Hur kan man då göra när man skall börja förstå och ta sig in i det nya undervisningsparadigmet?

Det är två saker man måste titta på. Först måste man sätta sig in i de digitala verktyg som passar den undervisning man vill genomföra. Parallellt med det behöver man titta på själva pedagogiken man vill använda. Hur man skall få eleverna att nå målen i kursplanen på ett inspirerande och bra sätt.

När vi i vårt ämneslag i naturkunskap ville lära mer om vad den digitala utvecklingen skulle kunna betyda för undervisningen i vårt ämne bjöd vi in en expert till att börja med. Det var Alastair Creeleman från Linnéuniversitetet som fått oss att få upp ögonen för den digitala utvecklingen på en KPT dag som vi hade hösten 2010. Då tyckte vi det passade bra att bjuda in honom och bad honom att ge oss en introduktion i vad vi skulle kunna göra med digitala verktyg inom vårt ämne.

Redan tidigare hade vi i vårt ämneslag påbörjat en kurs i Socioscientific issues (SSI) för Mats Lindahl på Linnéuniversitetet. Det gick ut på att låta eleverna arbeta med etiska dilemman i undervisningen. Genom dem skall de komma fram till en förståelse av hur vetenskap fungerar och är kopplat till samhället och etiken. Det skulle visa sig att detta sätt att undervisa passar utmärkt att använda sig av i det nya undervisningsparadigmet.

Men först skall vi titta på hur vi tog oss an den digitala delen. Jag kunde i stort sett ingenting om datorer eller digitala verktyg när vi började. Facebook var väl det enda jag kunde förutom att skriva i word och powerpoint.

Vi bad Alastair om hjälp med att komma in i den digitala världen. Vi kom fram till att det bästa vore att vi fick börja med att lära oss minst 10 olika digitala verktyg som vi kan ha nytta av i undervisningen. Vi kom med i Alastairs projekt CELA och fick möjlighet att ha honom som handledare och hjälp under några träffar under våren 2011.

Det här var de verktyg vi lärde oss:

Netvibes
Detta är en RSS läsare som samlar RSS flöden. Bloggar, tidningar och tidskrifter på internet kan man koppla med hjälp av deras RSS. Man får då automatiskt alla uppdateringar till sin RSS läsare. Netvibes är till stor hjälp vid omvärldsbevakning.

Diigo
När man arbetar digital hittar man massor av bra hemsidor som man vill spara. Genom Diigo kan man spara dem väldigt lätt i molnet genom några klick och tagga dem så man hittar sidorna efteråt utan svårigheter. Genom Diigo kan man också bygga upp gemensamma bokmärkessamlingar. Det går också att följa andra medlemmar på sajten och på så sätt hitta bra material som går att använda i undervisningen. Det sistnämnda fick vi lära oss heter ”social bookmarking”. Bokmärken man använder ofta kan man samla i sin bokmärkessamlare på datorn eller i Google bookmarks. Ett alternativ till Diigo heter Delicious men det har inte så många olika möjligheter till samarbete som Diigo.

Google Drive
Genom Google Drive kan flera personer dela ett dokument. Detta underlättar för elever som arbetar kollaborativt. I min undervisning är nog detta det verktyg som jag använder mig mest av. Det går lätt att ge eleverna kommentarer i och underlättar den formativa bedömningen.

Symbaloo
När man lärt sig en massa digitala verktyg och använder dem dagligen så är det bra att kunna samla dem på något ställe. Symbalo är ett sådant verktyg.

Stumbleupon
Genom att skriva in sina intressen i detta verktyg så hjälper det en sedan att hitta bra hemsidor från internet inom de områden man angett. Ju mer man gillar eller inte gillar de sidor man får upp så ”lär sig” verktyget vad det är man vill ha. Jag har hittat förvånansvärt mycket bra saker genom Stumbleupon.

Facebook
Eftersom i stort sett alla elever är inne på facebook passar det att användas för att ha som informationskanal och att handleda elever som arbetar med större individuella arbeten. Facebook var det första jag provade att använda i undervisningen av de nya verktygen. När tre klasser skulle skriva Österjörapporter och vi var sju lärare som skulle handleda dem så använde vi Facebook som kommunikationscentral. När vi lärare inte var inne och kunde svara på frågor som togs upp hjälpte eleverna varandra istället. När vi sedan kom in kunde vi ofta bara skriva ”Det var rätt tänkt” eller ”Det löste ni bra!”.

Twitter
Genom minibloggen Twitter går det att följa massor av kunniga lärare som twittrar ut sina blogposter varje dag. En guldgruva för att få inspiration och hänga med vad som sker inom många områden i samhället. Inte minst det digitala undervisningsparadigmet.

I´ts learning
Detta är den lärplattform som vårt gymnasieförbund köpt in. Vi lärde oss grunderna i den och började använda den. I den ”lärobokslösa undervisningen” är det här som jag lägger in mina digitala öppna lärresurser till eleverna. Jag gör en mappstruktur som jag säger åt dem att kopiera på sina datorer. Sen får de ladda över det jag lägger in på lärplattformen till sina egna datorer.

Blogger, Tumblr och WordPress
Vi tittade på olika bloggverktyg. Vi fick rådet att börja med Blogger därför att det är så lätt.  Vårt digitala projekt dokumenterade vi i en Blogger blogg: Den digitala naturkunskapen.  För bilder så passar Tumblr bättre. Jag skapade en blogg för mina naturbilder som jag också kunde lägga upp material till eleverna på: Anteckningar från naturen.

iTools
Detta är ett multisökverktyg som innehåller de flesta stora sökverktyg. Det är utmärkt att börja från när man skall söka fakta på internet.

Förutom dessa tittade vi lite på inspelningsprogram för lektioner till ”flipped classroom” som Camtasia, Screencast-o-matic, present me och Adobe connect. Som alternativ till Skype när man skall kommunicera via datorn finns det t.ex ett som heter Zipcast. Vi blev också visade ett webbaserat anteckningsverktyg som heter Scrible.

Ju mer man sätter sig in i digitala verktyg ser man vilka som har liknande funktion och vilka som passar ihop och kompletterar varandra. Verktygen blir som näringskedjor i ett ”digitalt ekosystem”. I början av 2012 sammanfattade jag hur vårt digitala ekosystem såg ut:
Det digitala ekosystemet

Det man bygger upp med hjälp av sitt digitala ekosystem är sitt PLE och sitt PLN.

PLE står för ”personal learning environment” och är de digitala verktyg och resurser som hjälper en som lärare att genomföra den undervisning man har.

PLN står för ”personal learning network” och är alla de kollegor och andra resurspersoner som man har tillgång till genom sociala medier eller på andra sätt.

Det är detta som är några av de stora ”nya” sakerna i det nya utbildningsparadigmet. Med sitt nya PLE kan man som lärare göra saker man aldrig tidigare kunde drömma om. Det professionella nätverk man kan omge sig av nu kan vara så mycket större och vidare än man någonsin kunde bygga upp förr. Jag har dagligen kontakt med några av de bästa omvärldsbevakarna och pedagogerna jag känner till via Twitter, Google+, Facebook och deras bloggar.

Något av det nya och viktiga vi skall lära eleverna i det nya utbildningsparadigmet är hur de bygger upp och använder sig av PLE och PLN.