Att utveckla utbildningar – några erfarenheter

Hur sker utveckling av utbildningar? Hur kan man underlätta och skapa skolutveckling?

Jag skall här ge lite tankar om detta ämne och ta upp utbildningen ”Praktisk samhällsekologi” som ett exempel.

För flera år sedan hörde jag Björn Ulvaeus och Benny Andersson berätta om ABBAs utveckling i radio. De sa att varje ”epok” i deras musikaliska utveckling var en epok i sig men också samtidigt steget innan nästa epok. Det började med ”Hep Stars” och ”Hootenanny singers” sen blev det ”ABBA-perioden” för att sedan gå över i ”musikalperioden”. I varje ”epok” utvecklar man något som man sedan tar med sig som en grund till nästa.

Så har det varit för mig när det gäller utbildning också. Den aktiva fältbiolog perioden gick över i biologistudierna och arbetet med den översiktliga naturinventeringen av Oxelösunds kommun där jag fick sammanfatta allt jag lärt mig om naturen i min hemkommun. Studieperioden gick över i mitt första större arbete som biologisk illustratör där jag fick sammanfatta all min förvärvade kunskap i biologi i två läroböcker för gymnasiet. Denna period ledde mig in på sökandet efter ”människokunskapen” som en grund i gymnasieutbildningen. Efter att under flera år arbetat i olika ”människoyrken” hamnade jag inom utbildningsvärlden igen som timanställd på AmuGruppen och Stagneliusskolan i Kalmar. På Amugruppen arbetade jag från 1989 till 1997. Några av de viktigaste koncepten som jag tog fram där har jag berättat om i de senaste dagarnas blogginlägg.

Utvecklingen av koncepten kunde ske på olika sätt:
1. Man fick en förfrågan från arbetsförmedlingen eller någon annan kund och satte ihop en utbildning utifrån det. Det man inte själv kunde ta fick de som hade kompetens för det genomföra. Ibland fick man hyra in konsulter som tog vissa delar.
2. Vi köpte in oss på ett färdigt koncept som t.ex. ”Det naturliga stegets” miljöutbildning och blev certifierade miljöutbildare på deras sätt att utbilda.
3. Vi arbetade två och två på större utbildningar och kunde då få ihop två olika kompetenser till en unik mix. På så sätt kompetensutvecklade vi varandra och förbättrade våra koncept varje gång vi var i olika par.
4. Vi fick tid för att ta fram ett koncept och material till det utifrån marknadsundersökningar som vi gjorde.

Jag har i tidigare blogginlägg berättat om hur det gick till när konceptet ”Praktisk samhällsekologi” kom till och genomfördes i Aneby kommun. Jag skall här analysera lite mer noggrant vad det var som inspirerade mig till själva upplägget.

Praktisk samhällsekologi – historik

Utbildningen i praktisk samhällsekologi är en syntes av flera olika erfarenheter, ”utvecklingsspår” och inspiration från olika böcker.

Böcker – viktiga inspirationskällor

Ekologisk företagsledning (Winter; början av 90-talet)
Avgörandets epok 1990 –99 (Erwin Laszlo 1988)
Tro på framtiden (Koskinen 1992)

Utbildningar

Arbetsmarknadskurser i AmuGruppens regi
– Utvecklandet av en ”grundmodul” i grundläggande miljökunskap som skulle ingå i alla längre yrkesutbildningar som AmuGruppen genomförde.
– Global Action Plan (GAP) som en grund för månadslånga miljökurser i ”Kunskapens träd”. Totalt 11 st genomfördes av Annika Fonseca på AmuGruppen i Kalmar 1993 – 1994.
– Miljökurser för att starta upp ALU projekt i miljö som jag berättat om i tidigare blogginlägg. Totalt startades ca 100 miljöprojekt upp av kurser av AmuGruppen Småland och AmuGruppen Väst. Kurser hölls bl.a. i Vetlanda, Sävsjö, Jönköping, Vimmerby, Gamleby, Ljungby, Älmhult, Kalmar och Växjö.
– Miljöutbildningskoncept i Gamleby mellan AmuGruppen Småland och Valstadskolan i mitten av 90-talet där Stefan Simmeborn var uppdragsledare.

Övriga utbildningar
– Uppdragsutbildningar för företag och kommuner 1993 – 1997 genomförda av AmuGruppen.
– ”Kaospiloterna” i Århus.
– Den tvååriga permakulturutbildningen ”Global Gardener” som utvecklats och drevs av Jesper Saxgren på Koldings folkhögskola i Danmark

Utvecklingsprojekt

AmuGruppens utvecklingsprojekt för miljöutbildningar 1993 – 1996.
AmuGruppens organisationsutvecklingsprojekt ”Bolero” 1994
BEENET (Baltic Environment Education Network) tillsammans med Högskolan i Kalmar.

Samhällsprojekt

Ekokommunprojektet i Sverige 1983 – ff. Speciellt från 1992 då Aneby blev ekokommun.
Utvecklingen av ISO 14 000 1996 –ff och EMAS 1993 – ff
Agenda 21 processen 1992 – ff

Vid framtagandet av den första utbildningsplanen och ansökan bestod gruppen som kontinuerligt följde utvecklingen och kom med förslag till innehåll av planchefen Anders Adolfsson i Aneby kommun, Näringslivssamordnaren Hans Hellsten, rektorn Bertil Målqvist på KOMVUX och säljaren Bo Edlund från AmuGruppen.

För innehållet konsulterades också bl.a. kollegor från AmuGruppen, Bertil Thermaenius för permakulturdelen, Marilyn och Alexander Mehlman samt Anna Tengkvist för GAP avsnittet.
Helheten sågs över av Rolf Arnemo från Högskolan i Kalmar.

För utvecklingen av denna utbildning krävdes alltså:
1. Inspiration från böcker
2. Erfarenhet från utveckling och genomförande av olika kurser själv och tillsammans med andra kollegor.
3. Erfarenhet av utvecklingsprojekt
4. Benchmarking genom studiebesök och kännedom om andra utbildningar
5. Ett brett nätverk av olika organisationer och personer
6. Förmåga att samarbeta och samverka. Detta var kommunerna på Höglandet vana vid.
7. Att det var ”rätt tid” dvs att det fanns ett behov i samhället av denna typ av utbildning
8. Att det fanns ett politiskt beslut att KY utbildningar skulle prövas.

Om man skall översätta detta till skolans värld idag så skulle man kunna säga att följande punkter är viktiga:
a. Vi måste få tid till att läsa och att gå på kurser kontinuerligt för kompetensutveckling, benchmarking och inspiration.
b. Vi måste få möjlighet att vara fler än en lärare på lektionerna då och då för att utveckla varandra och vår verksamhet.
c. Vi måste arbeta med utvecklingsprojekt.
d. Var och en måste skapa sig ett personligt nätverk genom att åka på konferenser, studiebesök och genom sociala medier.
e. Vi måste kontinuerligt arbeta i projekt där vi samarbetar. Att göra resor med eleverna till fjällen eller att paddla i Alsterån är två goda exempel på sådana projekt som skapar ett bra samarbete mellan lärare och elever.
f. Vi måste hålla oss ajour med befintlig och kommande lagstiftning på vårt område så vi kan utnyttja alla möjligheter.
g. Vi bör ha goda kontakter med skolpolitiker så vi kan påverka skolpolitiken.

Praktisk samhällsekologi – andra året

Under det första året i KY utbildningen praktisk samhällsekologi gick vi igenom samhället i stort och tittade på de miljöanpassningsprocesser som som finns på olika nivåer i samhället och i olika typer av organisationer. Det gav också en grundläggande kunskap i samhällskunskap, ekologi och miljökunskap som man behöver för att driva dessa processer.

Det andra året fördjupades kunskaperna om miljöarbetet i företag och allt som man behöver för att förstå allt kring det.

Individ och grupputveckling
Efter det första årets visionsarbete och gruppsamverkan fördjupades kunskapen med några kurser till.

Visionsarbete 2
Här gick vi in på andra visionsmetoder än visionsbygge inifrån och kursdeltagarna fick träna på att lägga upp egna visionsprocesser i en organisation. De två första kursårgångarna fick en kursvecka med Warren Ziegler som tagit fram metoden visionsbygge inifrån.

Hälsa och friskvård
I denna delkursen tittade vi på hur man kan arbeta förebyggande med ett hälsoarbete i ett företag.

IT och kommunikation
Grundläggande kunskaper i IT och kommunikation så långt som utvecklingen kommit då. Skulle kursen gå nu skulle denna delkurs vara mycket längre än den var.

Projektledning/beställning/genomförande
För att kunna förstå och leda projekt i företag, organisationer och kommuner behövde de studerande en grundläggande kunskap i hur man leder, beställer och genomför ett projektarbete.

Företag och miljö
Här kom ett antal kursen igen som låg under ”samhälle och miljö” det första året. Nu fokuserade de på det som man behöver veta om man arbetar i ett företag.

Ekologi och miljökunskap
Här gick vi framför allt igenom utsläpp och deras inverkan på ekosystemen och de enskilda individerna

Samhällsstrukturer/Samarbetsformer/Beslutsprocesser
När denna delkurs kom tillbaka år två så handlade den framförallt om strukturer och processer inom företag.

Ekonomi och miljöekonomi
Även här var fokus på ekonomi i och runt ett företag.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Här fick de studerande lära sig grunderna i hur man gör en miljökonsekvensbeskrivning.

Miljöjuridik och styrmedel
Vilka lagar som styr miljöarbetet och vilka styrmedel som finns är viktigt för en miljösamordnare att känna till.

Logistik
Genom en bra logistik kan man göra miljövinster. Därför måste en miljösamordnare känna till grunderna i detta ämne.

Miljöanalyser och mätteknik
För att som miljösamordnare kunna beställa rätt analyser i ett miljöarbete måste man känna till grunderna i detta. Denna kursen skulle framför allt ge beställarkompetens mer än att utbilda de studerande till att göra analyser.

Miljöanpassad produktutveckling
Ett företags miljöarbete inbegriper också själva produkten och hur ”miljövänlig” den kan göras.

Lärande i arbete
Det sista året var lärandet i arbete 15 veckor långt och många av de studerande fick tack vare det en rejäl erfarenhet av ett företag eller organisations miljöarbete.

Sett över landet fick ca 70 % av dem som gick en KY utbildning jobb efter sin utbildning.

Den första kursen hölls första terminen våren 1997 i Kretsloppshuset på Furulidskolan. Sen fick den flytta till daghemmet i ”Pakistan” i Aneby när den den andra årgången började på Furulidskolan. 1998 flyttade hela kursen med båda de första årgångarna ut till det nybyggda Ekotopia strax söder om Aneby. Lokalerna där var de finaste utbildningslokaler som jag undervisat i. Den lilla hörsalen var fantastiskt att få föreläsa i. Kontoren var också bland de bästa jag suttit och arbetat i. Allt var i stort sett gjort i trä inomhus. Den sista kursen gick ut 2003. Efter det såldes Ekotopia.

Det var nu tio år sedan utbildningen slutade. Varför tar jag då upp den nu igen? Jag tror att en modern variant av detta upplägg skulle passa i några av de skolor i Uganda  som vi samarbetar med. Där ligger de mycket närmare målet att bygga ett lokalt hållbart samhälle. Nästan alla, på landsbygden i alla fall, har ett trädgårdsjordbruk som skulle passa utmärkt för permakultur. Våra studiebesök på VI-skogen i Masaka visar att det går att göra mycket i den riktningen och att det gör resultat. De har nästan obegränsat med sol som kan bli deras viktigaste energikälla. Det finns en ”spirit” av gemenskap att lösa problem tillsammans inbyggt i deras kultur. De har också ett levande kulturliv som kan användas som livsinspiration och källa till att sprida kunskaper. Sen har de naturligtvis andra problem som inte vi har men genom internationella standarder på miljöområdet och det sociala området tror jag utvecklingen kan gå framåt.

Praktisk samhällsekologi – första året

När vi tog fram konceptet praktisk samhällsekologi bestämde vi att det skulle vara en två årig KY utbildning för miljösamordnare. Det första året gick man igenom metoder för att miljöanpassa hushåll, grannskap och mindre byar, kommuner, regioner och företag. För alla dessa nivåer hittade jag internationella metoder. Här skall jag ge en kort beskrivning av upplägget under det första året. Den första kursen startade 1997. Totalt genomfördes den 7 gånger.

Visionsarbete
Hela utbildningen började med några dagar med visionsbygge inifrån. Genom att börja så tänkte jag att alla skulle se både sin egen livsvision och varför de skulle gå utbildningen såväl som sin samhällsvision som man vill förverkliga. Detta är två bärande principer i det jag kallar visionsbaserat lärande. Genom hela utbildningen gick det visionära tänkandet som en röd tråd.

Metoder att miljöanpassa samhället
Efter visionsarbetet följde metoderna att miljöanpassa olika nivåer i samhället. Tanken var att börja i var och ens hem för att sedan gå utåt i en allt vidare cirkel.

Global Action Plan (GAP)
Global Action Plan är ett program för livsstil förändring. Man går igenom sitt hushåll och tittar på avfall och energi mm och gör först en nulägesanalys där man väger och mäter sin förbrukning. Sedan gör man en plan för förändring, verkställer planen och mäter och väger förändringen. Genom att först miljäanpassa sitt hushåll tänkte jag att man la en bra grund för att sedan göra samma processer på andra delar av samhället och i ett företag.

Permakultur
Permakultur är en designprocess där man utifrån de sk ”permakulturprinciperna” tar fram hur en hållbar bosättning på hushålls, grannskap och mindre by nivå. Man har också ett koncept för ”bioregionalism” där man sätter in det mindre samhället i en större helhet. Permkulturrörelsen skapades av Bill Mollison under 80-talets början och finns nu i alla världsdelar. Det finns ett internationellt utbildningsprogram och det upplägg vi hade i kursen gav ett ”permakulturcertifikat”.

Lokal Agenda 21
Under den tid som kursen pågick hade de flesta svenska kommuner igång ett lokalt Agenda 21 arbete. Man gjorde planer för en lokalt hållbar utveckling och förverkligade det som gick att göra. I vår utbildning ingick två veckor sk ”lärande i arbetet”, eller LIA som det förkortades, där eleverna fick följa en lokal agenda 21 samordnare i sitt arbete.

Regional naturresursplanering
En liten del av permakulturkursen behandlade denna nivå. Resten utbildade högskolan i Kalmar utifrån sitt sätt att lära ut regional naturresursplanering.

Metoder att miljöanpassa ett företag
När det gäller företags miljöanpassning var det tre metoder som togs upp

Kvalitet (ISO 9000)
Vi började med kvalitetsarbete inom företag för att de studerande skulle lära sig hur ISO standarder fungerar. Många företag arbetar efter ISO 9000 så det är naturligt att börja där. Då får man en bra struktur för att förstå hur ett företag fungerar.

Internkontroll
Först tittade vi på hur man arbetar med arbetsmiljöarbete i ett företag. Hälsa och miljö hänger nära samman och har man ett bra intenrkontroll arbete så har man en bra grund för nästa steg. Miljösamordnare har ofta både hälso- och miljöarbetet på ett företag i sin tjänst.

Miljöledning
Här lärde vi ut EMAS och ISO 14000 som då bara funnits i några år. Genom att först lära sig permakultur och inom detta lära sig arbeta med energi och materialflöden så skulle en bra grund vara lagd för att gå igenom detta i ett företag.

Samhälle och miljö
Parallellt med dessa kurser hade vi ett antal kurser som skulle ge en omvärldskunskap.

Ekologi och miljökunskap
Denna kurs skulle ge en grundläggande kunskap i ekologi, kretslopp och miljö.

Samhällsstrukturer/samarbetsformer/beslutsprocesser (SSB)
Denna Kurs skulle ge en översikt över hur man samarbetar i olika former i samhället och hur man tar beslut. Tanken var att kursen skulle ge en bas så att de studerande skulle förstå hur de skulle få in miljöfrågorna i de beslutsprocesser som finns inom företag, organisationer och kommuner.

Internationalisering
För att förstå de stora dragen i globaliseringen så tog vi in föreläsare från Högskolan i Jönköping som föreläste om vad som skedde just då ute världen. Fokus låg på att förstå den ekonomiska utvecklingen som många av våra stora företag måste anpassa sig till.

Ekonomi och miljöekonomi
Ska eleverna kunna arbeta som miljösamordnare måste man kunna grundläggande ekonomi och miljöekonomi.

Grupputveckling
Det första årets delkurser i grupputveckling var det tidigare nämnda visionsarbetet och senare under året en vecka med gruppsamverkan enligt FIRO modellen.

Lärande i arbete (LIA)
Det som kännetecknade en KY utbildning var att en tredjedel av tiden skulle man tillbringa ute hos en arbetsgivare och ha en praktik som skulle vara upplagd så att man lärde sig arbetet på ett praktiskt sätt.
Under det första året var det förutom agenda 21 praktiken nio veckor på ett företag eller organisation.

Att KY utbildningarna lyckades ge de studerande jobb i så stor utsträckning var tack vare LIA:an. Genom att sakta under en pedagogisk ledning komma in i ett arbete var en framgångsfaktor.

Organisationen av utbildningen var också bra. Man kunde ta tillvara det bästa från högskola och komvux på orten och genom att företagen var i majoritet fick man med det som verkligen efterfrågades på arbetsmarknaden.

Praktisk samhällsekologi – så började det

1994 fick jag utbilda den nya politiska ledningen i Aneby kommun i Hållbar utveckling och Agenda 21. Efter utbildningsdagen på stiftsgården Gransnäs satt jag och pratade med planchefen Anders Adolfsson, kommunchefen Åke Sahlin  och miljöchefen Gunnar Hallbäck. De ville ha en eftergymnasial miljöutbildning och utbildning i hållbar utveckling i deras ekokommun koncept. De undrade om jag ville ta fram en sådan. Jag arbetade då på AmuGruppen och arbetade mycket med att utveckla arbetsmarknadsutbildningar i miljö- och hållbar utveckling.

Jag började att tänka igenom olika upplägg. Under mitt arbete med att starta upp arbetsmarknadsutbildningar i miljö hade jag kommit i kontakt med många olika miljöorganisationer. Var också med i det informella ”Agenda 21 nätverket” som bildats spontant av de organisationer som arbetade med hållbar utveckling på nationellt plan. I Kalmar hade jag också byggt upp kontakter med bl.a. Rolf Arnemo som arbetade på Högskolan . Han hade fått med mig och AmuGruppen i ett Östersjöprojekt som hette BEENET (Baltic Environmental Education Network). I detta arbete fick jag kontakt med bl.a. finska miljöutbildare.

Det var under ett sådant möte i Kalmar med Pekka och Jukko från Rantasalmi som jag plötsligt fick idén till upplägget. Jag skulle träffa dem i Norrgårds personalrum men Jukko haltade lite så det gick väldigt långsamt för dem att gå dit. Jag väntade och väntade men inga finnar kom. Då i väntans tid så kom jag på upplägget och jag förstod hur utbildningen skulle läggas upp. Det skulle bygga på internationella metoder att miljöanpassa samhället från hushåll till hela regioner.

Jag skrev ner idén men kunde inte komma på i vilken form den skulle genomföras. En arbetsmarknadsutbildning skulle det inte vara.

En dag så ringde min kollega Mats Larsson från AmuGruppen i Jönköping. Han hade hört att det skulle komma en ny typ av yrkesskola som det skulle gå att söka pengar för. En högskola, komvux på orten och företag eller organisationer i majoritet skulle finnas med i ledningsgruppen. Utbildningen skulle kunna startas där det fanns behov av utbildad personal. När behovet var mättat skulle den sedan läggas ner. Eftersom jag redan hade byggt upp kontakter med högskolan i Kalmar var det bara att hitta några intresserade företag på orten och sedan kunde vi ansöka. Eftersom jag redan hade själva innehållet klart var det bara att skriva ansökan så fort som möjligt vilket jag och min kollega Mats gjorde.

Eftersom inte så många hade förstått vad en KY utbildning var och sett möjligheterna med dem så var vi bland de första som fick pengar till en sådan.

Vi startade utbildningen i Furulidsskolans kretsloppshus. Genomförde den senare i ett daghem nära skolan för att sedan slutligen flytta den till det nybyggda Ekotopia där den genomfördes sju gånger innan marknaden var mättad på miljösamordnare.