Kategoriarkiv: PLN

Examination på distans – elevernas respons

Publicerad den av
Svara

Överlag så tyckte eleverna att det var ett bra sätt att ha examination på. De flesta förstod vilken nytta de hade av sammanfattningarna och nästan alla nämnde i sina utvärderingar att det var de som de använde mest för att klara uppgiften. Sen kombinerade flera sina anteckningar genom att kolla upp fakta i läroboken. Det var inte många som nämnde att de använde internet för att ta reda på mer fakta. De insåg att man hinner inte sitta och titta igenom andra källor än de man är van om man skall hinna svara på den omfattande frågan också. En av eleverna hade använt 1177 för att det var en bra och trovärdig källa. 

En elev uttryckte tydligt hur hen blivit trygg av att ha gjort sina sammanfattningar och samtidigt veta att det gick att kolla upp detaljer i läroboken. Det minskade stressen!

En annan elev skrev att möjligheten att titta på fler källor skapade stress. För lite tid skapade också stress för några.

Alla verkade insett att det hade inte gått att lösa uppgiften om man inte förberett sig genom att göra sammanfattningarna. Flera sa att det påverkade inte deras svar att de fått använda så många hjälpmedel som möjligt.

Sammanfattningsvis kan man säga att var och en förberett sig på det sätt som de ansett bäst och som gjort dem trygga. De flesta har velat arbeta själva och känt en trygghet med det som de förberett. 

Flera skrev att det var alldeles för lite tid (80 minuter) för att hinna använda andra källor än sammanfattningarna och läroboken. 

Jag vill avsluta med ett citat ur en elevs utvärdering som jag tycker sammanfattar bra vad flera elever tyckte:

”Man var nästan mer nervös över det här då det kändes att man fick en större press på sig när man fick använda allt man kunde, internet och till och med vänner. Så jag var mer nervös över det här provet än ett annat prov man brukar ha. Men i slutändan tror jag att det funkade riktigt bra.”

Teach 100

Publicerad den av
Svara

Ibland är det bra att Google på sig själv så man ser vad det är för digitala fotspår som finns om en på nätet. Detta gjorde jag idag. En ny sak som jag då upptäckte var att denna blogg finns med på en rankinglista över undervisningbloggar i världen. Sidan som höll i rankinglistan hette ”Teach.com” och deras rankingprojekt kallade de ”Teach 100”. Det de tittar på är följande:

  • Koppling till sociala medier (40%). Hur mycket länkas bloggen till facebook, twitter och Stumbleupon?
  • Aktivitet (20%). Hur ofta bloggen uppdateras.
  • Auktoritet (20%). Hur många andra siter som länkar till den.
  • Lärpoäng (20%). En subjektiv bedömning av hur bra bloggen informerar.

Det var mest amerikanska bloggar med men jag hittade också Brånbäcks ”Kilskrift”. Min blogg var rankad på 389 plats idag. Jag la in den dynamiska widgeten som fanns på sidan som varje blogg som var med hade på en av mina sidor. På så sätt kan man följa vilken ranking bloggen har dag för dag.

Vilka bloggar ligger då i topp nu? Följande är rankade i topp:

  1. Inside Higher Ed
  2. Edudemic
  3. Edutopia
  4. Classroom 2.0
  5. The Learning Network

Insikter under intervjuer

Publicerad den av
Svara

För ca 15 år sedan blev jag intervjuad på ett kafé i Vasastaden i Stockholm. Jag hade lett ett visionsarbete på Södermalm och journalisten från radioprogrammet Tendens ville veta hur jag tänkte kring allt vad det gällde visioner. Vi satt nog i två timmar och pratade och jag minns att jag fick en viktig insikt om mitt liv under just den intervjun. En insikt som jag ofta sedan dess har tänkt på då och då.

Efter att ha blivit djupintervjuad förstod jag att ”lärande” varit viktigt i hela mitt liv. Ska man hitta ett ”nyckelord” eller ”essens” i mitt liv så är det just det. Kanske inte så konstigt när jag nu valt läraryrket men det har varit viktigt långt innan jag blev lärare. Från det jag varit liten har nästan allt jag gjort handlat om någon form av lärande eller att lära ut. Det är därför min blogg också har rubriken ”Att föra kunskapen vidare”. Det är det tema som följt och följer mig genom livet.

Idag var det dags för ännu en intervju på ett café i Vasastaden. Eller rättare sagt i Vasastadens utkanter. Eftersom jag blivit nominerad till guldäpplet ville en journalist prata med mig och vi bestämde att ses i närheten av Odenplan på ett lugnt och relativt tyst café. Vi satt i två timmar. Ingen av oss kände någon stress och samtalet flöt på. Det är märkligt vad saker kan bli klarare när man förklarar något för någon annan och berättar fritt ur hjärtat.

Några insikter som jag fick var vad som behövdes för att jag skulle kunna ändra min undervisning och köra utan prov, lärobok och föreläsningar dvs gå över i ett nytt undervisningsparadigm.

Först var det viktigt att jag fick höra en vision om den framtida undervisningen och att jag tog till mig den och såg möjligheter i dess förverkligande. 

Möjlighet att få arbeta med den på arbetstid var också viktigt. Jag fick mitt utvecklingsprojekt från rektorn som gjorde att jag fick lite tid och andra resurser för att komma igång.

Min egen upptäckarlust och nyfikenhet var en drivkraft som drev mig vidare.

Genom att bjuda ner ämneskollegor som kom ner till oss och berättade om hur de ändrat sin undervisning med hjälp av digitala verktyg gjorde att jag fick konkreta tips.

Att få vara med i ett forskningsprojekt med Mats Lindahl från Linné´universitetet gjorde att jag hade en trygghet när jag provade helt nya sätt.

”Skapa bok funktionen” på Wikipedia gjorde att jag vågade att lämna läroboken. Hur man använde den hittade jag på Linn Gustavssons blogg.

Att följa andra lärares bloggar och tweetar har varit viktigt för att få kunskap om nya verktyg och arbetssätt.

Att bygga sitt personliga lärnätverk

Publicerad den av
Svara

Ett personligt lärnätverk är de personer som man har till hands att fråga eller diskutera med om det är något man behöver veta eller prata igenom. Det kan också vara ett nätverk av personer som förser en med fakta, information och mer analyserad kunskap.

För en lärare var det förr främst kollegiet på skolan som var ens nätverk tillsammans med ens gamla kurskamrater från studietiden och lite nytt folk man lärt känna sedan man börjat jobba. Författare som då och då kom ut med nya böcker eller artiklar kunde också förse lärare med nya idéer och kunskap.

En av de saker som kännetecknar det nya utbildningsparadigmet är att det nu går att skapa ett lärnätverk som både är stort och omfattande och innehåller de bästa experterna i världen. Du kan också få ta del av deras insikter varje dag var du än befinner dig bara du har din smartphone med dig. Det som gör detta möjligt heter bloggar, Twitter, Facebook och Google+.

Mina erfarenheter av hur man skapar ett sådant nätverk skall jag beskriva här.

Bloggar
Olika källor är bra för olika kunskap. Skall man få reda på vad som händer i utbildningsvärlden när det gäller digital utveckling så är det oftast bloggar man får gå till för att få kunskap. Eftersom bloggar är en del av den digitala utvecklingen så är det inte så konstigt.

Det man skall göra för att bygga upp sitt nätverk av bloggare är att först hitta en som bloggar inom det kunskapsområde man är intresserad av. Oftast följer bloggare andra bloggare så tittar man i marginalen till en blogg kan man ofta hitta andra som kan vara intressanta att följa också.

För att få en översikt av de bloggar man följer kan man lägga in deras RSS flöden i en RSS läsare som t.ex. Netvibes. Då kan man lättare titta igenom det senaste snabbt. Har man en egen blogg kan man också lägga in bloggar man följer där.

Inom ämnet naturkunskap finns det inte så många bloggare. Men en som jag följt länge är Linn Gustavsson. Hon har bloggen ”Jakten på den perfekta lektionen” där hon skriver om hur hon utvecklar sin undervisning. Den har jag fått många bra tips i!

Alastair Creelman t.ex. har också en blogg ”Flexspan” där han redogör för sin omvärldsbevakning inom IT och utbildning.

Twitter
Twitter är en sk mikroblogg där man bara får använda 140 tecken. Den använder bloggare för att sprida sina bloggposter. Det är med Twitter som man bäst hittar intressanta bloggar. Eftersom alla ser allt och kan följa alla är det bara att söka på en känd expert eller annan person som besitter de kunskaper man vill ta del av. När man hittat hen kan man följa den personen och ta del av det som Twittras ut. Går man sedan in och tittar vem han eller hon följer eller de som följer personen ifråga så kan man hitta fler att följa. På detta sätt kan man få tips och råd från hela världen varje dag rakt ner i sin smartphone eller dator.

Twitter är nog det digitala verktyg som jag har fått mest information ifrån och hittat mest spännande bloggar och hemsidor.

Vill man söka efter något använder man en sk hashtagg (#). Man sätter # framför det som man vill söka. Vill man hitta tweetar om t.ex. betygsbedömning skriver man #betygsbedömning i sökrutan. Då får man upp alla som twittrar om det.

Här är några exempel på twittrare som twittrar om det nya utbildningsparadigmet som jag följer och som ofta har intressanta saker att komma med:

Länkskafferiet – söktjänst med 4500 digitala lärresurser
Sir Ken Robinson – känd föreläsare
Åsa Petersson – projektledare inom folkbildningen med flexibelt lärande
Stefan Pålsson – omvärldsbevakare av bl.a. den digitala utvecklingen inom skolan
Steven W. Anderson – en av världens främsta twittrare om digitalt lärande
Alastair Creelman – omvärldsbevakare av e-learning på Linnéuniversitetet

Facebook
Ju längre jag varit med i Facebook ju mer använder jag den i min omvärldsbevakning. Den är en viktig del i mitt lärnätverk. Dels så lägger flera av mina kollegor ut intressanta länkar och dels finns det intressanta sidor att följa. Genom att följa Vetenskapsradion Klotets sida har jag i ett par år varit med i deras ”storredaktion” och fått ta del av vad de gör. De är min  bästa omvärldsbevakare av miljöområdet.

Det finns också ett par sidor som tar upp det nya utbildningsparadigmet: ”Förändra skolsverige” och ”Flippa klassrummet”.

Google+
Google+ liknar Facebook men du bestämmer själv vilka du vill sända de olika posterna du lägger ut till. Man lägger sina kontakter i cirklar som man sedan använder när man skall lägga ut en länk , foto eller något annat man vill dela med sig av.

Här kan man också försöka hitta experter inom sitt område och se vilka de har i sina cirklar. På så sätt kan man hitta många intressanta personer som man kan lägga in i sina egna cirklar och följa.  Allt som dessa lägger ut ”publikt” kan man sedan se.

På senare tid kan man också bilda grupper i Google+. Jag är t.ex. med i ”Science on G+”, ”IT i skolan”, ”Skollyftet”, ”Datorstött lärande” och ”Advances in Medicine and Biology”. Genom dem får man många intressanta länkar och intressant information och kan följa diskussioner som förs.

Om att blogga och twittra

Publicerad den av
Svara

Varför skall man blogga? Det var en av de frågor jag ställde till Alastair Creeleman när han kom till vårt ämneslag i naturkunskap för snart två år sedan.

”Det ger dig tid för egen reflektion” var det svar han gav. ”Du ger dig själv en möjlighet tänka igenom det du är intresserad av och samla dina tankar”. ”Om sedan någon annan läser det du skrivit och ger dig kommentarer så är det en bonus”.

Blogger, Tumblr och WordPress
Jag startade bloggen ”dendigitalanaturkunskapen.blogspot.com” när vi började vårt utvecklingsprojekt inom vårt ämneslag i naturkunskap. Jag tänkte då som projektledare att det kan vara ett sätt att dokumentera det vi gör. Vi la in oss alla i ämneslaget som möjliga författare. Tanken var att det skulle vara vår gemensamma blogg. Jag valde ”Blogger” som bloggverktyg för att jag fått veta att det är väldigt lätt att arbeta i det.

Med hjälp av bloggen har vi  under arbetets gång kunnat dela våra erfarenheter med andra kollegor och intresserade.

När jag varit på olika konferenser eller liknande har jag kunnat lägga in mina intryck. Det har gjort att jag också kunnat kommunicera med andra konferensdeltagare genom bloggen. Det har hjälpt mig att bygga upp mitt personliga lärnätverk (PLN).

När vi nu skall sammanfatta vårt digitala projekt och allt vi gjort så är den ett bra stöd för minnet. Det har inte tagit så lång tid att skriva en bloggpost. Men lägger man ihop allt som vi skrivit så har vi fått en bra dokumentation av våra erfarenheter och det vi gått igenom.

Jag ville också prova att lägga ut mina naturbilder och anteckningar från mina exkursioner runt om där jag bor, mina resor i Sverige och Världen. Fick tips av min son att välja Tumblr. till det. Där har jag lagt in små anteckningar från naturen och några av mina naturbilder. Jag provade också att göra ett läromedel av bilderna som vi tagit under våra fjällresor till Sylarna med elever på idrottsprogrammet. Det var roligt att få ett läromedel med bilder på det som eleverna själva sett!

Nu provar jag WordPress som är det största bloggverktyget vad jag känner till. Att i korta texter sammanfatta det jag lärt mig genom åren gör att kunskapen sätter sig och tankarna klarnar. Håller helt med Alastair att blogga är ett utmärkt sätt att ge sig tid till reflektion.

Twitter
Det är också roligt om någon annan kan läsa det man skrivit och få kommentarer. Då för man kunskapen vidare och kan bygga vidare på sitt personliga nätverk. För att föra vidare en bloggpost är Twitter utmärkt! Det är genom Twitter man kommunicerar sina bloggposter med omvärlden.

Genom att följa flera andra twittrande utbildare som bloggar får jag dagligen inspiration för hur man kan utveckla sin undervisning i det nya paradigmet. På så sätt har jag kontakt med kollegor runt hela världen som delar med sig av sina erfarenheter och klokskap. Det här är nog en av de mest spännande sakerna med den digitala utvecklingen; det stora nätverk av människor som delar med sig och på så sätt bidrar till att utveckla kunskapen om undervisning och andra ämnen som det twittras om.

Genom att följa olika journalister har jag fått en inblick i deras värld och får nyheter presenterade genom mitt twitterflöd.

Jag följer också olika twitterflöden i Uganda och övriga Afrika och får på det sättet löpande information om vad som händer där. Ett fint komplement till det man får genom tidningar, radio och TV.

Av alla digitala verktyg så får jag nog säga att jag har mest nytta av Twitter när det gäller omvärldsbevakning.

Här är t.ex. en sida om twitter i undervisningen som jag hittat: 100 ways to use twitter in education.

Många bloggposter sprids också via Facebook och Google+. De är också viktiga för mitt PLN.

Diigo
När man dagligen får och hittar en massa intressanta hemsidor så måste man ha någonstans att lagra dessa utan alltför mycket arbete. För detta ändamål har jag ett Diigo konto. Genom några enkla knapptryck i bokmärkesraden på min dator kan jag enkelt tagga mina sidor så jag hittar dem och sedan lagra dem i molnet.

Vi har också i vårt ämneslag i naturkunskap skapat en gemensam grupp där vi lägger in alla intressanta hemsidor vi kan ha nytta av i vårt ämne.

Jag är med i en internationell grupp som samlar användbara hemsidor om den digitala undervisningen. Den heter Classroom 2.0 och genom den får jag tillgång till vad lärare runt om i världen tycker är viktiga artiklar!

Det digitala ekosystemet
Det här är ett exempel på en ”näringskedja” i ”det digitala ekosystemet”. Det visar hur olika digitala verktyg fungerar tillsammans. Du bloggar i WordPress och sprider det via Twitter. Det du fiskar hem lägger du i ditt Diigo lager för användning när du behöver det.

Att hitta sådan här kopplingar mellan verktygen är spännande när man utvecklar sitt PLE.