Mot Nordkap 71° Nord

I september förra året fick min son Fredrik min ryggsäck, mitt gamla tält och min varma sovsäck. Med det och lite mer packning tog han tåget till Tromsö och fick inom två veckor fast jobb och bostad.

När det nu blev påsklov och vi hade ledigt i en vecka passade jag på att hälsa på honom. Jag tog flyget den 24 april från ett varmt och blommande Stockholm. När planet närmade sig fjällkedjan såg man att den fortfarande var snötäckt.

Nere i Tromsö hade en stor del av snön smält bort och i det regn som pågick gick avsmältningen allt fortare.

Vi hyrde en bil från flygplatsen. Det fick bli en liten Peugeot som vi och vår packning precis fick plats i. Vi åkte först till Jekta köpcenter där Fredrik jobbar, tittade in på hans jobb och åt en laxburgare efter det.

Vi började vår resa genom att ta E8 söderut. Vi hade fått ett tips om att ta en genväg från Fagernes till Breivikeidet och sedan ta en färja över till Svensby. Den färgan kostade 132 NOK. Från Svensby åkte vi till Lyngseidet och tog en färja till över till Oldersdalen. Den kostade 182 NOK men tog också 45 minuter att åka. Med dessa färjor tjänade vi in åtskilliga mil.

Färden norrut gick till Djupvik och vidare till Storslett. I den lugna fjorden vi åkte förbi kunde vi se gråtrutar, havstrutar och små flockar med ejder. På en av åkrarna ner mot vattnet gick det en flock grågäss. Nere bland blåstången kunde man se en och annan strandskata. Men annars var det ganska fågelfattigt. En och annan skata och kråka flög över vägen och korp kunde också ses.

Mellan Storslett och Sörströmmen går vägen över ett fjällområde som heter Kvaenangsfjellet. Om det är dåligt väder så stänger ”Statens vegvesen” av vägen och man kan bara ”åka kolonn” genom området. För att kolla om vägen är fri kan man ringa till ”Statens vegvesen” och få information. Här i detta område verkar det som om vägmyndigheterna har en mycket mer nära kontakt med de som kör på vägen. Förhållandena kan ändra snabbt så det är bra att ha gott om tid på sig när man åker dessa väger under höst vinter och vår. Det var inte bara vid Kvaenangsfjellet som det fanns bommar. De fanns på flera ställen utefter vägen.

Färden fortsatte mot Langfjordbotn, Storsandness och Talvik. Det började bli mörkt. Ungefär 19:30 så börjar skymningen och tar ca tre timmar så vid 22:30 så var det natt. Men det var inte kolmörkt för det. Landskapet sveptes in i ett grått ljus som gjorde turen magisk. Vi ringde till en camping i Alta och hörde om de hade några lediga campingstugerum. På Wislöfs camping hade de en prisvärd ”hytte” som vi bokade.

Nordnorge april 2014-36 Skymning vid Langfjorden.

Nordnorge april 2014-3-2När skymningen gick över i natt badade landskapet utefter Langfjorden i ett grått magiskt ljus.

Nordnorge april 2014-4-2Vid Kåfjord upplysta bro hade det grå skymningsljuset gått över i ett mer blått nattljus.

Innan Alta åkte vi över den upplysta bron vid Kåfjord innan vägen gick in i en tunnel. I Alta svängde vi in på vägen mot Kautokeino och åkte en liten bit utefter Alta älven innan vi kom fram till vår ”hytte”.

Dagen efter, den 25 april, gick vi upp halv sju och var i väg kvart över åtta. Campingen var fin och vi kunde äta en god frukost innan vi åkte. Färden norrut gick över Sennanfjället. Det var mycket snö kvar ute i markerna men vägen var bar. Vid Olderfjord kom vi fram till vatten igen.  Det låg några sångsvanar i en vik. Porsangerfjorden låg framför oss. Molnen började spricka upp och solen kom fram. Det var nästan vindstilla och fjorden låg spegelblank där vägen ringlade fram utefter stranden. På ett ställe kunde vi se tumlare dyka och simma omkring. Det var ett mäktigt landskap vi åkte igenom! Här och var såg vi rena beta på den bara tundran nere vid stranden.

Nordnorge april 2014-6-3Hus utefter Porsangerfjorden

Vid det andra Kåfjord, innan vi kom fram till Mageröy, åkte vi ner i en över sex kilometer lång tunnel under ett sund. Vägen gick svagt brant neråt tills vi nått ”botten” och vägen började sakta att stiga öppet. Vi kunde känna hur trycket i öronen ändrades precis som de gör när man startar eller landar med ett flygplan.

Honningsfjord låg fint inne i en skyddad vik på den östra sidan av Mageröy. Vi fortsatte upp mot Skarsvåg där vägen till Nordkapsklippan går. Tyvärr kom vi en halvtimme försent till ”kolonnköringen” till vägens ände. Den går bara klockan 11:00 och 12:00 på vintern. Även fast vädret var bästa tänkbara så fick man bara köra in på den vägen tillsammans i en kolonn.

Nordnorge april 2014-2Några av de nordligaste bosättningarna på den europeiska kontinenten på Nordkap.

 

 

 

Nordnorge april 2014-4Fredrik vid Europas ände. Den nordligaste halvön på Mageröya i Nordkap kommun. 

 

 

 

 

Nordnorge april 2014-3”Här ligger den nordligaste udden på den europeiska kontinenten”

Vi fortsatte fram till Skarsvåg. Det var en liten fiskeby med en liten fiskhamn. Innanför vågbrytarna låg det en stor flock med gråtrut, tretåig mås och havstrut.

Nordnorge april 2014-6Tundraplatån i de centrala partierna av Mageröya. 

Tundran på Nordkap-platån var helt snöklädd med metertjock snö. Nere vid havsstranden var det mer snöfritt. Vi åkte ner mot Gjesvaer och när vi kom i backen ovanför utbredde det sig en liten övärld med Gjesvaerstappen i bakgrunden. Vattnet i de inre vikarna var alldeles blankt och det låg spridda flocka med eder och trutar runt om. På en torkställning hängde det massor av fisk. Vi åkte ner för att se om det fanns någon restaurant öppen men allt var stängt. Det fanns dock ställen som var öppna under turistsäsongen. Där utgick också fågelsafaris.

Nordnorge april 2014-18Gjesvaer, ett litet fiskesamhälle på Mageröyas västra kust. I bakgrunden syns Gjesvaeartappen som är en av Norges största fågelberg.

 

Nordnorge april 2014-24Gjesvaer, Nordkap kommun, Finnmarks fylke.

Nordnorge april 2014-19Fisken hänger på tork. 

Nordnorge april 2014-27Gjesvaers fiskhamn. Härifrån utgår fågelsafaris ut till Gjesvaerstappen på somrarna.  

Jag tog upp min tubkikare och tittade ut mot Gjesvaerstappen och såg en svärm av alkor som flögrunt bergsbranterna. En havsörn svävade mitt ibland dem. Antagligen var det lunnefåglar som börjat att häcka i hålorna i branterna.

Vi åkte igenom byn och började sedan vår återresa. Vi stannade till i Honningsvåg och åt lunch. Lite stekt torsk med potatis och smält smör med lök i kostade 175 kr. En Hurtigruttbåt som vi sett i Tromsö innan låg i hamn när vi kom men var borta när vi ätit färdigt. 

Nordnorge april 2014-7Honningsvåg. Hurtigrutten har precis kommit i hamn. Denna stad räknas som världens nordligaste belägna stad.  

På vägen tillbaka var vädret inte lika stilla och soligt. Molnen förtätades mer och mer och det började att blåsa upp. Vi kom fram vid sjutiden till Alta igen och tog in på samma campingplats som dagen innan. Nu fick vi en finare stuga till samma pris som den natten innan. Innan det blev mörkt tog vi oss en tur genom Alta och tittade bl.a. på dess nybyggda moderna kyrka.

Lördagen den 26 april åkte vi vidare samma väg hem mot Tromsö. Alla bommarna var öppna och vägen var mycket fin att köra. Nu tog vi inte färgan vid Oldenburg utan följde E6:an runt alla fjordarna och kom förbi Skibotn, Nordkjosbotn och Fagernes innan vi körde upp på bron vid Ishavskyrkan i Tromsö och var tillbaka.

Nordnorge april 2014-34Berg efter att vi passerat Oldenburg på väg hem till Tromsö

Fenologi 10 november 2013

StenåsaSoluppgång över Östersjön vid Stenåsa på Östra Öland.

I våras gjorde jag med jämna mellanrum olika blogginlägg om fenologi. Jag försökte i några korta ordalag beskriva hur långt naturen kommit i årstidsväxlingarna. Nu under hösten har jag inte hunnit vara ute så mycket i den svenska naturen. Resan till Uganda i september/oktober kräver förberedelser, tid för själva resan och när man kommer hem är det ofta väldigt mycket att göra för att komma ikapp med jobbet.

Men idag tog jag mig ledigt på morgonen och åkte ut till östra Öland med min vän Mats. Vi åkte till Stenåsabadet. Den senaste veckan har det setts många östliga tillfälliga gäster här.  Vid den här tiden på året brukar det komma många sådana arter till den svenska ostkusten och framför allt Öland. Just här i träddungarna vid badet hamnar många små tättingar när de flugit över Östersjön. Kungsfågelsångare, taigasångare och ökenstenskvätta är några av de sällsynta fåglar med östligt ursprung som setts den senaste veckan.

När vi kom i gryningen var p-platsen vid campingen redan full med bilar. Fågelskådare gick och tittade i träden genom hela campingdungen. Vi hade inte gått långt förrän vi hörde en skådare säga: ”det där måste vara en bergstaiga!”. Han menade då bergstaigasångare. Den flög lite rastlöst i buskarna och visade upp sig tydligt emellanåt. Den hade ett tydligt ögonbrynsstreck och ett litet ljusare band på vingen. Det kom fler och fler skådare till den plats där vi stod men plötsligt började de springa västerut mot campingdungens västra utkant. Vi följde efter och lyckades snart se den svartstrupig järnsparven som satt i en rishög. En fågelskådare hade också sett en brunsångare tidigare på morgonen.

Ute över Östersjön kom det två lommar flygande. Den ena rörde på halsen i flykten och var lite mindre. En storlom och en smålom alltså. Ett femtiotal knipor låg utanför badet och långt ut kunde jag se några alfåglar flyga. Söderut låg det alldeles tjockt med vitkindade gäss. Det kom tre havsörnar som skrämde upp dem och som gjorde att flera flockar flög norrut.

Det har varit fullt med rariteter i Sverige idag. En gråhuvad sparv och en videsångare sågs vid Utlängan i Blekinge. En rubinnäktergal på Gotland. Ökenstenskvätta utanför Trosa i Södermanland och en härfågel vid Ottenby.

Regnet kommer!Regnet kommer ut över Östersjön vid Stenåsa på Öland.

 

Naturmorgon ur ett transmediaperspektiv

Gick upp tidigt idag. Skulle passa tiden för att åka till Stockholm med bussen 08:35. Satte på Naturmorgon strax efter klockan sex. Jag har under de senaste dagarna tänkt mycket på detta med transmedia som Jason Ohler lärde mig i somras i San Antonio. Om det nu är så att dagens media utvecklas mer eller mindre medvetet i en transmediainriktning hur skulle det se ut om man medvetet utvecklade några produktioner fullt ut i den inriktningen. Under frukosten funderade jag på hur naturmorgon skulle kunna utvecklas med ett transmediaperspektiv.

Naturmorgon skulle kunna göra planerade inspelningar från de olika huvudbiotoperna vi har i Sverige. De skulle kunna ta upp varför de är viktiga att bevara och sköta på ett hållbart sätt och hur detta görs. När serien av reportage gjorts och sänts ges det ut en bok om Sveriges naturtyper tillsammans med artdatabanken. Naturmorgons reportage läggs in på en hemsida som är ett komplement till boken. Samtidigt aktiveras intresserade runt om i Sverige att skriva om dessa naturtyper i Wikipedia. Dels under respektive artikel om själva naturtypen men också i varje kommun där viktiga naturtyper beskrivs lokalt.

Sveriges fenologi kunde naturmorgon rapportera om och samarbeta med dels de universitet som forskar på det och med SvT:s ”Mitt i naturen”. Här skulle naturmorgon bli navet i ett ”citizen science” projekt om hur årstiderna ändras i vårt land. Detta är viktigt ur ett klimatförändringsperspektiv. Här kunde ett samarbete med vetenskapsradion Klotet också kunna ske där Klotet reder ut fenologin i ett klimatförändringsperspektiv i något inslag. I En fenologisajt som sköts av forskare sammanställs alla inslag. Ett seriemagasin om fenologi görs och ges ut. Samarbete med National Geographic som gör ett liknande projekt utvecklas och rapporteras om.

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige följs upp och nedslag görs på de platser som Selma Lagerlöf beskriver under ett år. Hur ser det ut nu? Historien om boken reds ut i Lundströms bokradio. En e-bok med de inlagda reportagen ges ut full med vackra fotografier förr och nu: ”Ett sekel efter Nils Holgerssons underbara resa”

Svenska naturförfattare presenteras under ett år. Detta sker också i samarbete med Lundströms bokradio som tar upp de litterära aspekterna medan naturmorgon tar upp författarnas naturintresse och naturskildringar. En multimediabok ges ut med de samlade reportagen som ljudklipp tillsammans med artiklar och foton. Detta projekt görs i samarbete med DN eller SvD som också har en serie med artiklar som kompletterar radioprogrammen och som kommer ut samma dag som inslagen sänts.

Citizen science som begrepp och företeelse tas upp och rapporteras om. Sveriges Natur tar samtidigt upp det i ett temanummer. De olika projekten som pågår i Sverige följs regelbundet under ett år och resultat sammanfattas i en ”naturmorgon årskrönika special” som sänds efter nyår där det gångna årets naturhändelser sammanfattas. Detta ges också ut i ett häfte som ges ut i samarbete med Artdatabanken och naturhistoriska riksmuseet. En utställning om ”Citizen science” görs av riksmuseet som sedan går på turné genom landet. Ett dataspel tas fram tillsammans med Jane McGonigal som skall inspirera ungdomar och andra intresserade att bidra till forskningen om vår natur och att skydda den.

”Geoliteracy” tas upp som begrepp och ett reportage från Washington och National Geographic education görs. Ett av programen handlar om detta begrepp och exemplifieras från en plats man besöker en lördag. Samarbete med geografilärarnas förening görs och en sammanfattning av alla reportage görs i en artikel i deras tidskrift.

Några klasser med ungdomar som reser på längre resor får göra radiodagböcker som sänds med jämna mellanrum.

Detta var några förslag på hur radioprogrammet ”Naturmorgon” skulle kunna utvecklas genom ett medvetet genomtänkt transmediaperspektiv. Genom transmedia skulle vi kunna effektivisera och engagera för ett samhällsarbete för ett hållbart samhälle på ett nytt sätt.

ISTE 2013 – National Geographic

Under ISTE 2013 gick jag på ett seminarie som National Geographic höll i. Det hette Community Geography, Exploration, and Mapping with National Geographic Education . Där fick vi en genomgång av några av de projekt som National Geographic leder och hur man lokalt kan arbeta med det som de tagit fram

Sean Oconnor och Patricia Norris berättade om deras kartsystem, olika ”citizen science projekt” och ”The great Nature” som är deras senaste stora projekt där man skall låta människor världen över fotografera organismer i deras närhet och lägga in i en gemensam samling med naturbilder.

National Geographic bildades 1888 för att stimulera och verka för att geografiämnet skulle få sin plats i samhället. Ett av organisationens stora mål nu med sin verksamhet är att verka för att sprida det man kallar ”geoliteracy”. Det betyder i korthet att människor skall kunna ta bra beslut i samhället grundat på en förståelse och kunskap om jorden och de geografiska faktorer som påverkar oss människor.

Föredragshållarna kom från den avdelning inom National Geographic som arbetar med utbildning: National Geographic Education. Den avdelningen har en egen hemsida där deras material finns samlat. Där kan man hitta kartor i alla dess former. De har startat ett projekt som heter ”Fieldscope” som är en plattform man kan använda för olika citizen science projekt. De har bl.a. skapat ett om Chesapeke bay områdets natur och geografi. Det finns ett projekt där man följer lövsprickningen i USA: ”Budburst” och ett annat som handlar om grodor t.ex.

På sin hemsida har NG en hel avdelning med olika interaktiva kartor över hela världen. Denna avdelning är mycket användbar i undervisningen. Där kan eleverna testa att lägga olika lager med fakta över olika delar av Världen och se hur olika saker hänger ihop.

Det finns en avdelning med ”Media” som är en samling öppna lärresurser om olika ämnen relaterade till geografi.

Det finns också en hel avdelning ”Collection” med olika material om olika teman. Bl.a. kan man hitta en hel del om migration.

Under föredraget fick vi också en genomgång av vad ”Biobliz” är för något. Man samlar experter, studerande, lärare och andra intresserade och går igenom allt som finns inom ett område under 24 timmar.

Om man undervisar i geografi, naturkunskap och biologi kan det löna sig att gå igenom deras hemsida noggrant för att hitta öppna lärresurser om det man skall undervisa om och få idéer till labbar eller undersökningar.

Fenologi 25 maj 2013

Nu är det en av de vackraste tiderna på året. De första rapsåkrarna lyser gula. Alla trädens blad har slagit ut och naturen är full av gröna nyanser.  Liljekonvaljedoften ligger tät över marken och vid husen har syrenerna slagit ut. Jag tar en morgontur till Beijershamn. Det har setts en skedstork där kvällen innan men den har flugit iväg när jag kommer.

Jag får nu se de första små grågåsungarna gå på maderna. Några av skärfläckorna har också fått ungar medan några fortfarande ligger på ägg.

På de norra maderna ser jag 30 kustpipare och en kustsnäppa. Tre myrsnäppor går i leran och ett fyrtiotal kärrsnäppor söker också sin föda i dyn.

En flock med 50 vitkindade gäss flyger förbi över sandreveln i blåsten. Antagligen på väg upp till arktis.

Uppe vid alskogen sjunger både trädgårdssångare och grönsångare.

Det känns som om våren sakta går över i försommar.

Fenologi 10 maj 2013

Vid den här tiden på året händer det så mycket i naturen att varje vecka är som en ny fas i naturårets utveckling. Förra gången jag gjorde ett inlägg om fenologi var för ungefär två veckor sedan efter en exkursion till södra Öland. Då såg jag 18 nya fågelarter för första gången detta år. Idag såg jag 19 nya fågelarter för första gången i år efter en exkursion till samma område! Nu kommer en våg av tropikflyttare och de som är beroende av att insekterna kommit igång ordentligt.

Enligt radions väderleksrapport idag så har det  nu varit sommar i östra Småland och på Öland. Medeltemperaturen har varit över +10 grader i fem dagar.

Av tärnorna så hade småtärna, svarttärna och kentsk tärna kommit nu. Görans dämme utanför Hulterstad är en säker lokal för svarttärna så här års. Den kentska tärnan satt på en sten på Ölands södra udde och småtärnorna satt vid stranden av Beijershamn.

Av sångarna så var nu törnsångaren vanlig på många ställen i lite större buskar. Grönsångaren sjöng vid Beijershamnsparkeringen liksom näktergal.

Vid Stenåsabadet fanns det grå- svartvit och mindre flugsnappare. Där såg vi också en brandkronad kungsfågel som uppehållit sig där i flera dagar. En stenfalk gjorde en räd bland träden men fick ingen mat vid det anfallet.

Av vadarfåglarna så var mosnäppan ny för i år. Den fanns i ett trettiotal exemplar vid Beijershamn och även i några exemplar nere vid Ottenby. Vid denna tid på året passerar också fjällpiparna på väg mot den svenska fjällkedjan. 26 exemplar stod på åkern öster om Mörbylånga samhälle.

Göken hördes på flera ställen. Bland annat nere vid Ottenby Kungsgård där även en turturduva satt i ett träd på ön i den lilla dammen.

I en av de öländska slånbuskarna vid Skärlöv satt årets första törnskata.

I Malmfjärden i Kalmar ligger nu skäggdopping, sothöna och knölsvan på sina bon och ruvar.

P1130236

När det gäller blommorna så är nu vitsipporna i full blom. Vid Görans Dämme hade också gullvivorna slagit ut.

Fenologi 28 april 2013

Denna vår har varit ovanlig. Många av de fåglar som brukar komma i början av mars kom först i slutet av månaden. Och tropikflyttare som lövsångare och svalorna som brukar komma i slutet av april/början av maj kom i första halvan av samma månad. Orsaken till detta var att vädret nere i södra Europa var varmt tidigt samtidigt som det länge låg kall luft över Norden som en mur för fåglarna. När så ”muren” rämnade så kom alla fåglarna på en gång nästan samtidigt.

När jag för ett par veckor sedan tittade på ”Dagens fågel” på Artportalen hade man sett ca 10 fler arter 2012. Idag har man sett två arter mer än motsvarande tid förra året: 291 jämfört med 289.

Jag tog en tur med Mats Hannerz idag till Ölands södra udde för att se vad som kommit.Vid södra lundparkeringen såg vi svartvit flugsnappare och trädlärka.  I södra lunden kunde vi se lövsångare, gransångare, ärtsångare, svarthätta, svart rödstjärt, buskskvätta och trädpiplärka. På Schäferiängarna ljöd både storspov och rödspov. På södra udden såg vi både hussvala och ladusvala. Vid västrevet fiskade flera silvertärnor. Totalt såg jag 18 för året nya arter. Förutom de ovan nämnda även: enkelbeckasin, snatterand, brun kärrhök, ängshök och turkduva

Fenologi – läran om hur djur och växter uppträder under årets växlingar

Beijershamn 14 april 2013-5Södra maderna i Beijershamn

Idag var det en av de första riktiga vårdagarna. Kylan och snön har hållit sitt grepp över Kalmar länge nu men de senaste dagarnas regn och lite mildare väder har gjort att den snö som legat kvar och isen i Kalmarsund försvunnit fort.

Beijershamn 14 april 2013-2Den gallrade ekskogen i de östra delarna av Beijershamn området

Jag och Mats Hannerz tog en tur till Beijershamn utanför Färjestaden för att se hur långt våren kommit. Det verkar som om många av våra vårfåglar bara väntat in en varmare väderlek för nu hade de kommit på bred front. Skogen ljöd av rödhakar och bofinkar. Ute på sandreveln stod över tjugo skärfläckor, ett par myrspovar och flera strandskator. Krickor såg vi i hundratal och borta vid vassgömslet i de norra delarna av området hörde vi minst sex olika sjungande sävsparvar. Totalt såg jag 18 nya arter för året: rödhake, taltrast, rödvingetrast, skogsnäppa, gransångare, kungsfågel, sävsparv, snösparv, skärläcka, större strandpipare, ljungpipare, kärrsnäppa, rödbena, myrspov, mindre sångsvan, kricka och trana.

Beijershamn 14 april 2013-6 Sävsparv i vassen

Beijershamn 14 april 2013-8 Gravänder på den norra maden

På vägen hem åkte vi förbi Vickleby ädellövskog där den första blåsippan tittade upp genom de ljusbruna, torra löven.

Läran om hur djur och växter uppträder under årets växlingar kallas för fenologi. Detta är en vetenskap som fått lite av en renässans de sista åren pga klimatförändringarna. Det har blivit allt viktigare att hålla koll på hur djur och växter anpassar sig och uppträder när det övergripande klimatet på jorden blir varmare.

En grupp forskare i Sverige har startat ”Naturens kalender” som ett ”citizen science” projekt där var och en som har tillräckliga kunskaper kan bidra till kunskapen om fenologin.

På det kanske största ”citizen science” projekt vi har i Sverige, artportalen, kan man också se hur t.ex. fynden av blommor och fåglar utvecklas under året. Så här på våren är det kul att t.ex. följa tranan eller någon annan vårfågel och få en animerad karta där man ser hur fynden ökar och breder ut sig över landet allteftersom tiden går. Titta här: artportalens fenologi. 

Detta kan man låta eleverna använda för att följa med i vårens framryckning.

6 april handlade naturmorgon i P1 om fenologi. Här går det att höra programmet igen: naturmorgon 6 april