Grundproblemet och grunden för att lösa det

Vår art Homo sapiens har funnits i 200 000 år vad man vet. I 190 000 år levde vi huvudsakligen som jägare och samlare. Sen började vi gradvis att leva mer som jordbrukare och vår civilisations kultur började att utvecklas. Först sakta för att sedan gå fortare och fortare. Nu har vi en utvecklingstakt vi inte kunde drömma om när vi för 6 000 år började bygga pyramider i Egypten.

Innan vår art utvecklades härstammar vi från flera olika människoarter som sedan en miljon år sedan började använda elden som skydd, värme och för att steka vår mat på. För 6 miljoner år sedan grenades våra tidiga människosläktingar av från schimpanserna och startade den gren på livets träd som så småningom skulle bli vi. Alla av våra tidiga föregångare från schimpanserna och framåt har levt som jägare och samlare.

Grundproblemet för oss människor nu är att vår kulturs utveckling har gått mycket fortare än vår biologiska utveckling. Den är i otakt med vår kropp. Visst vi har kunnat skapa civilisationer och utvecklat vår matproduktion, läkekonst och ingenjörs konst så vi nu kan vara 7 miljarder människor på jorden. Men vi har gjort det till priset av en mängd välfärdssjukdomar. De uppkommer på grund av att flera av våra system i kroppen som hjälpte oss att klara livet som jägare och samlare nu slår fel när mycket runt omkring har ändrats. Vi är inte byggda för att leva i en värld där det finns tillgång till mat dygnet runt. Speciellt inte socker. Vi är inte byggda för att kunna få bekräftelse varje minut från ”Facebook-gillanden” eller andra meddelanden från sociala medier.

För att klara av denna tidens fallgropar och orsaker till sjukdom behöver vi känna till våra kroppars livsuppehållande system och hur vi kan tillfredsställa dem på ett naturligt sätt och hur vi kan leva med dem för att skapa ett rikt och meningsfullt liv.

Vi har också skapat förhållanden på planeten jorden som är mycket svåra att leva under. Vi lever i den biologiska mångfaldens 6:e utrotningsvåg som drar över jorden. Bara fem gånger tidigare under jordens historia har det utrotats arter i en sådan takt som nu sker. Vi har en klimatkris som gjort livet svårt för tusentals flyktingar som i dess spår utsatts för krig och förföljelse. Innan kriget i Syrien bröt ut var det en långvarig torka i landet som fick miljontals innevånare på landsbygden att flytta in till städerna med etniska konflikter och andra problem som följd och som sedan eskalerade.

För att klara de hälsoproblem som breder ut sig i den rika delen av världen behöver vi utbilda medborgarna i att förstå hur de kroppssystem som ger dem liv och energi fungerar och hur man kan leva för att dessa system ska stödja ett rikt och meningsfullt liv.

För att klara de stora miljöproblemen måste vi utbilda medborgarna i hur de livgivande systemen på planeten jorden fungerar och hur man behöver bygga samhällen, infrastruktur, energisystem och allt annat som hör till ett samhälle på ett sätt så det blir hållbart på sikt.

En grundläggande färdighet som eleverna måste få med sig från gymnasiet är då hur man arbetar med visioner och sätter mål. Jag har sedan 90-talet utvecklat en ”visionsprocess” som jag har låtit mina elever gå igenom för att få en större medvetenhet över vad de vill med sina liv. I år har jag utvecklat den till att också arbeta med mål. Jag började kursen i Naturkunskap 2 i år med visionsprocessen och efter den fick alla eleverna skriva upp vilka mål de har med kursen utifrån det liv de vill skapa. De får analysera sina svagheter och styrkor och göra en plan för hur de skall uppnå dem. Hela detta visions- och målarbete kommer jag ha som en grund för min formativa bedömning av deras arbete under kursen.

Vår fjällkurs hade temat ”livet är en vandring” i år. När jag gick med några elever under vår uppsamlingsvandring på Omberg i våras kunde jag se hur likt en vandring är den process man går igenom för att lyckas med olika projekt. En lyckad vandring och ett lyckat projekt brukar följa följande process:

  1. Du måste ha ett mål och veta vart du vill. Annars kan du inte ta ut någon riktning och det kvittar hur du går.
  2. Du måste veta var du utgår ifrån. En GPS kan inte ta ut en riktning om den inte vet utgångspunkten och målet. Du behöver veta var du är, vilka resurser du har och vad du eventuellt behöver ha hjälp med.
  3. Du måste sedan göra något för att nå målen. Är du på en vandring måste du börja gå! Ska du förverkliga projekt så krävs det handling!
  4. Med jämna mellanrum måste du utvärdera det du gör. Du kanske har kommit ur kurs? Du kanske bär för tungt?
  5. Du förbättrar sedan det du gör för att förverkliga dina mål. Du kanske måste justera några remmar på din ryggsäck när du går i fjällen? Du kanske behöver lägga till eller ta bort något från din ursprungliga projektplan.
  6. Ska du lyckas får du inte ge upp vid första bästa motstånd. Du måste ha ihärdighet om du skall komma fram och om du skall lyckas med det du företar dig

Hur jag blev av med min migrän

Börjar man ta tag i ett hälsoproblem och försöker lösa det från grunden så kan det få andra problem att lösa sig också och en positiv spiral skapas. Här är ett exempel på vad som hände mig.

För ett år sedan hade jag ofta migrän. Det kunde vara så ofta som en gång i veckan. Det hade sakta byggts upp de senaste åren och blivit vanligare i mitt liv. Jag kunde vakna och känna att huvudet var tungt och värkte. Var det en vardag då var det bara att ta det väldigt lugnt och stå ut tills lektionerna var över och sedan gå hem och lägga sig. Det kunde också komma framåt eftermiddagen och bli värre framåt kvällen. Ibland kom det på helgerna och då var det bara att ligga hela dagen i stort sett. Kanske ta en promenad framåt eftermiddagen.

Nu har jag i stort sett fått bukt med min migrän. Efter att jag börjat med ”Bright Line Eating” så försvann den. Jag har funderat över vad det var som gjorde att migränen slutade. Här följer min förklaring så som jag förstått det.

När jag började med min viktminskningsprocess fick jag först bort socker och mjöl. Genom att jag tog bort all mat med mjöl och bara använde havre i min morgongröt så fick jag därmed också bort det mesta av gluten i min kost. Det tror jag hade påverkan på migränen. Men än viktigare var att jag fick ner min stress. När jag gick på matplanen för viktminskning så fick jag i mig mindre kalorier än vad jag normalt behöver. De första 120 dagarna kände mig lite trött och hade en låg energi. Detta gjorde att jag inte orkade stressa! Jag var tvungen att låta bli att göra en massa saker som jag gjort tidigare som att t.ex. försöka träna så mycket jag orkade, sitta sent in på natten och rätta elevarbeten eller förbereda lektioner mm. Min låga energi gjorde att jag var tvungen att sålla i alla mina aktiviteter och att göra det viktigaste först.

När sedan min kropp ställt om sig och min energi började komma igen efter 120 dagar, även om jag fortfarande var i min viktminskningsprocess, så hade jag ställt om mina vanor så att min stress minskat.

I processen att få ner min vikt låg också att meditera på morgonen. Detta tror jag  hade en stor inverkan på att få ner stressen. Jag fick reda på att det fanns något som heter ”Holosync” som utvecklats av Bill Harris på Centerpoint research institute. Det är en serie av inspelade ljud som gör att meditationen blir 8 gånger mer effektiv. Jag kommer återkomma till hur det fungerar i en annan bloggpost framöver. Genom att låta den sista timmen av min sömn avsättas för djupmeditation så fick jag en klarhet i min hjärna som jag inte känt på länge. Min närvaro i nuet ökade och känslan av lugn spred sig i hela min kropp.

När min energi ökade efter 120 dagar så började jag också träna mer men inte mer än att jag hinner med allt annat jag skall göra.

I Ari Whittens kurs  ”The Energy Blueprint” fick jag sedan lära mig hur jag skall leva för att min sömn skall fungera optimalt kopplat till min dygnsrytm och de inre processer som vi har som styr den. Genom att få bort blått ljus på kvällen, se till att jag får rejält med blått ljus på morgonen genom att ta en springtur (så länge det är ljust på morgonen i alla fall), få min autofagi att fungera genom att ha ett fastefönster på 12 -14 timmar varje dygn och att göra alla andra saker som stärker en tydlig dygnsrytm så kan jag hålla stressen nere, få en ökat stresstålighet, känner mig piggare och har ett jämnare gott humör.

Varför blogga? ……och några råd

Innan jag går vidare och publicerar bloggposter om delar av allt jag lärt mig och kommit underfund med det senaste året om en hållbar livstil kopplat till hälsa och lärande för hållbar utveckling vill jag förtydliga varför jag gör det.

Vi har de senaste åren bevittnat och varit mitt i ett paradigmskifte inom utbildning som jag aldrig tidigare upplevt. Jag tänker då på digitaliseringen av skolan. Den har förändrat sättet att utbilda och öppnat upp till nya möjligheter som jag inte ens kunde drömma om när jag själv gick i gymnasiet. Som jag sagt i tidigare bloggpost så var denna bloggs syfte från början att undersöka och dokumentera allt jag gick igenom och funderade över när jag var mitt i detta paradigmskifte

Jag kan nu se att det är ett nytt paradigmskifte i vardande. Jag ser två stora behov i samhället som detta nya paradigm kommer att lösa. Det ena är att för att en utbildning och det nya digitaliserade lärandet skall fungera optimalt så måste det utgå från hur hjärnan fungerar och ha en bas i ett liv där kroppen är frisk, vital och full av energi. Utbildningen måste designas på ett sätt så den passar oss människor som kulturella och biologiska varelser.

Det andra behovet är att utbildningen vi genomför i skola och universitet måste se till att utbilda människor som kan se och förstå de problem världen med dess natur och kultur har hamnat i. De måste också se kreativa möjligheter och lära sig verktyg för att lösa problemen och förverkliga möjligheterna.

Kort sagt: framtidens elever skall utbildas till att bli en del av lösningen på världsproblemen och inte vara en del av problemen. Detta kan göras genom att skapa ”den medvetna skolan”.

Detta är en stor utmaning men vi har redan kommit en bra bit på väg. UNESCO har arbetat fokuserat med lärande för hållbar utveckling inom en hel dekad och har nu startat ett program (GAP) som skall skala upp alla de erfarenheter som gjorts under åren för att över hela världen få in hållbar utveckling i alla utbildningssystem. WWF, SWEDESD, Naturskyddsföreningen, Globala Skolan och många andra organisationer har massor av praktisk erfarenhet av lärande för hållbar utveckling.

Hjärnforskningen har tagit stora steg framåt och man hittar ofta nya intressanta böcker och kurser som på ett vardagligt språk försöker förmedla den nya kunskapen till en allmänhet. Bara det sista året har jag själv erfarit två mycket kraftfulla program och utbildningar som förändrat min hälsa och livskvalitet med minst det dubbla: Susan Pierce Thompsons ”Bright Line Eating” och Ari Whittens ”The Energy Blueprint” som jag skrivit om här tidigare.

Jag kommer att i olika bloggposter dela med mig av mina erfarenheter utifrån det jag lärt mig av dessa samt hela min 57 åriga livserfarenhet och många andra böcker, artiklar, TV och radioprogram jag hört och kurser och utbildningar som jag gått genom åren. Genom att publicera mina tankar i min blogg hoppas jag att få feedback av er som läser detta i kommentarer som ni ger. Att ge sig tid att blogga är också att ge sig tid att reflektera och jag tror att jag kommer bli mycket klarare över hur vi skall förverkliga det nya utbildningsparadigmet. Jag hoppas mina inlägg kan vara en del av en ny utbildningsrörelse som växer fram. Min förhoppning är att skriva en bok om allt detta så snart jag fått ihop tillräckligt med material.

Är det så att du läser detta för att du huvudsakligen skulle vilja veta mer om viktminskning eller om hur man kan öka sin ork och energier med det dubbla råder jag dig till att utan dröjsmål gå direkt till källan och anmäla dig till, och investera i, ”Bright Line Eating” eller ”The Energy Blueprint” och göra dina egna erfarenheter utifrån den hjälp du kan få där. Mina exempel på frukostar mm som jag tänker visa på min blogg är väldigt lite jämfört med den hjälp du kan få i dessa kurser och i Facebookgrupperna som hör till samt de ”Coaching calls” och ”Questions § Answers” som ingår. Har du problem med vikten eller ett sockerberoende råder jag dig att ta tag i detta ordentligt på allvar och med hjälp av din läkare och Susan Pierce Thompson komma fram till hur just du skall lägga upp ditt liv för att få det lättare. Det är värt varenda krona och timme som du investerar.

Lider du ofta av trötthet och vill lära dig hur du på ett strukturerat och medvetet sätt kan öka din ork så skall du absolut ta del av Ari Whittens alla råd. Hans kurs är bland det mest intressanta som jag sett om hälsa på länge och de erfarenheter jag kommer dela med mig av är bara en liten del av allt som kanske skulle kunna hjälpa dig också.

Kom ihåg att det jag lärt mig och kommer berätta om kanske inte passar dig.

Alla måste lära känna sig själva.

Att fördubbla sin livskvalité

För ett år sedan var jag ganska bekymrad. Jag hade gått i fjällen med en klass och knappt orkat fullfölja vandringen. Varje morgon jag reste mig från min säng kände jag hur gravitationen tryckte ner mig mot golvet på grund av min övervikt. Jag hade börjat få de första tecknen på diabetes och känseln i ett av mina ben var nästan helt borta. Jag hade ofta migrän.

Under de senaste 10 åren hade jag försökt att gå ner i vikt tre gånger. 2006, när jag gjorde min 30 års uppföljning av min bäverundersökning i Värmland, lyckades jag gå ner 24 kg genom all den träning jag fick av att inventera bäverstammen och äta enligt paleodietens alla regler. Men några år senare var jag upp i över 110 kg igen. 2012 provade jag en viktminskningsmetod där jag levde på ”soppor” (dvs näringslösning) i nio veckor. Jag gick ner 24 kg igen och fick än en gång känna på hur det var att leva lätt. Men efter bara ett par år vägde jag mer än när jag började min viktminskningsprocess. 2014 testade jag ett tredje viktminskningsprogram. Vi var en grupp som tränade med en PT och fick råd av en viktminskningscoach. Det ingick mycket träning som tog en hel del tid och som gjorde att jag blev ännu mer stressad än jag var från början. Hann inte med att planera mina lektioner så väl som jag önskade många dagar. Det hela slutade med att jag gick upp fem kilo istället! Kände att nu är det nog kört i alla fall. Jag får nog finna mig i att väga 117 kg eller mer och invänta diabetes och hjärtinfarkt.

Men så fick jag se en länk på Facebook. Den gick till en video med en forskare och föreläsare som hette Susan Pierce Thompson. Hon hade doktorerat på ”ätandets psykologi” och presenterade sin metod ”Bright Line Eating” i tre längre videos som man kunde se gratis. Jag lyssnade på föredragen med stort intresse. Hon förklarade i detalj varför jag misslyckats med mina tidigare försök att gå ner i vikt och behålla den låga vikten. Äntligen en som verkade förstå hur just min kropp och personlighet fungerar och de svårigheter som jag haft!

När jag lyssnat på hennes live webbinarium som sändes efter att hennes tre videos kommit ut anmälde jag mig till hennes bootcamp och valde att betala i tre avbetalningar de närmaste månaderna. Jag blev lite orolig att jag använt mitt Mastercard för att betala en kurs i USA. Det var första gången jag köpte en online kurs och jag visste inte hur säkert det är att betala på detta sättet. Allt gick bra! Inga problem! Det visade sig att det här var den bästa investering jag gjort på decennier i mitt liv. Få saker har förändrat mitt liv på så kort tid som ”Bright Line Eating”.

”Bootcampen” höll på i åtta veckor. Den bestod av 8 moduler som kom ut med en modul i veckan. Varje modul innehöll ett tiotal videos med föredrag där Susan Pierce Thompson i detalj gick igenom hur man går ner i vikt och behåller den låga vikten. Det är väldigt få som klarar det men hon hade lycktats hålla sin vikt i 13 år.

”Bright Line” står för ”tydliga gränser”. Hela detta sätt att ta sig an viktproblematiken bygger på att hålla fyra tydliga gränser:
1. Inte äta socker
2. Inte äta något som är gjort av mjöl
3. Äta tre gånger om dagen
4. Äta bestämda portioner

I de olika modulerna gick hon igenom i detalj hur man kan lyckas att hålla detta, hur man gör om man inte kan hålla disciplinen och hur man kan förvänta sig att processen framskrider. Hon gick också igenom dagliga rutiner. Genom olika morgon- och kvällsrutiner kan man stärka sin viktminskningsprocess. Först förstod jag inte riktigt varför vi t.ex. skulle meditera på morgonen och gå igenom en daglig checklista med olika punkter på kvällen. Nu efteråt kan jag se att flera av dessa punkter varit mycket viktiga för mig.

Förutom att se på modulerna så blev vi 2000 personer som gick kursen indelade i olika Facebook grupper med 400 i varje grupp. Där kunde vi ha kontakt med varandra. Jag har nog aldrig upplevt en Facebook grupp med sådan aktivitet och engagemang! Dagligen fick jag tips på olika frukostar, luncher och middagar som passade detta koncept. Alla stödde varandra ivrigt i med- och motgångar.

När ”bootcampen” var slut efter 8 veckor hade jag kommit en bit på min viktminskning. Jag fortsatte att äta som jag lärt mig och efter 8 månader så nådde jag min målvikt. Detta var i början av juni och sedan dess har jag hållit min vikt kring 80 kg.

Förutom viktminskningen så har denna process fört med sig många andra positiva saker. Efter bara två dagar var allt mitt sötsug borta och jag har inte haft några blodosockerfall eller toppar. Min migrän som jag brukade ha en gång i veckan försvann direkt. Jag har fått en bättre närvaro i nuet.

Först blev jag ganska trötta av att gå på en viktminskningsdiet. Men denna trötthet gjorde mest att jag inte orkade att stressa längre. Jag tog allt mycket lugnare. Efter 120 dagar kom sedan energin! Susan hade i en av sina moduler sagt att någon gång efter ca 90 dagar så kommer vi att känna en stor energihöjning. Det är ingen idé att lägga upp någon träning innan detta kommer menade hon, om vi nu inte redan sedan tidigare hade inarbetade träningsrutiner.

Av detta lärde jag mig att ska man gå ner i vikt skall man fokusera på att få maten rätt först!

Oktober 2015 när jag precis börjat med "Bright Line Eating"

Oktober 2015 när jag precis börjat med ”Bright Line Eating”

September 2016 när jag haft min idealvikt i tre månader redan.

September 2016 när jag haft min idealvikt i tre månader redan.

Den nya lättare vikten gör det lättare att röra sig och under årets fjällresa hade jag en helt annan ork än någonsin tidigare. Totalt har jag alltså gått ner 37 kg från det jag vägde som mest. Detta motsvarar vikten av två fjällryggsäckar!  Genom att klara av en sådan här process gör att jag fått en ökad lust att ta tag i andra områden av mitt liv och känner ett stort hopp och livslust. En av de saker jag tagit tag i är att lära mig att öka min energi och resiliens. Jag har lyckats att öka min stresströskel med minst det dubbla och känner nu att jag kan se fram emot en friskare ålderdom med förhoppningsvis många meningsfulla år där jag kan förverkliga mina livsmål och göra det jag tycker om att göra.

Juni 2015 när jag vägde som mest

Juni 2015 när jag vägde som mest (117 kg)                                  Foto: Mats Hannerz

Juni 2016 när precis nått min målvikt (82 kg).

Juni 2016 när precis nått min målvikt (82 kg).                           Foto: Mats Hannerz

När jag gått vidare med att lära mig hur jag skall leva för att min hjärna skall fungera optimalt och inte få demens så visade det sig att genom att gå igenom Bright Line Eatings alla delar så hade jag redan gjort mycket av det som krävs för att leva optimalt utifrån hjärnhälsa. Det var likadant när jag gick igenom Ari Whittens ”The Energy Blueprint”. Nästan hela hans modul om hur kost kan hjälpa dig att få ork och höja din energi var redan klar och implementerad i min livsstil redan!

Susan Pierce Thompson öppnar upp för nya ”Bootcamps” ungefär var 10:e vecka. Den 1:a oktober börjar nästa. Om någon av er som läser detta är intresserade av att gå kursen så ska ni börja med att se var ni ligger på ”mottaglighets-skalan” (”Susceptibility scale”) och sedan se de tre videorna där hon förklarar metoden. Då vet du om detta kan vara något för dig. Under webbinariet som kommer efter att de tre videona visats anmäler du dig.

Här är en länken som tar dig till sidan du kan anmäla ditt intresse för att göra ”skaltestet” och se videona: Bright Line Eating 

 

Komplexiteten i livstilsfrågor och utbildning

Med de tre senaste blogginläggen på temat ”kaffe och livstil” har jag velat belysa komplexiteten i livstilsfrågor och utbildning.

”Är kaffe bra eller dåligt att dricka?” Ja det beror på. Om vi tittar ur ett individuellt perspektiv så kan vi börja med att leta fakta vi kan få fram utifrån vetenskapliga undersökningar. Men om det är bra eller dåligt för just mig så måste jag veta t.ex. hur jag ligger till på ”mottaglighetsskalan” (”susceptibility scale”), om jag har några speciella sjukdomar, vilken ålder jag har etc. Det har också betydelse när under dygnet man dricker det och hur mycket. Självkännedom är en nyckelfaktor när det gäller livstilsfrågor. Här kan en ”coach” vara av betydelse. Någon som redan gått den väg man vill gå och som kan visa vägen.

Tittar vi på kaffe utifrån ett natur och miljöperspektiv så har det stor betydelse vilket kaffe vi dricker. Genom att välja ekologiskt odlat kaffe så bidrar vi mycket mer till en hållbar värld än genom att dricka konventionellt odlat. Men det finns olika märkningar när det gäller kaffe. ICA:s ”ecokaffe” är t.ex. ”bara” UTZ certifierat. Andra kaffesorter är också krav märkta och rättevisemärkta. För att kunna göra rätt val behöver vi vara insatta i det system av miljömärkning vi har.

Tittar vi i ett bredare kulturellt och historiskt perspektiv kan vi hitta väldigt intressanta vinklar på kaffe. Vad har inte hela kafékulturen betytt för litteraturens och konstens utveckling? Vad betyder inte vår ”fikakultur” för det sociala livet på våra arbetsplatser? Vad har kaffet betytt för vår historiska utveckling?

I kursen ”kaféliv” fick eleverna åka ner till Prag och uppleva den Europeiska kafékulturen. Detta gjorde att den kunskap de fått om kaffet blev en mycket mer hel del av deras liv. Samma sak har jag upplevt med våra fjällresor som vi gör varje år till Jämtlandsfjällen och de resor till Uganda som vi gjorde i Global profil. Genom att uppleva naturen och kulturen så blir eleverna mycket mer uppmärksamma, de får mer av det man på engelska kallar ”awareness”. Om man får ihop sin kunskap med uppmärksamhet ökar man sin medvetenhet. Man kan då lättare göra de val som är bra för en själv och världen.

KAFÈLIV – Idehistoria kring en kaffekopp

På temat ”livstil och kaffe” har jag här bjudit in Peter Hultsberg att gästblogga om en kurs som han hållit under många år: Kaféliv

Fram t o m år 2011 kunde gymnasieskolorna i Sverige erbjuda eleverna s k lokala kurser. På Stagneliusskolan i Kalmar fanns en kurs som hette ”Kaféliv – idéhistoriska tankar kring en kaffekopp” med i ämneskatalogen. Tanken bakom var att med kaffebönan som ett slags nav låta allsköns ämnen stråla ut likt ekrarna i ett hjul. Det visar sig nämligen att det är åtskilligt i historien och i vår kultur som har kaffet som en gemensam nämnare: Kaffets historia – kaffets väg till Europa – kaffetraditionen i Sverige och i andra länder – kaffehus under upplysningstiden – kaffeförbud och censur – kaféer och konditorier – kända händelser som utspelats på kaféer – konstnärer och fotografer – filosofer och författare – kända kaféer – kaféer i litteraturen och filmens värld etcetera.

Men det går även att studera kaffet i andra sammanhang såsom skilda kaffesorter, tillagning av kaffe, vidare hur drycken inmundigas, utrustning och sedvänjor, hur dricker samerna sitt kaffe t ex, eller när kom melittan till och vem var det som kom på tekniken att filtrera kaffet? I vår tid, i alla fall under de år som Kaféliv pågick, upplevde kaffedrickandet en renässans. Aldrig har vi väl kunnat välja bland så många varianter och ett yrke som figurerade bland yrkesvägledarna var baristans. Som om detta inte var nog kunde vi på en av de där ekrarna som utgick från kaffebönan studera villkoren för kaffeodlarna, men även fördjupa ämnet och informera oss om ekologiska men även ekonomiska villkor i samband med kaffeplantagernas framväxt.

Kursen Kaféliv var mycket uppskattad av eleverna och de påstod allmänt att de lärde sig åtskilligt om historien, samhället, traditioner och trender. Det visade sig att kaffebönan var en utmärkt katalysator vid folklivsstudier, idéhistoria och andra ämnen som mer närmar sig insikternas kunskap än rent faktamässiga såsom att böja verb eller att klura ut ekvationer i matten. I kursen ingick även en resa till Centraleuropa. Vi reste inte mindre än nio gånger till Prag för att studera kafélivet och allt som på lite olika sätt tangerade ämnet.

Antalet böcker i ämnet har ökat med åren och den lista som nu följer är bara ett axplock: Det ljuva livet KAFFE (2002), Kaféliv (red. Daniel Hjort, 1996), The Devil’s Cup (Stewart Lee Allen, 2003), Klassiska kafeer i Europa (Ingrid Sommar, 2009), Kaffehistorier, Til bords med verdenslitteraturen, 2006), Kaffe – upptäck, utforska, avnjut (Hattie Ellis, 2007)

Peter Hultsberg

Besök på en ekologisk kaffeodling i Nicaragua

Vad jag väljer att dricka för kaffe på morgonen påverkar livet för människor och natur på andra kontinenter på jorden. Följ med på ett besök på en ekologisk kaffeodling i Nicaragua!

Lastbilen som transporterar oss genom det vackra bergslandskapet kör sakta längs vindlande vägar med bergsregnskog både över och under oss. Vi startade i  La Dalia som ligger i bergen nordost om Matagalpa och kör mot Penas Blancas. Vi är ett tjugotal lärare, skolledare och skolpolitiker som deltar i Globala Skolans resa till Nicaragua 2009.

Vi står på ett lastbilsflak hela vägen fram till den kaffeodling vi skall besöka. Det är så man transporterar sig när man är en större grupp som skall fram på otillgängliga vägar i detta land.  Den sista biten går genom ett kullrigt landskap med öppna betesmarker blandat med skogspartier.

Ekologisk odling av kaffe vid Penas Blancas i Nicaragua.

Ekologisk odling av kaffe vid Penas Blancas i Nicaragua.

När vi kommit fram tas vi emot av de som äger och jobbar på kaffeodlingen. Men var är odlingen? Jo den ligger inne i regnskogen. Kaffe odlas bäst där det är lite skugga så man ser inte rader av kaffebuskar på samma sätt som man kan se stora öppna teodlingar. Kaffe odlas också gärna tillsammans med bananer. När vi kommit en bit in i odlingen får vi se rader av små kaffeplantor. Kaffeplantorna i plantagen måste bytas ut med jämna mellanrum och det är dessa utbytesplantor vi ser.

Kaffebuskar vill ha skugga och odlas inne i regnskog eller t.ex. bananodlingar.

Kaffebuskar vill ha skugga och odlas inne i regnskog eller t.ex. bananodlingar.

Blommor på kaffebuske.

Blommor på kaffebuske.

Omogna kaffebönor.

Omogna kaffebönor.

Här odlar man upp nya kaffeplantor som kan planteras ut när gamla kaffeplantor skall bytas ut.

Här odlar man upp nya kaffeplantor som kan planteras ut när gamla kaffeplantor skall bytas ut.

Här odlar man ekologiskt kaffe. Bonden som äger och driver odlingen visar upp ett kontrakt med en svensk kaffeimportör. Varje gång jag dricker ekologiskt kaffe så kan det vara så att en del av vinsten går hit till bönderna i Nicaragua. Plantagen ligger så avsides att det inte finns någon ström på gården. De som arbetar här måste använda dagens solljus. Men eftersom vi är mycket närmare equatorn än hemma i Sverige så varierar inte dygnet så mycket som uppe hos oss.

Kaffet odlas utan bekämpningsmedel med organisk gödsel.

Kaffet odlas utan bekämpningsmedel med organisk gödsel.

När kaffet skördats torkas det på stora träflak. Kaffebönorna ser nästan ut som jordnötter innan de rostas. Det är så de ser ut innan de kommer till rosterierna på Gevalia, Löfbergs Lila och Arvid Nordqvist mfl.  De odlar också kakaoböner som också torkas på samma sätt. Men de bönorna är lite större.

När kaffebönorna skördats och tagits ut läggs de upp för att torkas i solen.

När kaffebönorna skördats och tagits ut läggs de upp för att torkas i solen.

De torkade kaffebönorna har samma färg ungefär som jordnötter. De blir brunsvarta när de rostas när de kommer till Sverige.

De torkade kaffebönorna har ungefär samma färg som jordnötter. De blir brunsvarta när de rostas i Sverige.

Det finns flera olika märkningar som ett kaffe kan ha. Fairtrade eller ”rättvisemärkt” kaffe kom redan i slutet av 1980 talet för att hjälpa bönder i deras svåra ekonomiska situation. Fairtrade kriterierna hjälper bl.a. odlarna att ställa om till mer miljövänliga odlingsmetoder och hjälper till med finansiering. Mer om vad Fairtrade hjälper med kan du läsa här: Fairtrade

UTZ certifiering är en lättare form av rättevisemärkning. Det är en ideell organisation och märkning som startade 2002. Den byggs kring en kärna av säkerhets och kvalitetskrav där bl.a. att inte hugga ner urskog är ett av kraven. Det finns en liten pdf som förklarar bra vad det handlar om: UTZ certifiering

Krav märkt kaffe är ett kaffe som odlats utan bekämpningsmedel men även tar ansvar för odlarnas sociala situation. Jag köper alltid kravmärkt kaffe för kaffe är en av de mest besprutade grödorna i världen. Det är både bra för min egen hälsa och kaffeböndernas hälsa. Mer om krav kan du läsa här: Kravmärkt kaffe

Varje morgon när jag dricker mitt kravmärkta kaffe så ser jag framför mig någon kaffeplanta i en regnskog någonstans i världen på ett familjejordbruk där odlarna kan få ett bättre liv för att jag köper deras kaffe och en biologisk mångfald som får leva och utvecklas till allas bästa.

Konsten att dricka kaffe

Kaffe på ÄngöBild 1. Mitt morgonkaffe avnjuter jag helst till de första solstrålarna under syrenen i min trädgård.

Efter att under det senaste året byggt om min livstil har jag hittat mitt sätt att dricka kaffe. Det sätt jag kan dricka kaffe på för att må så bra som möjligt.

Så här går det till:

Jag dricker kaffe en gång om dagen och det är på morgonen! Efter diverse morgonrutiner som gör mig vaken, pigg och positiv gör jag en pressokaffe av ekologiskt bryggkaffe (mörkrost). Kaffet skall helst också vara rättvisemärkt och ”rainforest alliance” märkt. Kaffet skall passa till det vatten som finns på orten.

p1040738Bild 2. En kanna pressokaffe av ekologiskt, rättevisemärkt och ”rainforest alliance” märkt kaffe. På Baristashoppen har jag köpt en bra plastklämma som klämmer åt kaffepaketet utan att bågna. 

Jag ser till att ha gott om tid vid frukosten så jag kan sitta och ta det lugnt både under tiden jag dricker mitt kaffe och efteråt. Jag har antingen vanlig vit kokosolja (kallpressad Kung Markatta eller Urtekram) eller MCT olja i kaffet. Den förstnämnda oljan ger kaffet en svag kokossmak och den andra smakar inget utan gör bara kaffet mer ”mjukt” och framhäver själva kaffesmaken. Inget socker, ingen grädde eller mjölk utan kaffet skall vara svart. Jag tar ca 4 skopor kaffe i en pressokanna.

p1040739Bild 3. MCT olja och kallpressad kokosolja. Den bästa kaffekopp jag hittills har druckit kaffe ur hittade jag på restaurangen ”Dennys” i  USA. 

p1040749Bild 4. Oljan lägger sig på ytan av kaffet och när man dricker kaffet blir läpparna alldeles mjuka av oljan. 

p1040712Bild 5. När man går i fjällen är det extra bra att ha kokosolja i kaffet. Är det lite kyligt väder som i slutet av augusti rinner den inte när man har den i ryggsäcken och man kan ta en rejäl bit för att för att få energi till att vandra. Smaken på det frystorkade kaffet blir enligt min smak också mycket bättre.

Jag fikar inte längre på förmiddagar och eftermiddagar. Dricker vatten istället då.

När jag druckit upp ett kaffepaket efter ca 14 dagar gör jag ett uppehåll i kaffedrickandet i 10-14 dagar och dricker grönt te istället.

 

Förklaring

Grundläggande principer:
1. Genom att varva kaffedrickandet med perioder med grönt te istället så får man största positiva verkan. Kroppen vänjer sig vid kaffet efter ca två veckor och man känner inte de positiva egenskaperna hos kaffet lika starkt. Gör man ett uppehåll på ca två veckor kommer de tillbaka. Innan man påbörjar att cykliskt dricka kaffe och grönt te med två veckors mellanrum bör man se till att de adenosinreceptorer som kaffet har stört, om man druckit det varje dag under lång tid, får tid att läkas. Genom att inte dricka kaffe 3-5 veckor så kan receptorerna återställas.
2. Köper ekologiska produkter för att slippa rester från bekämpningsmedel mm
3. Köper rättevisemärkta varor för att bidra till en social hållbar utveckling.
4. I Bright Line Eating rekommenderar Susan Pierce Thompson att man slutar dricka kaffe. Möjligen kan man dricka det på morgonen enligt henne om det inte gör så att man får ett sug efter mat. Om man har en 10:a på den sk ”Susceptibility scale”, som är en skala som säger hur stor benägenhet man har att äta på ett okontrollerat sätt, ska man inte dricka kaffe alls. Jag har en femma och det går utmärkt för mig att dricka kaffe på morgonen.
5. Detta sätt att dricka kaffe är ett sätt som passar mig och inte alla andra. När det gäller råd om olika faktorer i en livsstil måste man själv undersöka om det passar en själv. Vi har alla olika personlighet, ämnesomsättning, känslighet och livssituationer mm som gör att det som passar en person inte självklart passar alla.

 

Fakta

Kaffe har ofta setts som en ohälsosam dryck men fler och fler vetenskapliga studier tyder på att kaffe har många positiva hälsoeffekter. Några av dem är effekter på äldres kognitiva förmåga, Parkinssons sjukdom, diabetes typ 2 och alzheimers sjukdom. Kaffe innehåller antioxidanter som är neurologiskt skyddande.

Det som tas upp som en negativ hälsoeffekt är att kaffet kan bidra till benskörhet. De länder som har störst benskörhet i världen är Sverige och Finland där man också dricker mycket kaffe.

Anledningen till att man inte skall dricka kaffe annat än på morgonen är att det bildas dopamin då som stör leptinet i kroppen. Leptin är ett ämne som bildas när man ätit och som då kommer ut i blodet och sätter sig på receptorer i hjärnan. När det sätter sig där känner vi en mättnadskänsla och äter inte för mycket och känner oss mätta längre. När Dopaminet från kaffedrickandet kommer ut i blodet stör det leptinkänsligheten och gör så att vi kan få ett sug efter mat.

MCT olja är en förkortning av ”Medium Chain triglyceride”. Det är en olja med relativt korta fettsyror och som därför förbränns fortare än vanlig kokosolja. Denna olja är bra för hjärnan, stimulerar fettförbränning, ger energi och innehåller mycket antioxidanter och har en anti-inflammatorisk verkan. Detta är den bästa oljan att ha i kaffet. Den kallpressade kokosoljan kan förlora en del av dess värmekänsliga ämnen när den upphettas i kaffet.

 

Källor

Susan Pierce Thompson: Bright Line Eating.
Ari Whitten: The Energy Blueprint.
Mark Hyman: The Fat summit april 2016
Doktorn.com: Hälsoeffekter av koffein. 

Hur kan vi fördubbla vår energi?

Om vi nu skall titta på grunden för ett lärande för hållbar utveckling så behöver vi lärare få kraft och ork att klara av det mångfacetterade arbete det innebär att lära den kommande generationen hur de kan lösa sina individuella problem och de världsproblem som FN lyft fram i de globala hållbarhetsmålen. Och när vi själva hittat principerna och de faktorer som bidrar till en livstil som gör att vi känner oss nöjda med våra liv och kan möta framtiden med tillförsikt då kan vi också sprida den kunskapen till våra elever.

Det senaste året har jag hittat mycket av det och känner mig som en ny människa med nytt hopp och känner att jag nu kan möta min ålderdom med stor livslust. Jag har ca 10 år kvar till pensioneringen och har nu massor av erfarenhet och kunskap för att slutföra mitt ”ikigai”, min livsuppgift, med stor inspiration. Och när pensioneringen kommer skall jag ha lagt en grund för ett liv många år till där jag kan bidra så mycket som möjligt till att skapa en hållbar värld utifrån det liv som jag vill leva.

Det hela började i oktober med att jag i stort sett gett upp hoppet. Jag hade en övervikt på nästan 40 kg och det var tungt att gå ur sängen varje morgon. Den senaste fjällturen med mina elever hade varit nedslående. Jag orkade knappt gå den sista biten upp mot Storulvån på vägen hem. Så fick jag se en video på Facebook med en kvinna som hette Susan Pierce Thompson. Hon berättade om varför de flesta som lyckas gå ner i vikt inte klarar att hålla vikten. Jag hade gått ner 24 kg två gånger de senaste 10 åren men gått upp igen efter en tid. Efter att ha sett två videos till av henne slog jag till och anmälde mig till ”Bright Line Eating Bootcamp”. Detta förändrade mitt liv! Från dag 1 tränade jag på att äta på ett sunt sätt och fick bl.a. leptinet på plats så jag kände en riktig mättnadskänsla. Efter 8 månader hade jag nått min målvikt och gått ner 37 kg. Jag kommer i följande blogginlägg  under hösten gå in mer i detalj på allt som jag lärt mig genom detta sätt att äta och hur den kunskapen skulle kunna användas i skolan. Genom Susans nyhetsbrev fick jag vetskap om andra metoder som kunde komplettera hennes metod.

En av dem som hon flera gånger pratade om och refererade till var metabolismexperten Ari Whitten. Under senvåren kom han ut med en kurs han kallade ”The Energy Blueprint”. Han hade under flera års tid studerat vetenskapliga artiklar om hur vi kan öka vår ork och vår energi och samarbetat med flera experter inom olika områden som påverkar detta. Han hade nu sammanställt allt han hittat i en kurs som bestod av 8 moduler och som man gick igenom under 8 veckor. Han släppte kursen lagom till att mitt sommarlov började så jag kunde följa kursen under hela sommaren. Detta blev något av det mest intressanta jag lärt mig på flera decennier. Av det han lärde ut, och det jag lärt mig och erfarit genom livet tidigare, har gjort att jag nu ser hur en grund i hur en livstil ser ut som gör oss friska och inspirerade samt  hur vi kan få ork till att ta itu med alla problem kring hållbarhet.

Grundpelarna i en sådan livstil som kan fördubbla vår energi är:

  1. En sund och nåringsrik kost där vi har ett fastefönster på 12-14 timmar varje dygn så att cellernas autofagi kan fungera optimalt och rensa ut det ”skräp” som inte behöver finnas i cellerna. Vi skall lära oss att åta på ett sätt att vi kan få optimal energi och hälsa.
  2. Vi måste se till att vår naturliga dygnsrytm inte störs. Vår inre klocka påverkas av bl.a. ljus. Att exempelvis utsätta oss för blått ljus på kvällen kan hindra melatoninet att bildas och då får vi inte den naturliga trötthetskänslan som vi skall ha. Kaffe på kvällen är inte heller bra.
  3. Vi är gjorda för att röra oss. Sitter vi stilla för länge påverkas vår hälsa. Vi behöver lära oss att träna på ett sätt som gör att vi får större och fler mitokondrier.
  4. Enligt Ari Whitten har vi ett ”cellbatteri” som laddas av solljus. Genom att utsätta oss för olika typer av ljus finns det vetenskapliga belägg för många positiva hälsoeffekter.
  5. Vi kan med olika metoder och kunskap om hjärnan hjälpa till att höja våra energier. Här kommer olika stressreducerande metoder in. Själv har jag fastnat för en metod som heter ”Holosync”. Jag kommer också berätta mer om den under hösten.
  6. Och sist men inte minst kan vi genom ett begrepp som heter ”hormesis” bygga upp fler och större mitokondrier. Hormesis går ut på att olika saker kan stressa kroppen lite grand så att den svarar med att göra oss starkare och mer resilienta.

Var och en av dessa punkter kommer jag att under hösten att berätta lite mer om  här i bloggen.

Om någon av er som läser detta vill gå Ari Whittens kurs och skaffa er en egen bild av den så börjar en ny omgång snart. Anmäl då ditt intresse här:

The Energy Blueprint

Du kommer då att få se tre gratis videos. Under den fjärde kommer det sedan att gå att anmäla sig till själva kursen. Vill du inte gå hela kursen kan jag rekommendera att du tittar på de tre videorna. Det ger en översikt över vad det handlar om och du får en del goda råd för hur du ökar din ork.

 

På spaning efter ett nytt utbildningsparadigm

Det var länge sedan jag skrev här nu. Jag startade denna blogg 2013 för att se om jag kunde genomföra ett sk ”365 projekt” dvs publicera ett blogginlägg per dag. Detta år upplevde jag att skolan tog till sig den digitala utvecklingen fullt ut och hela undervisningen på Stagneliusskolan där jag jobbar genomgick ett paradigmskifte som jag aldrig tidigare skådat i mitt yrke som lärare. Jag ville skildra hur detta skedde inifrån genom att skriva om det som hände mig och mina tankar kring utbildning när jag var mitt i det.

Det året hade jag också en assistent som gjorde att jag hade mer tid än vanligt att reflektera över vad jag gjorde i mitt jobb. Åren efter har jag inte haft tid att skriva så mycket och jag har velat fokusera på det jag gör med eleverna.

Nu kan man säga att det digitala paradigmet fått fäste och gjort att de flesta av oss lärare undervisar på nya sätt jämfört med för 10 år sedan. Men när ett paradigm håller på att sätta sig är det enligt Joel Barker dags att leta efter nästa! Joel Barkers filmer om paradigm hör till de filmer som betytt mest för mig för att förstå förändringsprocesser i samhället. De senaste två åren har jag aktivt försökt att hitta det nya paradigmet. Vad jag ser så handlar det om att hitta ett sätt att undervisa som är i linje med hur hjärnan fungerar. Inte bara hjärnan utan alla processer i vår kropp och utanför som mer eller mindre påverkar hjärnan. Undervisningen måste också hjälpa eleven att klara av de framtidsproblem vi som individer och samhällen står inför. Denna del av det nya utbildningsparadigmet hittar vi i ”lärande för hållbar utveckling” och det ”Global Action Program” som UNESCO startat.

Jag skall den närmaste tiden under hösten försöka hinna med att kortfattat berätta här i min blogg några olika delar, processer och annat som är i linje med detta och reflektera över hur detta rör skolan och våra ungdomars förberedelse för ett liv på planeten jorden i början av det 21:a århundradet.

Dan Frendin