365-projektet till ända

Idag är det år 2013 sista dag. Detta är min 365:e bloggpost för i år. Detta betyder att jag klarat av att genomföra mitt 365 projekt och är i mål!

Det har varit mycket lärorikt att blogga. Varje dag har jag fått en lugn stund då jag reflekterat över något ämne som varit aktuellt under dagen. Det har funnits något att skriva om varje dag och allt jag skrivit om har haft någon anknytning till mitt livs tema ”att föra kunskapen vidare”. Bloggen har gett mig ett arkiv med tankar i textform. Jag har också viktiga länkar samlade inom olika kategorier. Ofta när jag mailar något till någon kan jag länka en bloggpost som förklarar lite mer grundligt det jag tänker. Kan också visa platser i bilder och videos.

Detta årets bloggposter var tänkta som en inblick i en lärares vardag det år då det nya utbildningsparadigmet slår igenom på bred front på min skola och i Sverige. Har också tagit med några ”historiska” händelser i mitt liv som kommit i ny dager i det nya utbildningsparadigmet. Det finns också tidlösa principer som jag försökt att identifiera.

Det har varit intressant att se hur bloggposterna spridits över världen. Det måste vara så att folk hittar dem när de Googlar och när posterna har retweetats. På denna kartan kan man se vilka 58 länder de personer som varit inne på min blogg varit i.

Skärmavbild 2013-12-31 kl. 17.14.14

Totalt har bloggen fått 17166 vews under året. Den dag jag fick mest fick jag 797 views på en dag. Det var i januari när bloggen var ung. Antagligen efter att jag blivit retweetad av ”ISTE connects” som  har 36 950 följare på sitt Twitterkonto. Här kommer en tabell med de 20 länder som har mest views på min blogg:

Skärmavbild 2013-12-31 kl. 21.26.21

Nästa år kommer jag inte att skriva varje dag utan bara när jag känner att jag behöver en liten reflekterande stund för mig själv och smälta allt som skett och sker! Eller när jag behöver sammanfatta idéer som jag vill sprida.

Ett Gott Nytt År till alla som följt min blogg!

Dan Frendin

WWF – biologisk mångfald och ekologiska fotavtryck

Av alla organisationer som arbetar för att rädda den biologiska mångfalden på jorden har jag nu kommit till WWF. Deras två huvudarbetsområden är att arbeta med att rädda den biologiska mångfalden och att minska människors ekologiska fotavtryck.

Att hindra exploatering av våtmarker t.ex. är en mångfacetterad uppgift. Detta såg vi i Masaka i Uganda där WWF arbetar med Viktoriasjöns avrinningsområde och försöker få de floder som rinner ut i Viktoriasjön att vara så lite förorenade som möjligt. Det kan innebära att arbeta för att lösa ungdomsarbetslösheten så att inte ungdomarna ger sig på aktiviteter som förstör våtmarkerna. Det kan innebära att bygga upp ”mönstergårdar” som kan tjäna som goda exempel för andra att ta efter. Det kan betyda att sätta upp plantskolor för kaffeodling.

Naturvården tar många nya vägar nu jämfört med när jag var ung och aktiv i Fältbiologerna. Den här filmen från WWF visar på ett briljant sätt  hur man kan ta fram en strategi för att skydda regnskogen:

Hur jag lärde mig om den biologiska mångfalden

När jag var åtta år tog jag en egen promenad utanför vår egen gata Andvägen i Oxelösund. Jag gick uppför Fågelvägen och nerför den branta backen ner mot Jogersösundet. Där ute i vattnet fick jag se min första skäggdopping. Den låg där på den spegelblanka vattenytan och dess färggranna ”skägg” speglades i vattnet. Det var en stor estetisk upplevelse för mig. En av mina första naturupplevelser.

När jag sedan flera år senare gick Åke Skiölds teckningskurs och kom till det brev där man skulle lära sig att teckna fåglar skrev han: ”att teckna fåglar tränar bildminnet”. Jag följde därför med min vän Claes Svedlindh till Stjärnholmsviken en vårlördag i maj. Där fanns en skäggdopping koloni. Återigen fick jag en stor naturupplevelse av att få se denna fågelart. Jag satte mig ner och tecknade dem. När jag kom hem var jag nyfiken på att lära mig mer om skäggdoppingen. Jag gick till biblioteket och lånade böcker. När jag läste om den och andra fåglar ville jag ute och teckna mer. På så sätt gick teckningsintresset hand i hand med naturintresset och intresset för alla arter i naturen.

– Att gå in för att avbilda olika arter med teckningar, målningar eller foton är ett sätt att lära sig om den biologiska mångfalden.

Efter att jag följt med på turen till skäggdoppingarna i Stjärnholmsviken följde jag med Claes till Fältbiologerna. Där blev jag med ända tills jag blev vuxen och man förväntades vara med i Naturskyddsföreningen istället eftersom Fältbiologerna är en ungdomsorganisation. Det blev många exkursioner genom ungdomsåren till olika naturområden kring Oxelösund och Nyköping. Jag brukade också jobba en vecka på Enskärs fågelstation när jag gick i gymnasiet.

– Genom att umgås med andra som också är intresserade av biologisk mångfald lär man sig mycket av varrandra.

Under gymnasietiden hade vi ett undersökningsområde utanför Oxelösund. Det hette Marsäng. Nästan varje helg var vi där och skrev upp allt vi såg. Vi inventerade däggdjur, fåglar, insekter, lavar och växter.

– Genom att arbeta med inventeringar och andra undersökningar i naturen lär man sig mycket om den biologiska mångfalden.

Under åren som fältbiolog gjorde jag så att jag specialstuderade en organismgrupp en tid. Någon höst tittade jag mest på lavar. En vår på träd. En annan vår specialiserade jag mig på orkideer. När jag fick jobbet att göra en naturinventering av Oxelösund 1980 passade jag på att lära mig allt jag kunde om hur man artbestämmer växter. Jag fick mycket bra hjälp av Länstyrelsens växtexpert Hans Rydberg när jag inte själv klarade av att artbestämma vissa exemplar.

– Genom att ta en organismgrupp i taget blir inte arbetet att lära sig om alla arter oöverstigligt.

Under hela livet har jag rest så mycket jag kunnat. Då får man se andra arter än de man är van hemma. Under fältbiologtiden gjorde jag resor till Nordnorge, Östra Finland, Röst, Gotska Sandön mfl ställen. Då fick jag massor av tid att lära mig om alla de arter som jag såg. Det fanns också ofta med andra kunniga som jag kunde fråga.

– Att resa kan vara ett sätt att lära sig mer om arter som man inte ser hemmavid. Genom att utöka sin kunskap om arter från andra områden får man mer och mer erfarenheter av organismvärlden som gör att det går lättare att lära sig fler arter.

När jag skulle lära mig växterna så började jag att samla växter. Genom att lägga upp ett herbarium lärde jag mig mycket om systematik och hur man känner igen olika arter. Vill man inte samla ”riktiga” exemplar kan man samla eget tagna foton på arterna. Man kan också samla ”kryss” dvs kryssa för vilka arter man sett i fågelboken eller någon annan organismgrupps bok eller föra lista på dem.

– Att samla på arter är ett sätt att lära sig skilja olika arter.

Att lära sig om den biologiska mångfalden innebär inte bara att lära sig att artbestämma. Ju mer man är ute och får erfarenheter av olika arter lär man sig mer om beteende och ekologi. När jag var 15 år ville jag lära mig allt om en art. Jag hade varit på orrspel på Fjällmossen i Kolmården och träffat Rickard Fredriksson som specialiserat sig på fiskgjusar. Under sommaren sedan bestämde jag mig. Jag ville lära mig allt om bävrar. Därför påbörjade jag mitt specialarbete om ”bävern i Sunnemo socken” redan efter grundskolan innan jag började gymnasiet.

– Att gå på djupet och lära sig allt man kan om en art är ett bra sätt att lära sig om såväl beteende som ekologi.

IUCN – Internationella naturvårdsunionen

IUCN står för ” International Union for Conservation of Nature”. Organisationen bildades 1948 på initiativ av UNESCO:s generalsekreterare Julian Huxley. Organisationen har över 1000 medlemsorganisationer och arbetar för att stärka naturvården i världen. Ett av deras arbeten är att ta fram den sk ”rödlistan” som är en lista på hotade arter i världen.

IUCN har flera kommissioner:
– Commission on Education and Communication
Commission on Environmental, Economic and Social Policy
– World commission on Environmental Law
– Commission on Ecosystem management
– Species Survival Commission
Sustainable Use and Livelihood Specialist Group
– World Commission on Protected Areas

IUCN driver också ett kvinnoprojekt för jämställdhet. http://www.iucn.org/about/work/programmes/gender/

OECD – Centre for Educational Research and Innovation (CERI)

OECD står för ”Organisation for Economic Co-operation and Development” och är en internationell organisation för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi. Organisationen hette först OEEC (Organisation for European Economic Cooperation) och hade som uppgift att samordna aktiviteterna inom Marschallhjälpen.

OECD jämför de olika medlemsländernas politik och policyer. PISA undersökningen är en sådan undersökning.

Under OECD ligger CERI (Centre for Educational Research and innovation). Det är en organisation som arbetar med noggranna analyser inom utbildningsområdet men som  också tar fram innovativa lösningar.

Här är projekt som de arbetar med:
Governing Complex Education Systems
– Innovation Strategy for Education and Training
– Education and Social Progress
– Innovative Learning Environments
– Innovative Teaching and Effective Learning

Ramsar konventionen

Ramsarkonventionen eller ”våtmarkskonventionen” skrevs på 1971 i den iranska staden Ramsar och trädde i kraft 1975. Det är den första moderna konventionen om biologisk mångfald. Det formella namnet är ”Konvention om våtmarker av internationell betydelse, i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar”. Totalt var 168 länder anslutna till konventionen 2013. Ramsarkonventionen är fristående och tillhör inte FN systemet.

Varje land åtar sig att skydda minst ett område av internationell betydelse. I Uganda så är Mabamba swamp, Lake George och Murchison Falls Ramsarområden t.ex..

På den svenska listan finns östra Öland och Gotland, Ottenby, Kvismaren, Vindelälven och Blekinge skärgård bl.a.

För närvarande finns det 2170 områden listade som ”Ramsarområden” i världen.

UNESCO – kommunikation

Det sista övergripande temat som UNESCO arbetar med är kommunikation. Ska vi bygga starka kunskapssamhällen måste vi värna det fria ordet och att alla får tillgång till information och kunskap. Användningen av kommunikationsteknik kan användas för samhällsutveckling och att stärka det fria ordet.

Sverige fokuserar särskilt på följande områden:
Press och yttrandefrihet
Informationtionssamhället – tillgång till och användandet av IKT.
Medieutveckling och kapacitetsuppbyggnad.

Inom temat för informationssamhället har man ett program som heter ”Information for All Programme.”

UNESCO – kultur

Ett aktivt kulturliv gynnar vår förståelse av varandras kulturer. UNESCO är ansvariga för flera olika konventioner på kulturområdet. Vill man läsa vilka konventioner som Sverige skrivit på kan man gå in på svenska UNESCO rådets hemsida.

En av de mest kända aktiviteterna inom kulturområdet är UNESCOs världsarvlista. Som grund för det ligger den sk ”Världsarvkonventionen”. Länder som ratificerat den får föreslå områden inom sitt land. Det finns nästan tusen världsarv runt om på jorden. Vill man läsa mer om detta kan man gå in på UNESCOs världsarvscenter.

Deras arbete för att skydda värdefulla dokument kallas ”världsminnesprogrammet”.

 

UNESCO – Vetenskap

Ett av UNESCOs områden är också vetenskap.

UNESCOs vetenskapliga arbete bedrivs genom internationellt samarbete mellan länder och forskare samt rådgivning till beslutsfattare. Man arbetar framför allt med nätverk mellan forskare och finansierar inte forskning

Unescos arbete inom vetenskap bedrivs i en naturvetenskaplig och en samhällsvetenskaplig del.

Tittar man på den naturvetenskapliga delen så prioriteras långsiktigt hållbar utveckling, vattenförsörjning och vattnens ekosystem samt varningssystem för tsunami. Ser man på samhällsvetenskap, dit även humaniora, filosofi och framtidsforskning hör, prioriterats etik inom forskning och teknologi, mänskliga rättigheter samt forskning om sociala förändringar och framtidsstudier.

Sverige jobbar särskilt med följande områden inom UNESCO:
Biosfärområden
Vatten och hav
Samhällsförändring
Geovetenskap
Världsvetenskapsdagen

När det gäller biologisk mångfald har UNESCO ett ”biodiversity initiative” Inom detta finns ett särskilt tema för biologisk mångfald och lärande.

Sverige har fem biosfärområden.

UNESCO – utbildning

UNESCO bildades 1945 för att arbeta för fred, att utrota fattigdom och arbeta för utveckling och kulturell förståelse. Utbildning, forskning, kultur och kommunikation är huvudtema för organisationen. Inom kommunikationstemat ryms såväl arbete för yttrandefrihet som hur nya kommunikationstekniker kan användas för att främja utveckling och pressfrihet.

När det gäller utbildning  är programmet för ”utbildning för alla” (EFA) en viktig del. Sverige är särskilt aktiva inom ”utbildning för hållbar utveckling”. UNESCO har nätverk för skolor. I Sverige finns följande nätverk: Baltic Sea project, World Heritage Education och This is our time. Det finns också ett antal konventioner på utbildningsområdet som också sköts av UNESCO.

UNESCO har tagit initiativ till dekaden för lärande för hållbar utveckling 2004 – 2014. Den går ut om ett år och uppföljningen kallar man ”Global Action Programme”.