En del av National Geographics verksamhet är att erbjuda ungdomar lärorika resor. Det är fyra olika typer av aktiviteter de har: Expeditioner, fältarbete, fotokurser och samhällstjänst. De har en längd av 11 dagar till tre veckor.
En annan stor organisation som arbetar med att skydda den biologiska mångfalden är National Geographic. De har flera olika projekt:
– African bat biodiversity project
– Amazon Capuchin monkey project
– Big cat initiative
– Black caiman project
– Crittercam and Wildcam
– Elephants
– Megafishes
– Shark Mating, Selection and systems project
– Sharks
– Tree Kangaroo Conservation program
– Virunga Gorillas
– Wildlife direct
De arbetar också med allmänna miljöfrågor och hållbar utveckling.
Bakgrund
Läget för vår planet är oroväckande. Växthuseffekten ser ut att gå mot de punkter där den snart kan skena iväg. Den biologiska mångfalden är hotad av exploateringar, tjuvjakt och att miljöer på olika sätt förstörs. Demokratiska processer minskar i världens länder. Detta är bara några av de problem som världen står inför 2014. FN har sedan 1972 arbetat för att rädda miljön och människans civilisation på jorden och satt igång flera processer för detta.
De närmaste året kommer två av dessa processer att gå i mål och ersättas av nya. Det ena är FN:s dekad för lärande för hållbar utveckling som har ett år kvar och det andra är Milleniemålen som skall vara uppnådda 2015. Inom FN systemet arbetas det med hur dessa processer skall fortsätta och utvecklas efter att deras tid gått ut.
Inom lärande för hållbar utveckling talar man nu om ett ”Global Action Program” som utarbetas av UNESCO. Inom Milleniemålsarbetet talar man om ”Post 2015”.
Vi står nu också mitt i en digital utveckling som påverkar vårt samhälle. Inte minst inom media och utbildning. Denna utveckling för med sig nya möjligheter som tidigare inte varit möjliga. Vi kan nu bygga nätverk på ett nytt sätt med hjälp av sociala medier. Vi kan sprida kunskap och information på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Våra sätt att undervisa utvecklas.
Både media och utbildning är i en transmedial utveckling. Detta innebär att historier och fakta berättas genom olika media. En tv-serie kan också vara ett dataspel eller en tecknad serie. Ett radioprogram är också en blogg etc. Det finns också en dimension av ”konsumentmedverkan” i denna utveckling.
Vi behöver nu starta nya kunskapsprocesser som skyndar på en hållbar utveckling på jorden. Dessa skulle kunna knytas till de två processer för hållbar utveckling som håller på att växa fram inom FN systemet.
Mål
Att starta och utveckla en transmedial process för hållbar utveckling där olika media berättar om och inspirerar till en hållbar utveckling på jorden. De olika transmediala inslagen hålls samman av en gemensam process där de olika delarna blir mer tillsammans än var för sig.
Medborgare deltar i denna process i en Agenda 21 anda.
Processens olika produkter blir till öppna lärresurser inom såväl skola, universitet och folkbildning
Skola, universitet och folkbildning utvecklar och driver nya utbildningskoncept inom hållbar utveckling.
Wikipedia blir en viktig kanal för att sprida kunskap om praktisk hållbar utveckling från bönder till bönder, ingenjörer till ingenjörer; från människa till människa.
Hur
Hur detta skall gå till får år 2014 utvisa.
IUCN står för ” International Union for Conservation of Nature”. Organisationen bildades 1948 på initiativ av UNESCO:s generalsekreterare Julian Huxley. Organisationen har över 1000 medlemsorganisationer och arbetar för att stärka naturvården i världen. Ett av deras arbeten är att ta fram den sk ”rödlistan” som är en lista på hotade arter i världen.
IUCN har flera kommissioner:
– Commission on Education and Communication
– Commission on Environmental, Economic and Social Policy
– World commission on Environmental Law
– Commission on Ecosystem management
– Species Survival Commission
– Sustainable Use and Livelihood Specialist Group
– World Commission on Protected Areas
IUCN driver också ett kvinnoprojekt för jämställdhet. http://www.iucn.org/about/work/programmes/gender/
Ramsarkonventionen eller ”våtmarkskonventionen” skrevs på 1971 i den iranska staden Ramsar och trädde i kraft 1975. Det är den första moderna konventionen om biologisk mångfald. Det formella namnet är ”Konvention om våtmarker av internationell betydelse, i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar”. Totalt var 168 länder anslutna till konventionen 2013. Ramsarkonventionen är fristående och tillhör inte FN systemet.
Varje land åtar sig att skydda minst ett område av internationell betydelse. I Uganda så är Mabamba swamp, Lake George och Murchison Falls Ramsarområden t.ex..
På den svenska listan finns östra Öland och Gotland, Ottenby, Kvismaren, Vindelälven och Blekinge skärgård bl.a.
För närvarande finns det 2170 områden listade som ”Ramsarområden” i världen.
Ett av UNESCOs områden är också vetenskap.
UNESCOs vetenskapliga arbete bedrivs genom internationellt samarbete mellan länder och forskare samt rådgivning till beslutsfattare. Man arbetar framför allt med nätverk mellan forskare och finansierar inte forskning
Unescos arbete inom vetenskap bedrivs i en naturvetenskaplig och en samhällsvetenskaplig del.
Tittar man på den naturvetenskapliga delen så prioriteras långsiktigt hållbar utveckling, vattenförsörjning och vattnens ekosystem samt varningssystem för tsunami. Ser man på samhällsvetenskap, dit även humaniora, filosofi och framtidsforskning hör, prioriterats etik inom forskning och teknologi, mänskliga rättigheter samt forskning om sociala förändringar och framtidsstudier.
Sverige jobbar särskilt med följande områden inom UNESCO:
Biosfärområden
Vatten och hav
Samhällsförändring
Geovetenskap
Världsvetenskapsdagen
När det gäller biologisk mångfald har UNESCO ett ”biodiversity initiative” Inom detta finns ett särskilt tema för biologisk mångfald och lärande.
Någon gång på 80 eller 90-talet kom det en bok som hette ”Handbok för vardagsekologi”. Den försökte att lära ut hur man på ett praktiskt sätt kunde leva ett ”ekologiskt liv”. Den är sedan länge slutsåld i pappersupplagan. När jag idag sökte på internet så hittade jag en digital utgåva som är några år gammal. Den kan vara en inspiration till det arbete som skall påbörjas i Uganda där den lugandiska versionen av Wikipedia skall fyllas med artiklar om praktisk hållbar byutveckling. Kanske kan denna svenska bok ge inspiration till några artiklar:
WWF förknippas oftast med att rädda utrotningshotade djur som tigrar och pandor. Men att bevara den biologiska mångfalden är bara ett av de två övergripande målen som organisationen har. Det andra är att minska de ekologiska fotavtrycken. Detta gör att de också arbetar med skolor i många länder.
WWF startade 1961, berättar Gerard Sellgren som arbetar på enheten för ekologiska fotavtryck. Organisationen har 5000 anställda i 100 länder. WWF försöker på olika sätt att samarbeta med olika företag för att nå sina mål. En tredjedel av inkomsterna kommer från företag som stöttar, en tredjedel från SIDA och en tredjedel från supportrarna.
WWF arbetar framförallt med länder i Afrika och Asien: Kamerun, Tanzania, Rwanda, Uganda, Kenya, Madagaskar, Indien och Indonesien.
Fundamentet för deras arbeten med skolor är det som på engelska förkortas ESD vilket står för ”Education for Sustainable developmen”, lärande för hållbar utveckling. Man försöker att greppa hela skolan och arbetar med följande områden: eleverna, undervisningen, skolbyggnaden, skolkulturen, hur man mäter och utvärderar skolan samt att få in samhället i skolverksamheten. Skolan är viktig för i många samhällen når utbildningssektorn i ett samhälle 30-70% av befolkningen.
WWF vill mobilisera unga för en hållbar utveckling
På en sådan här resa har vi naturligtvis olika mål som vi skall åka till och se men det är också väldigt tydligt att själva resandet i sig är målet. Idag hade vi en transportsträcka från Queen Elisabeth till Masindi i kungariket Bonyori.
Den första biten var det fin asfaltväg. Vi åkte förbi en stor cementfabrik och vi hade Rwenzoribergen som en fond i väster. Det var bara drygt 30 km till Kongo på något ställe vi passerade i början av dagen. Stephen sa att det var ”bakom” Rwensoribergen som alla de flyktingar var som vi hörde talas om veckan innan vi skulle åka ner.
Vi stannade till efter tre timmar på ett hotell och fick ett gott kaffe. Savannen hade för länge sedan ersatts av ett mosaiklandskap som liknar det mellan Kampala och Masaka. Men ganska snart så kom teodlingarna tillbaka som i Bwindi. Vid Kibale kom även regnskogen tillbaka men utan de höga bergen. Den låg där inträngd mellan alla odlingar.
När vi närmade oss Hoima såg vi stora fält med sockerrör för första gången. Här var landskapet ganska platt och på flera ställen såg vi hur både pojklag och vuxenlag spelade fotboll. Vi förstod varför inte Bwindi har något fotbollslag! Där lutar alla gräsplaner minst 45 grader.
När vi åkte förbi ett papyrusträsk utanför Hoima såg vi en utter i en liten ”kanal”. Lite närmare Masindi såg vi vår första ”bishop”, en vacker svart och klarröd fågel.
Vi hade en kort briefing om vad vi sett de senaste två dagarna med vår guide Stephen, duschade och gick sedan till buffén på Masindi hotell. Det här hotellet är det finaste hotell vi övernattat på under resan. De har varmvatten, fri wi-fi och en god buffet.
Ikväll avslutade vi också ”Stjärnorna i Uganda” och det var min tur att gå igenom mitt liv. Det blev tydligt hur varje fas i ens liv i sig är en epok men samtidigt också språngbrädan till nästa epok. Trots att det mitt i livet kan se kanske kaotiskt ut så ser man när man är i femtioårsåldern att det tycks finnas en ”plan” med sitt liv. Allt det jag gjort har blivit sammanfattat i olika omgångar, avslutat och sedan blivit början till nästa fas. I det jag gör nu har jag användning av allt det jag varit med om i livet och alla kompetenser som jag utvecklat.
Jag tänkte mycket i bussen idag eftersom resan tog 12 timmar från Kasinga till Masindi. ”Praktisk samhällsekologi” har varit som en röd tråd genom livet. Under 90-talet gjorde jag en KY utbildning som hette så. Nu kan jag se att det jag håller på med i Global profil och naturkunskapen kan bli fröet till en afrikansk praktisk samhällsekologi. De som verkligen arbetat med en praktisk miljö och samhällsutbildning är VI-skogen. Dessa skall vi besöka på tisdag! På hela resan har vi fått studera ekoturism och hur den kan te sig rent praktiskt. Skulle ingen vilja betala stora pengar för att se våra närmaste släktingar gorillan och schimpansen skulle de antagligen varit utrotade nu. Istället så är de grunden för en stor ”turistindustri” här. Rihaja som låg i hjärtat av Bwindi var till stor del helt beroende av det ekonomiska tillskottet från alla turister.
Här har vi ett dilemma! Skall vi Européer flyga ner till Uganda för att se gorillor och alla andra djur och samtidigt släppa ut ton med koldioxid? Ja jag tror att det är en vettig resa att göra. Genom att vi använda oss av en lokal firma går pengarna direkt till befolkningen här nere som använder överskottet till byutveckling. Genom att bo på de lodger som finns i eller i anslutning till naturområdena ger naturturismen jobb åt många människor och vi som kommer visar att vi sätter stort värde på den natur som finns här nere i Uganda. På det sättet hindrar vi att gorillor och andra djur trängs undan och så småningom utrotas. Vi hindrar att den sista resten regnskog skövlas. Turisterna som kommer hit får en naturupplevelse utöver det vanliga och kommer förhoppningsvis hem med en större känsla för naturen.
När Jason Ohler skulle gå igenom de fem megatrenderna som kommer att påverka undervisningen började han med att gå igenom lite fakta som gör att man förstår hastigheten i den utveckling vi har. 92 % av alla forskare som levat på jorden lever idag. Siffran är 85 % för alla ingengörer.
En bra sida att gå igenom om man vill följa med i ny teknik är ”kurzweil newsletter” den har adressen http://kurzweilai.net
Trend 2: Augmented reality
Den andra trenden som Ohler tog upp var ”augmented reality”. På svenska blir det ungefär ”förstärkt verklighet”. Han visade det med ett exempel från en utställning som han haft om detta. Det satt en halv tavla på väggen. När man riktade sin iPad mot den och såg den genom kameran kom den andra halvan upp på iPadskärmen.
Ett annat exempel var att man kunde rikta sin iPad mot ett konstverk och när man gjorde det kom det en film där konstnären talade om sitt verk.
Ohler förklarade att en förstärkt verklighet skapas när man får ihop ”verklighet” och ”virtuell verklighet”.
Efter Ohlers föredrag visade en av deltagarna där jag satt en app som heter ”Aurasma”. Han höll sin mobilkamera mot en dollarsedel. Efter några sekunder omvandlades bilden av sedeln och blev till något annat.
I undervisningssammanhang öppnar detta för oanade möjligheter när det gäller öppna lärresurser. Man skulle t.ex. kunna hålla sin mobil mot ett träd och sedan få en beskrivning och alla möjliga fakta om trädet på sin mobil.
Jag fick också ett exempel på denna trend när jag gick igenom mitt twitterflöde idag och läste en notis på vetenskapsradion. Där stod det att forskare nu kan spela in ljud i olika ekosystem och med hjälp av dessa artbestämma de arter som finns där. Genom att jämföra ljudinspelningar från olika år kan man se hur olika arter fluktuerar. Detta sätt att inventera arter är mycket kostnadseffektivt och kommer att ge biologerna ett nytt redskap att arbeta med den biologiska mångfalden.
Dan Frendin 