Grundproblemet och grunden för att lösa det

Vår art Homo sapiens har funnits i 200 000 år vad man vet. I 190 000 år levde vi huvudsakligen som jägare och samlare. Sen började vi gradvis att leva mer som jordbrukare och vår civilisations kultur började att utvecklas. Först sakta för att sedan gå fortare och fortare. Nu har vi en utvecklingstakt vi inte kunde drömma om när vi för 6 000 år började bygga pyramider i Egypten.

Innan vår art utvecklades härstammar vi från flera olika människoarter som sedan en miljon år sedan började använda elden som skydd, värme och för att steka vår mat på. För 6 miljoner år sedan grenades våra tidiga människosläktingar av från schimpanserna och startade den gren på livets träd som så småningom skulle bli vi. Alla av våra tidiga föregångare från schimpanserna och framåt har levt som jägare och samlare.

Grundproblemet för oss människor nu är att vår kulturs utveckling har gått mycket fortare än vår biologiska utveckling. Den är i otakt med vår kropp. Visst vi har kunnat skapa civilisationer och utvecklat vår matproduktion, läkekonst och ingenjörs konst så vi nu kan vara 7 miljarder människor på jorden. Men vi har gjort det till priset av en mängd välfärdssjukdomar. De uppkommer på grund av att flera av våra system i kroppen som hjälpte oss att klara livet som jägare och samlare nu slår fel när mycket runt omkring har ändrats. Vi är inte byggda för att leva i en värld där det finns tillgång till mat dygnet runt. Speciellt inte socker. Vi är inte byggda för att kunna få bekräftelse varje minut från ”Facebook-gillanden” eller andra meddelanden från sociala medier.

För att klara av denna tidens fallgropar och orsaker till sjukdom behöver vi känna till våra kroppars livsuppehållande system och hur vi kan tillfredsställa dem på ett naturligt sätt och hur vi kan leva med dem för att skapa ett rikt och meningsfullt liv.

Vi har också skapat förhållanden på planeten jorden som är mycket svåra att leva under. Vi lever i den biologiska mångfaldens 6:e utrotningsvåg som drar över jorden. Bara fem gånger tidigare under jordens historia har det utrotats arter i en sådan takt som nu sker. Vi har en klimatkris som gjort livet svårt för tusentals flyktingar som i dess spår utsatts för krig och förföljelse. Innan kriget i Syrien bröt ut var det en långvarig torka i landet som fick miljontals innevånare på landsbygden att flytta in till städerna med etniska konflikter och andra problem som följd och som sedan eskalerade.

För att klara de hälsoproblem som breder ut sig i den rika delen av världen behöver vi utbilda medborgarna i att förstå hur de kroppssystem som ger dem liv och energi fungerar och hur man kan leva för att dessa system ska stödja ett rikt och meningsfullt liv.

För att klara de stora miljöproblemen måste vi utbilda medborgarna i hur de livgivande systemen på planeten jorden fungerar och hur man behöver bygga samhällen, infrastruktur, energisystem och allt annat som hör till ett samhälle på ett sätt så det blir hållbart på sikt.

En grundläggande färdighet som eleverna måste få med sig från gymnasiet är då hur man arbetar med visioner och sätter mål. Jag har sedan 90-talet utvecklat en ”visionsprocess” som jag har låtit mina elever gå igenom för att få en större medvetenhet över vad de vill med sina liv. I år har jag utvecklat den till att också arbeta med mål. Jag började kursen i Naturkunskap 2 i år med visionsprocessen och efter den fick alla eleverna skriva upp vilka mål de har med kursen utifrån det liv de vill skapa. De får analysera sina svagheter och styrkor och göra en plan för hur de skall uppnå dem. Hela detta visions- och målarbete kommer jag ha som en grund för min formativa bedömning av deras arbete under kursen.

Vår fjällkurs hade temat ”livet är en vandring” i år. När jag gick med några elever under vår uppsamlingsvandring på Omberg i våras kunde jag se hur likt en vandring är den process man går igenom för att lyckas med olika projekt. En lyckad vandring och ett lyckat projekt brukar följa följande process:

  1. Du måste ha ett mål och veta vart du vill. Annars kan du inte ta ut någon riktning och det kvittar hur du går.
  2. Du måste veta var du utgår ifrån. En GPS kan inte ta ut en riktning om den inte vet utgångspunkten och målet. Du behöver veta var du är, vilka resurser du har och vad du eventuellt behöver ha hjälp med.
  3. Du måste sedan göra något för att nå målen. Är du på en vandring måste du börja gå! Ska du förverkliga projekt så krävs det handling!
  4. Med jämna mellanrum måste du utvärdera det du gör. Du kanske har kommit ur kurs? Du kanske bär för tungt?
  5. Du förbättrar sedan det du gör för att förverkliga dina mål. Du kanske måste justera några remmar på din ryggsäck när du går i fjällen? Du kanske behöver lägga till eller ta bort något från din ursprungliga projektplan.
  6. Ska du lyckas får du inte ge upp vid första bästa motstånd. Du måste ha ihärdighet om du skall komma fram och om du skall lyckas med det du företar dig

Naturkunskap 2 – Faserna

Jag skrev igår att Naturkunskap 2 liknar dataspelet ”Spore”. Det kursen skall innehålla är universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning, materians uppbyggnad, egenskaper, växelverkan och kretslopp, evolution och människans organ och organsystem. Dessutom skall man ta upp organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Sen ingår också hur man arbetar naturvetenskapligt, naturvetenskapligt förhållningssätt och hur man ställer frågor som kan förklaras vetenskapligt. Det ingår också hur naturvetenskap kan granskas kritiskt och hur naturvetenskap kan användas för att pröva ovetenskapligt grundade påståenden. Sist men inte minst skall man gå igenom naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild.

Man kan säga att kursen består av en fakta del och en metod del. Faktadelen skulle man kunna dela upp i sju olika faser som eleverna skall ta sig igenom genom att använda sig av metod delen.

1. Big Bang och alltings början. Här tittar man på vad det egentligen var som hände vid Big Bang och materiens uppkomst. När man förstår materiens grund och kan förklara hur man kommit fram till Big Bang teorin får man gå vidare. Fysisk evolution

2. Galax och stjärnfasen. Här får eleverna studera hur lättare grundämnen slås ihop till tyngre genom de processer som sker i stjärnorna. Vi tittar på egenskaper hos de ämnen som bildats. Var finns dessa ämnen nu i vår vardag? Kemisk evolution

3. Solsystemsfasen. Hur gick det till när vårt solsystem bildades? Varför ser det ut som det gör?

4. Livets början och evolution. Teorier kring livets uppkomst och utveckling.

5. Djurfasen. Hur uppkom organsystemen och hur utvecklades dem?

6. Människofasen. Hur ser människans organsystem ut och hur fungerar de?

7. Samhällsfasen. Vilka ämnen bygger upp människans samhällen? Hur hänger människans organsystem ihop med de samhällsstrukturer som finns? På vilket sätt är den biologiska mångfalden från fas 4 och 5 grunden för de livsuppehållande systemen på jorden?

I varje fas använder vi det naturvetenskapliga frågandet, naturvetenskapliga metoder för att få svar på frågorna och tittar på vilka världsbilder som funnits i de olika faserna.

Naturkunskap 1b – Evolution och människans utveckling

I kursplanen för naturkunskap 1b står det att eleven ska kunna diskutera genteknik utifrån evolutionära synpunkter och människans utveckling. För att kunna göra det så måste kursen innehålla grundläggande kunskap om detta.

Jag börjar detta kapitel med att låta eleverna göra en övning som jag kallar ”Att vara taxonom”. De skall tänka sig att de är Carl von Linné strax innan att han ger ut ”Systema Naturae” De får ett hundratal kort med tecknade djur. Deras uppgift blir att  systematisera dessa djur. De skall komma på något bra sätt att gruppera dem. De flesta grupper går då efter några viktiga karaktärer som päls, fjädrar, antal ben etc. Många utgår också från var de lever som t.ex. ”landlevande” eller ”havslevande”. När alla gjort sina system får de redovisa dem för varandra och hur de tänkte. Jag brukar ta upp vikten av Linnés arbete och att det var grunden för att senare i historien förstå att de grupper som man oftast får fram när man gör en systematisering är släkt med varandra. Detta var den grund som utvecklingsläran senare utvecklades ur. Nutida systematik går ut på att ta reda på släktskap och hur arter utvecklats.

Under en lektion får de sedan ta reda på vad grundläggande begrepp inom evolutionen står för. Jag har också en genomgång av hur Darwin tänkte och hur man idag ser på hur arter bildas.

I år provade jag två olika sätt att beskriva organismernas utveckling. Några grupper fick titta på en film via AV media som tog upp hur evolutionen fungerar (Ramp höjdare: evolution) och sammanfatta filmen. En annan grupp fick kortfattat skriva hur utvecklingen gått till från bakterie till människa.

För att förstå hur man ser på människans utveckling har jag tagit fram en övning som jag kallar ”att vara paleoantropolog”. Den bygger på att eleverna får jämföra två olika sätt att visa människans utveckling och beskriva likheter och skillnader. De får sedan gå in på sidan http://www.becomminghuman.org och skriva in fakta om 8 olika urmänniskor i en matris. De får titta på när arten levde, vad den åt, vilken levnadsmiljö den levde i och hjärnstorlek. Sist så får de titta igenom ”Genographic project” och se hur man med hjälp av DNA analyser kan ta reda på hur Homa sapiens spridit sig över jorden.

Så här tyckte eleverna om detta arbetsområde:

Bra för att man lärde sig mycket fast det var svårt.

Ett område jag aldrig jobbat om innan. Lite svårt att förstå.

Kul men kunde visat mer film (jag lär mig lättare så).

Kommer inte ihåg så mycket förutom att det var ganska tråkigt. Det hade nog gått att göra på ett roligare sätt.

Helt okey.

Nytt för mig och bra ämne.

Kändes konstigt.

Har aldrig jobbat med innan så lite svårt.

Var ett långt arbete som gick hyfsat bra och var hyfsat kul.

Var väldigt mycket att ta in men det var ett att jobba på som gjorde det lättare.

Intressant.

Det var tråkigt. Du kan göra det bättre.

Bra, lärde mig mycket.

Svårt men kul och intressant.

Helt ok.

Kul. Hade gjort det innan, så hade koll på det mesta

Ingen kommentar.

Kommer inte ihåg.

Rolig fakta och intressant.

Det var hätigt. Nyttig info.

Sånt här tycker jag är jättekul och intressant men bara om man håller sig på en lagom nivå i ämnet. Superintressant att se hur vi såg ut från början och hur vi utvecklats under tiden.

Tråkigt, inte så intresserad av detta.