall ha en examination under de förhållanden som är nu? 

Vid planeringen av detta områden innan vi fick distansundervisningen resonerade jag som så att det viktigaste jag ville att eleverna lärde sig var basfakta om hur organsystemen fungerar samtidigt som de lär sig att sammanfatta naturvetenskapliga texter på ett bra sätt. Jag sa till eleverna att de fick ha med sig en handskriven A4 sida med fakta om varje system när de skulle ha sin examination. Jag ville att de lärde sig att använda enkla teckningar och nyckelord för att visa hur organsystemen är byggda och vilken funktion de har. Jag ville att de skulle se hur dessa system stödjer cellernas livsprocesser.  Genom att tillåta att de fick ha med dessa sammanfattningar på examinationen la de ner sin själ i att göra dem bra!  Detta hade de arbetat med veckorna innan distansundervisningen genomfördes. 

Jag vill också att eleverna skall lära sig att samarbeta för att tillsammans utveckla sin kreativitet och träna på att hitta lösningar på de problem mänskligheten står inför. 

Allt detta som sker i världen, mina tankar om kunskap och de nya förutsättningarna gjorde att jag bestämde mig för att låta eleverna få använda alla hjälpmedel de vill för att klara uppgiften på examinationen. 

Samtidigt konstruerade jag frågan på ett sådant sätt att den var ”ogooglebar”. Dvs jag frågade inte om olika enskilda fakta utan ställde en fråga där de skulle visa att de förstår hur alla dessa system fungerar tillsammans för att ge cellernas livsprocesser vad de behöver. 

På så sätt höjde jag deras kunskap genom att de under examinationen fick sätta ihop de delar som de arbetat med på lektionerna. 

Jag hoppades också att eleverna skulle hjälpa varandra att komma på så många bra svar som möjligt genom att kommunicera med den moderna tekniken och kunna hitta och hämta fakta från bra och trovärdiga källor om de behövde.

Förutom frågan om organsystemen frågade jag dem hur de tänkt när de tagit hjälp av olika hjälpmedel och på vilket sätt de samarbetat med andra för att klara av att lösa uppgiften så bra som möjligt. 

När de skrivit examinationen fick de en utvärdering där de fick skriva ner sina tankar om hur det var att examineras på detta sätt och vad de erfarit när de skrev examinationen. 

Hur var deras reaktion då? Detta skall jag sammanfatta i min blogg imorgon! 

Första dagen med distansundervisning

Publicerad den av
1

Idag var den första dagen då vi för första gången skulle genomföra våra lektioner på distans. Igår fick alla elever komma in och hämta sina läroböcker och annat material och förbereda sig på de nya rutinerna.

Det var lite spänning på morgonen innan lektionerna skulle börja. Skulle alla Google system fungera när massor av andra länder också skulle använda dem samtidigt? 

Jag skulle använda Google Classroom och Google Hangout Meet för att genomföra undervisningen. 

När min första lektion började klickade jag in mig på mitt digitala klassrum och inom en minut var alla mina elever också inloggade. Detta skulle varit en lektion då vi skulle haft laboration men det gick inte nu. Istället hade jag igår spelat in en film där jag visade alla steg i labben som de skulle gjort om vi inte haft distansundervisning. 

Kvällen innan hade jag också lagt ut alla dokument som de behöver för att kunna skriva en bra labbrapport. Det var en labbhandledning, en rapportmall, en checklista vid labbrapportskrivning och ett dokument om hur man skriver källförteckningar och källhänvisningar. 

Min instruktionsfilm om krasselabben.

Jag gav en kort introduktion vad de skulle göra och sedan började de att läsa igenom alla instruktioner, tittade på filmen och började att skriva. Om de hade frågor kunde de fråga mig direkt genom sina mikrofoner i sina datorer eller skriva i en chatt. 

Medan de skrev kunde jag gå in och titta på vad de skrev och hann ge feedback till alla under lektionens gång. 

Den första lektionen gick över förväntan. 

Likadant var det med de andra lektionerna jag hade under dagen. Alla eleverna var närvarande via sina hem. De loggade in i tid och jag kunde gå in i deras dokument och se vad de skrev och ge kommentarer efter att jag haft en kort inledning.

En skillnad som jag märkte var att jag var mycket tröttare efter dessa digitala lektioner jämfört med mina vanliga. Jag får mer energi av eleverna när jag möter dem på riktigt och jag rör mig mycket mer i klassrummet. Det var lite jobbigt att sitta still och koncentrera sig så länge och titta in i en dator hela tiden. 

I morgon kommer en ny utmaning. Då skall mina elever skriva en examination som de förberett i några veckor. Men hur skall man undvika fusk när alla sitter hemma och skriver och jag inte kan kolla dem? Mitt svar på detta är att man måste tänka helt nytt! 

Jag berättar hur det gick imorgon! 

På spaning efter ett nytt utbildningsparadigm

Publicerad den av
2

Det var länge sedan jag skrev här nu. Jag startade denna blogg 2013 för att se om jag kunde genomföra ett sk ”365 projekt” dvs publicera ett blogginlägg per dag. Detta år upplevde jag att skolan tog till sig den digitala utvecklingen fullt ut och hela undervisningen på Stagneliusskolan där jag jobbar genomgick ett paradigmskifte som jag aldrig tidigare skådat i mitt yrke som lärare. Jag ville skildra hur detta skedde inifrån genom att skriva om det som hände mig och mina tankar kring utbildning när jag var mitt i det.

Det året hade jag också en assistent som gjorde att jag hade mer tid än vanligt att reflektera över vad jag gjorde i mitt jobb. Åren efter har jag inte haft tid att skriva så mycket och jag har velat fokusera på det jag gör med eleverna.

Nu kan man säga att det digitala paradigmet fått fäste och gjort att de flesta av oss lärare undervisar på nya sätt jämfört med för 10 år sedan. Men när ett paradigm håller på att sätta sig är det enligt Joel Barker dags att leta efter nästa! Joel Barkers filmer om paradigm hör till de filmer som betytt mest för mig för att förstå förändringsprocesser i samhället. De senaste två åren har jag aktivt försökt att hitta det nya paradigmet. Vad jag ser så handlar det om att hitta ett sätt att undervisa som är i linje med hur hjärnan fungerar. Inte bara hjärnan utan alla processer i vår kropp och utanför som mer eller mindre påverkar hjärnan. Undervisningen måste också hjälpa eleven att klara av de framtidsproblem vi som individer och samhällen står inför. Denna del av det nya utbildningsparadigmet hittar vi i ”lärande för hållbar utveckling” och det ”Global Action Program” som UNESCO startat.

Jag skall den närmaste tiden under hösten försöka hinna med att kortfattat berätta här i min blogg några olika delar, processer och annat som är i linje med detta och reflektera över hur detta rör skolan och våra ungdomars förberedelse för ett liv på planeten jorden i början av det 21:a århundradet.

Dan Frendin

 

Natural History Museum, London

Publicerad den av
3

När Daniel Åkerblom och jag nu åkt till London för att vara med på Wikimania 2014 passar vi på att gå på Natural History Museum för att se om vi kan få några idéer till undervisningen i naturkunskap där.

När Charles Darwin varit ute på sin världsomsegling med Beagle och samlat naturalieföremål och James Cooks botaniker Josephs Banks kommit hem med alla sina insamlade växter behövdes något ställe att förvara dem. Det var så Natural History Museum började. Nu finns det över 70 miljoner föremål och museet har fler än 300 anställda forskare och bibliotekarier.

Själva byggnaden är en av Londons finaste Viktorianska byggnader. Det ritades av den ung arkitekt vars namn var Alfred Waterhouse.

Om man kommer in från huvudingången möts man av en stort dinosaurieskelett i en sal som skulle kunnat vara en kyrksal. Längst bort vid kortsidan, uppe i en trappa sitter Charles Darwin som staty och tittar ut över museibesökarna. Nästan så som Abraham Lincoln sitter i Lincoln Memorial i Washington.

Museet är indelat i fyra zoner. Den blå zonen innehåller dinosauriegalleriet och utställningen ”Images of Nature”. Den gröna zonen har en utställning om baskunskaper i Ekologi, den orange zonen har en naturträdgård och i den röda zonen finns alla geologiutställningar.

Vi började i den röda zonen. Den hade som så många andra naturhistoriska museer en utställning om hur jorden kommit till och hur livet utvecklats genom de olika tidsepokerna. Det fanns en stor sal med ”skatter från jorden”, dvs ädelstenar samt hur olika mineraler  och metaller har använts i samhället.

Det fanns en mycket bra utställning om naturresurser och deras koppling till hållbar utveckling. Den tog upp vatten, avfall, material av olika mineraler och energi.

I den gröna zonen slingrade sig ekologiutställningen på en uppbyggd andravåning där olika grundbegrepp som näringskedja, näringsväv, ekosystem mm begrepp förklarades.

Museet saknade ”airconditioner” så det var väldigt varmt. Det var också mycket trångt jämfört med liknande museer i USA. De två första zonerna hade inget nytt som vi inte redan visste om naturen men några nya intressanta fakta fick vi om en projekt vi besökte 2012 i Arizona: Bisophere 2. I en av utställningarna sammanfattades det hur det gick.

Naturkunskap 2 – Fas 5 djurens utveckling

Publicerad den av
1

I veckan som gick utvärderade vi fas 5 i naturkunskap 2 kursen. Fas 5 hade som vanligt två uppgifter; en gruppuppgift och en individuell.

Gruppuppgift
För betyget E skulle varje grupp göra en Wikipediaartikel om en djurgrupps organsystem. Jag gick igenom svenska Wikipedia innan vi startade och hittade några djurgrupper som hade en väldigt liten artikel:
Daggmaskar
Mollusker
Sjöstjärnor
Benfiskar
Grodjur
Sköldpaddor
Ödlor
Krokodiler

De organsystem som de skulle beskriva var:
Matspjälkningsorganen
Andningsorganen
Blodet och blodomloppet inklusive hjärtat
Utsöndringsorganen
Sinnen och nervsystem
Rörelseapparat
Hormonsystem
Fortplantningssystem

De flesta grupperna delade upp arbetet genom att de tog ett par organsystem var och beskrev. Vi använde oss av nya och gamla zoologiböcker från vårt referensbibliotek såväl som engelska Wikipedias artiklar om djurgruppen. För att se om vi hittade några fina bilder som var copyrightfria gick vi ner i vårt skolmuseum och letade bland de gamla skolplanscherna. Vi hittade några men de var ganska slitna och inte så informativa.

När alla gjort ett utkast till artikel i ett Google drive dokument hade vi en tvärgruppsredovisning där en från varje grupp bildade nya grupper. I den redovisningen gick de igenom organsystem för organsystem och redogjorde för hur de såg ut i den ordning som djurgrupperna utvecklats. De fick då en liten inblick i hur organsystemen utvecklats.

För att de skulle förstå grunden för systematiken gick jag i början av fas 5 igenom grundläggande embryologi så de skulle förstå vad de olika groddbladen ger upphov till i ett djur.

För C och A skulle de beskriva djurens utveckling från en encellig organism till människa.

Individuell uppgift
Den individuella uppgiften bestod i att genomföra och rapportera en labb där vi analyserade monosackarider med hjälp av Trommers prov. Eleverna fick undersöka mjölk och äpple.