Washington igen och sedan hem

När vi kom tillbaka till Washington tillbringade vi våra sista dagar av resan där. Vi besökte Arlingtonkyrkogården, Adams Morgan, Dupont circle, Georgetown och avslutade resan i en stor hangar utanför Washington Dulles flygplats: Smithsonian Air and Space museum. Här fanns allt som inte fick plats i museet inne vid The Mall. Vi såg Blackbird, rymdfärjan Discovery, Överljudsplanet Concorde och mycket, mycket mer. Det var som att få en flashback från min barndoms alla modelflyg som jag byggde när jag var liten.

Vi åkte i en Airbus A380 hem också. Den hade över 500 platser och kändes som en modern Titanic när den skulle lyfta. Men allt gick bra och vi kom till Paris enligt tidtabellen och tog ett mindre plan till Kastrup och sedan tåg hem till Kalmar.

Shenandoha National Park

När Blue Ridge Parkway kommit till vägs ände i den norra delen tar Shenandoha National Park vid. Vägen går över i ”Skyline Drive” och fortsätter över bergstoppar norrut i 105 miles. Naturen ser ungefär likadan ut men vi såg inte så många rhododendronskogar som vi såg längre söderut.

När vi var nästan ute ur parken i den norra delen såg vi en svartbjörn i skogen vid vägen.

Vi avslutade vår tur i Front Royal med lite mat innan vi åkte vidare den 60 miles långa vägen till Washington igen.

Blue Ridge Parkway

469 miles över topparna i Appalacherna går vägen som gett namn åt den mest besökta nationalparken i USA. Vägen var tvåfilig som en vanlig svensk landsväg och av mycket god kvalitet. Skulle man äta eller sova fick man åka av vägen och ta sig ner i någon av dalarna där det finns samhällen. Det var likadant här som i Great Smokey Mountain att vi inte såg ett enda hygge så långt vi kunde se utan milsvida skogar. Ju längre norrut vi kom ju mer luckrades skogen upp av odlad mark och samhällen.

Mitt i parken fanns det ett musikcenter. Det var som ett museum och konsertsal samtidigt. I den ena änden fick man läsa om hur musikstilen ”bluegrass” växt fram i Appalacherna. I den andra änden var det en samling av musiker som satt i en ring och spelade och sjöng bluegrass. Runt om dem satt det publik.

Med jämna mellanrum fanns det utbuktningar av vägen som man kunde åka in på och se på den makalösa utsikten. Från många av dem fanns det stigar att följa nerför sluttningarna. Då och då fanns det ett visitorcenter där man kunde fråga det man behövde veta för att få ut mesta möjliga av sin tur.

ISTE 2014

ISTE 2014-14På väg in mot Atlantas centrum på morgonen från vårt hotell som lägg en bit ut.

ISTE 2014-10Olympic Centennial Park i Atlanta. Uppe till vänster bredvid CNN:s huvudkontor var konferensen.

ISTE 2014-11ISTE:s konferens var på Georgia World Congress Center

ISTE 2014-15Efter registreringen.

ISTE står för ”International society for technology in education” och är en av världens största organisationer för hur teknik kan utveckla skolans verksamheter.

På fredagen innan själva konferensen började officiellt var det en hel del aktiviteter på kongresscentret. Vi hann att vara med på en ”Mobile learning megashare” på den senare delen av eftermiddagen. Det fanns åtta bord i en stor sal och vid varje bord fanns en ansvarig som höll i det ämne som behandlades vid det bordet. Jag var bl.a. med på en genomgång av appar som två damer från Tennessee höll i. De visade upp olika exempel på ”förstärkt verklighet”, olika mätapparater som en boll som kunde spara och förmedla hur den behandlades. Det fanns en barnpyjamas med ett mönster av olika fläckar. Om man riktade sin mobil till en fläck berättades en speciell saga för varje fläck på mobilen. Jag fick tips om att skaffa appen ”Wordlens” som kunde översätta skyltar från ett tiotalolika språk.

ISTE 2014-16”Förstärkt verklighet” eller ”augmented reality” visas här. I iPaden ser man plötsligt hur hästen börjar röra sig och gnägga.

Konferensen startades av en ”keynote” av Aschley Judds. Hon talade om sin svåra barndom och gav oss insikter i hur barn med svårigheter tänker och hur de bör bemötas. Det var ett mycket mänskligt och fint föredrag.

ISTE 2014-9Innan varje ”key note session” spelade ett jazzband från New Orleans.

Sen började alla olika ”sessions”. Jag beskrev redan vi förra årets konferens de olika globala organisationer som presenterar sin verksamhet på ISTE. Jag skrev också under kategorin ”ISTE 2013” om alla typer av aktiviteter som finns.

Det mesta var som förra året men med följande skillnader:

  1. En rörelse som verkade vuxit i utbildningssammanhang sedan förra året var ”The maker movement”. Det går ut på att man bygger en massa saker och lär sig naturvetenskap och teknik medan man skapar.
  2. Jag såg mycket fler tredimensionella skrivare både i utställningshallen och bland det man kallar ”playground”.
  3. Det hade också kommit fler ”databord”, dvs datorer med skärmar som var som bord. Man kunde peka och dra som på en iPad på dem.
  4. Det verkar som om de stora skoldistrikten i USA nu börjar satsa på 1-1. Jag hörde chefen för skoldistriktet i Las Vegas som har 340 000 elever och chefen för skolan i Los Angeles med över 600 000 elever berätta om deras erfarenheter av att införa 1-1 i sådana stora skoldistrikt.

Annars så var det t.ex. samma föredrag av Jason Ohler om ”fem fenomen som kommer att ändra undervisningen” fast det var förbättrat och presenterat på ett bättre sätt än förra gången.

En ny sak som jag deltog i var ”Fotoquest Atlanta” som var på söndagsmorgonen. Då arbetade vi i lag och löste olika uppdrag i centrala Atlanta med vår mobil. Främst genom att ta fotografier men också genom att spela in filmer och annat. Den turen gjorde att jag lärde mig mycket om staden.

En organisation som jag såg att vi i vårt följeforskningsprojekt inom naturkunskapen i gymnasieförbundet och Stagneliusskolan i allmänhet kan få ut mycket av är TiGEd. Jag och Daniel var med på en ”bird of a feather” session där vi lade upp grunden för ett samarbete via digitala kontakter mellan skolor i Ohio, Tennessee, Melbourne och Sverige.

Jag tog tillfället i akt att lära känna några av de i ISTE:s styrelse. Det jag kan se som skulle vara mycket kraftfullt är om den rörelse för ESD som finns i Sverige och inom UNESCO kunde få till ett samarbete med de processer som är igång inom ISTE. Jag försökte förmedla det till flera inom ledningen och jag tror att i alla fall några förstod vikten av detta.

Ett exempel är ”hållbar utveckling i Wikipedia”. När jag pratade med lärare och lärarutbildare fick jag samma bild som jag själv fått hemma att elever i första hand använder Wikipedia som källa när de skall ut och söka fakta på nätet. När nu stora distrikt som Los Angeles och Las Vegas får 1-1 blir det allt viktigare vad som står på engelska Wikipedia om allt som vi undervisar om i skolan. Här finns en möjlighet för alla som arbetar med hållbar utveckling att få ut den kunskapen till den stora massan av elever. Det var det som vi försökte få igång i Sverige när vi hade konferensen om ”hållbar utveckling i Wikipedia” i april 2013. Detta har inte tagit den fart som jag hoppats på men alla observationer som jag gjorde under ISTE pekar på att detta tänk var helt rätt och måste intensifieras. Vårt projekt med Luganda Wikipedia är helt rätt i tiden.

ISTE 2014-13Brian Lewis och ISTE:s ordförande pratar med chefen för Los Angeles skoldistrikt med 640 000 elever om hur det är att införa 1-1 i ett så stort skoldistrikt.

ISTE 2014-12En av talarna på de ”mindre” föredragen var Jason Ohler som pratade om 5 trender som kommer påverka utbildning över hela jorden.

Savannah – Griffin

Vi startade torsdagen med att åka ner downtown till Savannah historical city och tog en rundtur som tog 90 minuter. Det var fullt av Viktorianska hus och fyrkantiga parker.

Savannah 2014-18

Savannah 2014-19

Savannah 2014-4 Savannah 2014-13 Savannah 2014-20

Efter en cubansk lunch åkte vi till ”Savannah wildlife refuge”. Det tog bara 20 minuter att åka dit.  Där kunde man åka in på en 4 miles lång väg som slingrade sig fram genom ett stort våtmarksområde och stanna var man ville. Vi såg amerikansk rörhöna och purpurhöna. I kanten av en öppen vattenyta såg vi två alligatorer.  Överallt i området satt det ”blackbird redwings”. En ormhalsfågel flög förbi vid ett gömsle nära vägen.

Savannah 2014-29 Savannah 2014-36 Savannah 2014-37 Savannah 2014-44

Dagen avslutades med en fyra timmars resa till Griffin söder om Atlanta.

Wilmington – Savannah

Onsdagen fick bli en dag för transport. Vi startade i Wilmington och åkte ner mot Francis Marion National Forest. Vi försökte komma ut i skogen och åkte ner till vattnet där man kunde sjösätta båtar. Ute vid kusten fanns ett ”wildlife refuge” men det kunde man i stort sett bara nå med båt. Det var också av störst betydelse som övervintringsplats för olika sjöfåglar.

Lite längre ner utefter väg 17 hittade vi ett utbildningscenter i samverkan mellan ”Fish and Game” och US department of interior. Det var som en naturskola för olika skolklasser att komma till och lära sig om naturen där. Vi fick se en liten film om naturen, en alligatorunge och en ”red wolf” som de hade i ett hägn bakom centret.

På kvällen kom vi fram till delstaten Georgia och staden Savannah.

 

 

 

Williamsburg och ”den historiska triangeln”

Vår första anhalt på vår väg till Atlanta blev Williamsburg och ”den historiska triangeln” med Jamestown och Yorktown.

Vi hann med en liten promenad i den restaurerade 1700 tals staden ”Colonial Williamsburg” innan det blev mörkt. Williamsburg var Virginias första ”huvudstad” och har kunnat bevaras så gott som helt. Affärer och restauranger såväl som smedjor och hantverkshus är befolkade med människor utklädda i tidstrogen klädsel. Att gå på gatan i Williamsburg är så nära en 1700-talsupplevelse man kan komma.

På den lilla gångvägen tillbaka till ”Visitor center” där vår promenad började såg vi bl.a. ett skogsmurmeldjur och en ”Catbird”.

Jamestown

Nästa dag åkte vi till ”Jamestown settlement” som låg ca 20 minuter från Williamsburg. Det var där som det första försöket att bilda en koloni i Nordamerika genomfördes med början 1607. Det var uppbyggt ett fint museum där vi fick se en film om historien och hur det gick till när tre engelska skepp la till vid floden och byggde upp ett fort som blev som ett litet samhälle. Själva fortet och båtarna hade byggts upp i kopior lite längre ner vid floden och man fick även där uppleva hur det kan ha känts att gå där i början av 1600-talet. Alla som arbetade där hade tidstrogna kläder och arbetade med olika saker som man gjorde på den tiden. Utanför själva fortet fick man också se hur en indianby från den tiden såg ut. Powhatan hette indianfolket som bodde i området och var en stark stamkonfederation.

Jamestown-18Så här såg stranden ut där de första kolonisatörerna i USA slog sig ner.

Jamestown-31Innanför fanns det en tät lövskog

JamestownSyner som denna mötte de första kolonisatörerna. Detta är två hyddor som tillhör indianer i Powhatan stammen.

Jamestown-5Interiör från en indianhydda.

Jamestown-2Majsodling i en indianby

Jamestown-14 Jamestown-16Det var tre skepp som dessa som tog de första kolonisatörerna till kusten i Virginia.

Jamestown-11

Jamestown-27

Jamestown-29Den första byn som kolonisatörerna byggde upp var som ett fort beväpnat med kanoner.

Jamestown-26 Jamestown-24Innanför fortets väggar fanns det bostadshus, kyrka och allt annat som hörde till en by från den tiden.

Newport News

Mitt på dagen tog vi en tur ut i en ”statepark” i Newport News. Dammen som var där var full av vattensköldpaddor. Vi gick upp utefter en stig och naturen blev mer och mer träsklik. Vi såg ”woodduck”, gräsand, egretthäger, fiskgjuse, ”banded kingfisher”, och några vita svanar som kan ha varit knölsvanar.

Newport News-6 Newport News-12Vattensköldpaddor som kommit upp ur det andmatsgröna vattnet och solade på trädstammar var det första som mötte oss när vi tittade ut över vattnet i naturreservatet i Newport News.

Newport News-26 Hona av trädand inne bland trädstammarna i träsket.

Newport News-25 Newport News-22 Newport News-18

Newport News-40 Newport News-28 Newport News-27 Newport News-43

Williamsburg

På eftermiddagen åkte vi tillbaka till Williamsburg för att kunna se när vaktparaden med flöjtspelare och trumslagare visade upp sig tillsammans med delar ur ”revolutionsarmén” från anno 1781. De exercerade och sköt med sina musköter och de två kanoner som stod uppställda på gräsmattan utanför kyrkan.

Colonial Williamsburg-33 Colonial Williamsburg-31 Colonial Williamsburg-30 Colonial Williamsburg-26 Colonial Williamsburg-35 Colonial Williamsburg-23 Colonial Williamsburg-22 Colonial Williamsburg-21 Colonial Williamsburg-20 Colonial Williamsburg-15  Colonial Willamsburg 2014-18 Colonial Willamsburg 2014-16 Colonial Willamsburg 2014-10 Colonial Willamsburg 2014-9 Colonial Willamsburg 2014-7

När ”föreställningen” var slut åkte vi ner till Wilmington vid atlantkusten och sov över där.

National Geographic och National Arboretum

När det sedan blev måndag fick vi gå upp tidigt. Vi hade ställt bilen utanför hotellet som låg mitt i staden på 21 gatan och efter 06:30 kunde vi inte stå kvar där. Vi åkte några kvarter ner mot den 17 gatan och ställde bilen i ett parkeringshus för att sedan sätta oss i några timmar på ett cafe´ och åta frukost.

Klockan 10 öppnade National Geographic museum som var vårt nästa mål. Vi fick börja på en utställning om Kosmos. Universums historia berättad som ett dygn. Man känner igen idén från läroböckerna. Sen kom vi in på själva  organisationens utställning. Den började med ett rum där alla omslag till alla nummer av tidskriften satt. Efter denna korridor av foton beskrevs National Geographics historia och sedan alla projekt. Det är många olika projekt som organisationen driver. Jag kunde se Geno 2.0 som jag skrivit om tidigare i min blogg. Det fanns projekt för utdöende språk, utdöende djur och mycket, mycket mera som gjorts genom tiderna.

National Geographic 2014 Daniel utanför National Geographics huvudkontor och museum i Washington

National Geographic 2014-16 Museet innehöll förutom organisationens historia beskrivningar av alla dess olika projekt.

National Geographic 2014-10 National Geographic 2014-7

National Geographic 2014-5Vid ingången gick vi förbi alla framsidor på tidskriften sedan start.

Det fanns också en specialutställning om guld i Peru.

På eftermiddagen innan vi lämnade Washington så körde vi in på National Arboretum. Där finns en av USA:s största samlingar av bonsai-träd. Det gick en vägslinga som man kunde följa och stanna här och där och se ”magnoliaskogar”, asiatiska träd,  alla ”delstatsträd”, kolonner från Capitolium, en örtträdgård och mycket mer.

Natioanl Arboretum Washington 2014-19Natioanl Arboretum Washington 2014-18Ingången till utställningen av bonsaiträd gick genom två portar.

Natioanl Arboretum Washington 2014-11 Natioanl Arboretum Washington 2014-12 Natioanl Arboretum Washington 2014-16 Natioanl Arboretum Washington 2014-15 Natioanl Arboretum Washington 2014-13Bonsaiträd på National Arboretum

Natioanl Arboretum Washington 2014-3Mourning dove i ett träd inne i trädgården.

Efter vårt besök på National Arboretum styrde vi resan söderut.

Bland spioner, presidenter och minnesmärken

Efter en god frukost på ”The Dinner” i Gaithersburg åkte vi in till Washington. Det var en fin och lummig liten väg in till centrum. Den gick parallellt med en kanal genom grönskande lövskog.

Efter att vi parkerat bilen i ett parkeringshus gick vi till ”The international spy museum”, ett museum om allt som har att göra med spioner; hur de tränas, vad det innebär att vara spion, alla spiongrejor som finns  och spioner från alla tider. Vi fick börja besöket med att ta en annan identitet och memorera ”vår” nya livshistoria. Vi fördes sedan in i ”spionskolan” där vi genom olika utställningar fick lära oss alla knep och finesser man behöver kunna som spion. Hur man gömmer meddelanden, hur man tar mikrofilmer av viktiga dokument och hur man ändrar utseende mm. När ”skolan” var genomgången kom det några rum med ”spionhistoria”. Kardinal Richelieu var en av historiens största ”spymasters”. Hur spioneriet påverkat andra världskriget var också mycket intressant! Inte visste jag att Josephine Baker var storspion. Ingen misstänkte att hon hade hemliga meddelanden gömda bland sina baner!

Sen gick vi in i Smithsonian museum of American art. Här fanns det många magnifika landskapsbilder och en porträttsamling av alla amerikanska presidenter och andra kända amerikaner. Två svenskar fanns med bland alla porträtt! Gissa vilka? Jo John Ericsson och Ingrid Bergman. Det fanns till och med en modell av Monitor, den första båten med en propeller som Ericsson designade, som avgjorde amerikanska inbördeskriget.

Alla nationella museer runt ”The Mall” är gratis.

Mitt i ”The Mall” står den stora obelisken som är ”Washington Memorial”

Washington 2014 The Mall-9 Washington 2014 The Mall-62Washington Memorial

Eftermiddagen gick vi runt och tittade på alla minnesmärken på ”The mall”. Denna gång gick vi till den delen där Lincoln Memorial är. Vi ville se platsen där Martin Luther King höll sitt berömda tal. Det var alldeles fullt med folk i trappan upp. Vi hittade platsen ganska snabbt. Det var mitt på den översta platån. Inne i ”templet” fanns en jättestaty av Abraham Lincoln. Slaveriets avskaffade tittade alltså ner på Martin Luther King när han hölls sitt tal!

USA 2014-24USA 2014-19 Lincoln Memorial

USA 2014-26 Washington Memorial med spegeldammen och trappan där Martin Luther King höll sitt tal.

USA 2014-28 Platsen där Martin Luther King stod när han höll sitt tal finns utmärkt högst upp i trappan.

USA 2014-16 USA 2014-11USA 2014-14Vietnam War Memorial där alla som dödats i kriget fått sitt namn inristat

Innan Lincoln Memorial gick vi förbi ”Vietnam War Memorial”. Det var en svart vägg nere under gräsmattan där namnen på alla stupade stod. Lite längre bort stod en målad staty av tre amerikanska soldater.

Efter Lincoln Memorial kom vi fram till ”Korea War Memorial”. Det bestod av ett antal soldater i regnponcho som kom gående ut genom träden. Väggen bredvid dem var inristade porträtt av människor från Korea och övriga världen.

USA 2014-30Washington 2014 The Mall-34 Washington 2014 The Mall-32

Washington 2014 The Mall-35Korea War Memorial

Längst bort vid Potomac floden stod det relativt nya ”Martin Luther King Memorial”. Det var ett stort berg som klyfts och längst fram ur den del som klyvt bergen kom han fram genom klippan. Hela platsen inrammades med en böjd vägg som var full av citat.

Washington 2014 The Mall-39Mot Martin Luther King Memorial

USA 2014-43USA 2014-39Martin Luther King Memorial

När vi skulle gå tillbaka upp mot hotellet gick vi förbi Vita huset. Presidenten verkade vara aktiv denna dag. Det var avstängt allra närmast och vi fick se huset från en längre distans än tidigare. Uppe på taket såg vi flera vakter och nere bland buskarna gick det beväpnade poliser.

Washington 2014 The Mall-64 Washington 2014 The Mall-68USA 2014-69VIta huset.

Men på framsidan var vägen lugn och som vanligt stod det mycket folk och tittade in genom staketet och många promenerade sakta förbi.

USA 2014 – Resan börjar

Vi sitter nu i ett hus i Gaithersburg i Maryland. Första stoppet på vår resa är hos Peter Tunon, en gammal parallellklasskompis från högstadiet i Oxelösund och gymnasiet i Nyköping. Vi bjöds på en rejäl ”american barbecue” med revbensspjäll  och cajunkrabbröra. Lite svenskt i form av gravalad lax blev det också.

USA 2014-4Peter Tunon utanför sitt hus i Gaithersburg.

Resan började redan i fredags då Daniel Åkerblom och jag tog tåget ner till Kastrup för att övernatta på hotell Dan. Vi brukar få göra det innan vi åker till USA för planet går så tidigt så vi hinner inte ner från Kalmar på morgonen. Klockan 6:55 lyfte planet sedan på lördagsmorgonen mot Paris. Där hade vi två timmar på oss att leta upp Air France plan till Washington. Det var en stor ”dubbeldeckare” en Airbus A380 med ca 500 passagerare. Det var nog det största plan jag flugit med.

Efter vår grillfest tog vi oss en lite promenad i omgivningarna med eldflugor och vitsvanshjortar.