Paradigmens kraft

Det är två viktiga begrepp man behöver ha grepp om när man skall förstå förändring och hur vi kan skapa ett bättre liv för oss på både individnivå och samhällsnivå. Det ena är ”vision” som jag skrivit om här tidigare och det andra är ”paradigm”. Den som på allvar fick mig att förstå dessa två begrepp var Joel Barker. I början av 1990-talet spreds två av hans filmer i framför allt företagsvärlden; ”Visionens makt” och ”Paradigm – mönster som styr”. Jag fick ta del av dem när jag arbetade som miljöutbildare på AmuGruppen. De fick stor betydelse för de miljökurser för arbetslösa och KY-utbildningen ”praktisk samhällsekologi” som jag arbetade med under 90 talet. 

I Joel Barkers film om paradigm vidgar han begreppet utifrån den snävt vetenskapliga betydelsen som Thomas Kuhn presenterat i sin bok ”De vetenskapliga revolutionernas struktur” som kom 1962. Ett paradigm  är enligt Barker ett ”mönster”, en ”modell” som sätter gränser och som visar hur man löser problem inom dessa gränser. Paradigmet är som ett filter som vi ser världen igenom. Vi tar in det som passar vårt paradigm men filtrerar lätt bort det som inte passar. Paradigm gör att vi lättare kan lösa problem inom det men kan göra oss blinda för att se nya möjligheter som inte passar in i det. Paradigm kan vara både små och stora. De kan gälla för hur vi ser på vår plats i Universum till hur vi spelar in och sprider musik i vårt samhället för att ge några olika exempel

Joel Barker tar upp exemplet med kvartsuret som uppfanns i ett av de stora klockföretagen i Schweiz i mitten av 60-talet. När uppfinnarna visade kvartsuret för sina företagsledare var det ingen som trodde att det skulle vara framtidens klocka. De var så fast i sin övertygelse att klockor kommer alltid att se ut och göras på det sätt de producerats i hundratal år. De skyddade inte ens sin idé innan de presenterade den på den årliga klockutställningen 1968. När Japanska och amerikanska företag då fick se idén tog de snabbt till sig den och började tillverka klockor på det nya sättet. På några år fick den Schweiziska klockindustrin avskeda tusentals av sina anställda. 

Ett svenskt liknande exempel är företaget Facits satsning på den mekaniska räknemaskinen som slogs ut när japanska och amerikanska företag lanserade de elektroniska räknarna som vi fick börja använda i skolan när jag gick i gymnasiet 1976. 

Ett annat vanligt exempel är hur företaget Kodak som varit världsledande inom film och fotografi kollapsade när det digitala fotograferandet slog igenom. 

När det sker paradigmskiften så ”börjar alla om från noll” sa Barker i sin film. Har du haft stor framgång i det gamla paradigmet så är det inte alls säkert att du får det när det nya kommer. Tvärtom så är det ofta de som är fast i gamla paradigm de som förlorar när nya sätt att se på, och lösa lösa problem sprider sig i samhället. 

Jag ser nu att vi är mitt i stora genomgripande paradigmeskiften över hela jorden. Coronapandemin har gjort att vi ser brister i det sätt som vi organiserat vårat samhälle. Det blir uppenbart hur sårbara vi är och att vi måste titta på hur vi bäst kan lösa våra grundläggande behov av livsmedel, sjukvård och ekonomi på ett hållbart sätt. 

Det är nu när vi ser hur gamla mönster och gamla modeller inte fungerar så bra som nya och bättre paradigm kan komma att slå igenom. Jag skulle vilja säga att det är väldigt viktigt att vi letar efter och tar fram de bra exempel, både nya och gamla, som visar sig bäst ge oss ett hållbart samhälle. 

Vi står nu i ett vägskäl för vår civilisation. Pandemin har fått oss att stänga ner och tänka till. Nu har vi chans att starta upp igen och plocka fram och utveckla de paradigm som bäst löser de behov vi har som människor på jorden.

När vi nu inom skolans värld ser att distansundervisning fungerar oväntat bra så kommer inte gymnasiet att vara sig likt längre när vi kommer ur denna pandemi tror jag. Vi har hittat sätt att undervisa på som vi aldrig tidigare provat i stor skala. Jag tror inte vi kommer att gå över helt till det men en blandning av ”vanlig” undervisning och distansundervisning kommer vi säkert att se. Enligt bedömningar jag hört så kommer vi sakna 65 000 lärare i Sverige om några år. Ska vi klara det måste vi organisera om vårt utbildningsväsende. Distansundervisning kommer säkert att vara en del av det nya. 

Ljusnäring

Distansundervisningen har många positiva sidor men den tar mycket längre tid att förbereda än en vanlig lektion. Jag blir mycket tröttare efter en digital lektion än en vanlig där man har eleverna framför sig. Under veckan när jag haft rast mellan lektionerna har jag känt att jag måste ut i solen en stund. 

Under de senaste veckorna har högarna med elevarbeten som skall betygsättas växt och nu när det blivit helg har jag börjat att ta tag i dem. Idag var det soligt och varmt så jag satte mig under syrenen in min trädgård som jag har utanför min lägenhet på Ängö. 

Att få rätt form av ljus är lika viktigt som att äta rätt mat. Sitter man inne i artificiellt ljus större delen av dagen måste man se till att ge sig själv riktigt ljus när man är ledig. Det bästa är då att vara ute i solen utan att bränna sig. Vår kropp är byggd för att vara i solljus. Det är det naturliga för oss. Det är solljus vi fått större delen av den tid vi funnits som art. Människosläktet har också exponerats för infrarött ljus från lägereldar den senaste miljonen år vad vi vet. 

Ljus är en viktig hälsofaktor som vi inte hör så mycket om. Solens ljus har fem viktiga bioaktiva delar. Först har vi UV strålningen som vi inte ser. Den är utanför det synliga spektret bortom de blåa och violetta färgerna. Den form av UV strålning som är viktigast för oss är den man kallar UVB. Den påverkar minst 2000 olika gener genom att hjälpa kroppen att producera D vitamin med hjälp av kolesterol. D-vitaminet påverkar våra muskler, våra nerver och vår hjärna. Det kan motverka depression och reducera inflammation för att nämna några processer som dessa gener styr. 

Den andra viktiga formen av ljus är det blå ljuset. Det styr vår dygnsrytm genom den superchiasmatiska kärnan i hjärnan som sedan kan påverka nervsystemet och hormonerna. När vi vaknar skall vi helst inom 15 minuter få in blått ljus genom våra ögon. På vintern när det är mörkt när vi går upp kan vi ha en dagsljuslampa vid vårt frukostbord som ger 10 000 lux så får vi också igång dygnsrytmen som vi skall. Under sommarhalvåret kan vi ta en rask promenad eller springtur direkt efter att vi gått ur sängen. Detta har ingått i mina morgonrutiner i några år och bidragit till att ge mig en högre livskvalitet. Speciellt vid denna tid på året då springturen sammanfaller med soluppgången över Öland. 

Dagsljuslampan vid frukostbordet julen 2016

Den tredje formen av ljus är det röda ljuset. Det bidrar till att öka ATP produktion i cellerna. ATP är den energibärare vi har i kroppen som bildas i mitokondrierna vid cellandningen. 

Den fjärde formen är det kortvågiga infraröda ljuset. Det ligger utanför vår förmåga att se. Vi upplever det som värme. Det stimulerar också ATP produktionen i cellerna. 

Den femte formen är den långvågiga infraröda strålningen. Det är framför allt den vi känner som solens värme. Går solen i moln blir det genast lite kallare. Det är inte luften som blir kallare då utan att vi får mindre av detta ljus på oss. Det gör att våra kapillärer vidgas och cirkulationen i vår kropp förbättras. Det stödjer också andra cellfunktioner. 

Min säng kan bli till en ljusterapibädd när jag vill ”ladda” mina celler och förbättra min blodcirkulation i huden. På bilden ser man två lampor med infraröd strålning och en rektangulär lampa med rött ljus.

Så för att orka oss igenom dessa tider behöver vi ljus av rätt sort, i rätt mängd och i rätt tid. 

Digitala utvecklingssamtal

Idag har det gått en och en halv vecka sedan Sveriges gymnasieskolor började med distansundervisning. Idag var det dags för terminens utvecklingssamtal på min skola. 

Korridorerna var öde och tomma och jag genomförde mina utvecklingssamtal via Google Hangout Meet som jag tror att de flesta av mina kollegor också gjorde. 

Korridorerna är öde och tomma. Alla utvecklingssamtal skedde idag digitalt.

”Meet” har blivit vårt sociala rum nuförtiden. Det är där vi träffas digitalt jag och den klass som jag har och det är där som jag har mina genomgångar genom att visa min dataskärm och samtidigt prata till. 

När jag idag skulle ha utvecklingssamtal så skickade jag ut länken till mitt ”Meet-rum” och sedan fick eleverna klicka in sig där när det var deras tur. 

Innan vi gick in på prat om jobb och karriär samt hur det går för dem i skolan så pratade vi om hur det nu är att jobba hemifrån. Vilka erfarenheter har de fått den första tiden av distansundervisning?

Förutom att det sociala livet har begränsats så var det få som sa att det blivit sämre när det gäller att lära sig saker och arbeta med skolarbetet. Tvärtom! De flesta hade positiva erfarenheter. De som bodde långt bort som Nybro och Oskarshamn kunde tjäna in 2-3 timmars restid varje dag när de kunde sitta och arbeta med skolarbete istället. Flera sa att de hade fått mer fritid för de hann göra klart det de arbetade med under skoldagen på ett bättre sätt än vanligt. Många sa att de blev mer koncentrerade för att de satt ensamma och jobbade. Ingen störde dem och de fick mer gjort på grund av det. 

Många sa också att de blivit piggare för de fick sova upp till två timmar mer varje dag och var utvilade när de klickade in sig till den första lektionen 08:10. Jag har tidigare sett flera undersökningar som sagt att eleverna borde börja skolan senare för att de behöver mer sömn i den åldern. Skolor som senarelagt starten på sin skoldag har fått eleverna att prestera bättre och höja sina betyg. Genom att införa distansundervisning kan nu eleverna sova 1-2 timmar längre på morgonen. Detta ger resultat om de inte också lägger sig senare. Några elever sa att det var lätt att vända på dygnet men de flesta hade gått och lagt sig vanlig tid och fått en längre sömn än vanligt. 

För en del har lunchen varit lite svår att hinna med. Man vill gärna bli färdig med skoluppgifterna och arbetar med dem den tid man skulle haft lunch och då har lunchen ibland fått ätas efter tre på eftermiddagen. 

Hur har eleverna hanterat sin sociala situation att sitta hemma större delen av dagen då? Några har använt vårt digitala hjälpmedel Google Hangout Meet och mötts tillsammans digitalt och snackat. Några har använt appen ”Discord” som de normalt använder för kommunikation sinsemellan när de spelar dataspel ihop. Den har fungerat bra till att samarbeta om skolarbeten också! 

En av mina elever föreslog att vi kunde ha distansundervisning två av dagarna i veckan och tre fysiskt i skolan när pandemin är över. Då sparar vi också in en massa salar för undervisning och kan dra ner på våra lokalhyror och frigöra kapital till att anställa fler lärare och ha mindre antal elever i våra klasser. 

Jag tror att svensk gymnasieskola aldrig kommer att vara sig lik när pandemin är över. Nu får vi en massa bra erfarenheter av andra sätt att undervisa och vi kan också se på vår vanliga undervisning med lite nya glasögon. 

Visionens kraft

”En nation utan en vision att leva efter går under” 

1984 läste jag denna rad i en bok. Jag fick en mycket kraftig resonans med den. Den gick rakt in i mitt hjärta och jag kände att den beskrev kärnan i det som jag skulle arbeta med i mitt liv. Jag hade varit aktiv i fältbiologerna sedan jag var i tonåren och deltagit i flera aktiviteter för att stoppa miljöförstörelsen. Jag hade känt att det var någonting som fattades i dessa demonstrationsaktiviteter även om jag tyckte att det var viktigt det vi gjorde. Dessa rader gav mig insikten av vikten av att arbeta för något och inte bara emot

Jag gav mig ut och letade efter kunskap om hur man kan arbeta med visioner. Hittade Mats Lindgrens material om visionsarbete som i stort sett var det enda jag kunde hitta då på 80-talet. Han skrev i det att han blivit inspirerad av fredsaktivisten Elise Boulding. Ett citat från henne byggde på min känsla av att detta var rätt väg. Hon sa: ”Hur skall vi någonsin kunna bygga en värld i fred om vi inte vet hur en sådan värld ser ut?”

Innan Barcelona kunde börja bygga katedralen Sagrada Familia behövdes en vision. Arkitekten och konstnären Gaudi gjorde en vision över hur den skulle se ut. Fast han varit död i många decennier kan arkitekter och byggarbetare förverkliga bygget av katedralen tack vare att Gaudis vision finns kvar.

Elise Boulding hade utvecklat en metod att arbeta med visioner tillsammans med en amerikan som hette Warren Ziegler. För att göra en lång historia kort så 1995 lyckades jag och flera andra inom Agenda 21 rörelsen på 1990-talet få hit honom till Sverige för att lära oss metoden ”Enspiriting Envisioning”. Han kom över hit minst tre gånger och utifrån dessa workshops startade vi föreningen ”Visionsbygge Innifrån”. 

Vi var flera som efter det åkte runt och höll visionsverkstäder i bl.a. byar och stadsdelar i Sverige. Ett av mina intressantaste uppdrag var att leda ett visionsprojekt på Södermalm i Stockholm inom ramen för deras lokala Agenda 21 arbete. Vi lät olika grupper på Södermalm samlas för att ta fram visioner för deras stadsdel. Allt utmynnade i en stor utställning som skulle ligga till grund för Södermalms utveckling. 

När jag arbetade på AmuGruppen på 90-talet med olika arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa började jag alltid med en visionsprocess där deltagarna fick göra en bild av hur de ville att deras liv skulle se ut ca 10 år framåt. Om den kurs jag då skulle leda kändes rätt för dem så fick de en större motivation att gå igenom den. Några fick insikten att den miljökurs som jag skulle leda inte alls var något som ledde dem till deras livsvision. Då kunde de hoppa av direkt och hitta den kurs som var rätt för dem. 

I arbetet med livsplaner i skolan så är visionsdelen en av de viktigaste. Av de elever jag arbetat med de senaste åren är det ingen som sagt att de tidigare fått arbeta med visioner i skolan. Många har svårt för att överhuvudtaget se en positiv bild av hur den livskategori de arbetar med skulle se ut. 

Under de senaste tre åren har jag läst många böcker och gått en mängd kurser i personlig utveckling för att kunna utveckla mitt arbete med livsplaner i skolan. I många av de metoder som jag läst om och lärt mig så är den personliga livsvisionen central för att skapa det liv man vill ha. Jag skulle kunna säga ungefär som Elise Boulding: ”Hur skall du kunna få det liv du vill ha om du inte kan se hur ett sådant liv ser ut?”.

Att det är viktigt att ha en livsvision skrev redan Viktor E. Frankl i sin bok Man´s Search for Meaning. Han levde i koncentrationsläger under andra världskriget och var en av dem som överlevde. Han skrev att en av de faktorer som gjorde att han överlevde var att han hela tiden hade en vision inom sig om vad han skulle göra när han kom ut ur det helvete han levde i. 

I dessa tider av pandemi så är det viktigt att fundera över sin livsvision. Den kan ge kraft att klara av de svårigheter vi är i eller står inför och ge den riktning i livet som bär en dit man skulle vilja vara och vilja göra. Visionen ger kraft!

Allt tar tid

Nu börjar vardagen infinna sig med det nya sättet att arbeta. Det som märks nu är att allt tar mycket mer tid att göra. En lektion behöver förberedas på ett annat sätt genom att t.ex. bestämma sätt att träffas på, vilka uppgifter som skall göras och inspelade genomgångar behöver spelas in. Ska man, som nu i den tid som är, ha enskilda samtal med eleverna inför utvecklingssamtalet så måste det planeras på olika sätt. Jag satt i stort sett hela kvällen efter middagen med att planera en lektion. Sen har jag tre till imorgon. En av dem var inte så tidsödande att förbereda men de andra två får jag försöka hinna imorgon innan lektionerna börjar.

De lärare som är lite förkylda men som orkar att jobba ser att det inte är så lätt att få saker gjorda hemma om de samtidigt har sina små barn där.

Det går inte att vara perfektionist nu! Man måste vara optimalist, dvs försöka hitta den optimala lösningen utifrån förutsättningarna. Annars kommer stressen.

När väl lektionen är igång så flyter det på. Men det tar mer tid att prata med enskilda elever under lektionerna också för de måste ringas upp på en annan hangout än den som alla är i när de jobbar. Då gäller det också att stänga av rätt mikrofon!

Efterarbete i form av att betygsätta elevarbeten hinns inte med alls. Det får vänta till påsklovet. Man måste också hinna med att röra på sig och att sova gott. Det man inte hinner det hinner man inte. Världen går inte under för det. Det kommer en tid för allt. Så får man tänka.

Livsplaner och prioriteringar

En av de viktigaste sakerna som jag lärt mig att jag måste ha under kontroll är stressen. Stress producerar kortisol som gör att immunsystemet nerprioriteras i kroppen för att istället ge kraft till muskler och det som vi behöver för att ”fäkta eller fly”. Det var bra när vi var jägare och samlare men om vi i den tid vi lever i nu utsätter oss för stress under längre tid mår vi inte bra. 

Det första jag vill ta upp som hjälpt mig att reducera stressen är min livsplan. Jag upptäckte detta med livsplaner 2016 och gjorde min första på våren samma år. Jag har skrivit om livsplaner här i min blogg tidigare: 

Att göra en livsplan.  

När jag gjort min livsplan så kunde jag sänka min stress därför att jag blev klar över mina prioriteringar. Jag såg också hur livsplaner skulle kunna hjälpa mina elever att få hjälp att prioritera förutom att det kunde ge autenticitet till undervisningen. 

Har vi tydliga mål i fjärran kan vi ta ut de bästa stigarna dit.

Jag såg också att livsplanerna kunde hjälpa mig att förverkliga en livsuppgift som kom till mig redan på 80-talet. Jag kände väldigt starkt att jag skulle införa ämnet ”människokunskap” i skolan. Genom att utveckla metodiken kring livsplaner såg jag hur detta skulle kunna förverkligas. Livsplanerna hjälper också eleverna att se hur de kan använda den kunskap de får inom flera delar av naturkunskapen som jag undervisar i. I ett tidigare inlägg i min blogg berättar jag vad jag gjorde det första läsåret jag använde mig av detta arbetssätt.

Att undervisa med livsplaner i gymnasieskolan.    

När vi nu på mycket kort tid hamnat i ett stort krisläge så behöver vi se över vilka prioriteringar vi behöver göra i våra liv. Där kan en livsplan hjälpa oss att se vad som är viktigt. Jag har spelat in en introduktion till att arbeta med livsplaner i skolan till mina elever som ni kan ha som en grund ifall ni vill ta en dag och göra en livsplan för er. Ni som är lärare kan också låta era elever se videoklippet och låta era elever få göra sina livsplaner. Genom att ha mål och se en mening med det man gör så klarar man sig genom kriser lättare. Det är min erfarenhet i alla fall. 

 

Att orka i coronatider

Sedan 2015 har jag arbetat kontinuerligt med att försöka hitta sätt att leva som gör att jag klarar av att arbeta med energi och arbetsglädje. Har gjort ett omfattande arbete med mig själv och hittat olika delar som jag införlivat i min livsstil som gjort att jag nästan inte varit sjuk en dag sedan oktober 2015. Jag har utvecklat vanor som gjort att jag gått till skolan pigg och närvarande på morgonen och inte blivit trött förrän sent på eftermiddagen. 

Sedan ett par år tillbaka så arbetar jag på en bok där jag tänker berätta om alla sätt jag hittat som gör att man orkar jobba som lärare utan att bränna ut sig eller tappa arbetslusten. 

På radio så hör vi nu dagligen hur corona-pandemin breder ut sig över Världen. Vi vet inte hur svårt det kommer bli för oss i Kalmar och för vår skola. Nu sätts de rutiner vi har i våra liv på prov och vi får se om de immunsystem vi har är starka nog att klara av en eventuell smitta. Nu får jag se om allt jag lärt mig och kunnat få till vanor i mitt liv gör att jag står pall i längden när jag utsätts för allt vi nu går igenom i jobbet, samhället och i Världen på grund av pandemin. 

Just nu känns allt det jag lärt mig viktigt att sprida till fler. Det kommer nog ta en tid innan jag får boken färdig. Är det någon gång som det skulle kunna hjälpa andra så är det nu. Jag tänker därför redan nu i min blogg berätta om några av de saker som jag lärt mig och som jag också för vidare till mina elever på olika sätt.

Hälsoråd är alltid svårt att ge och man måste vara tydlig med att det som fungerat för mig är inte säkert att det fungerar för alla. Vi har olika fysiologi, arv, personlighet och livssituation. Var och en måste hitta det som fungerar för en själv. Men kanske kan något av det jag lärt mig hjälpa någon att ta sig igenom denna tid bättre. Vi lärare har en viktig uppgift att förbereda våra ungdomar för ett liv i samhället och som människor. Kan vi bemöta eleverna med en positiv närvaro och ett engagemang kan det ge ringar på vattnet i deras liv och i samhället under flera år. Ska vi kunna bygga ett samhälle som bygger på medmänsklighet, kunskap, beprövad erfarenhet och visdom har vi lärare en viktig roll i det. Då måste vi orka. 

Det är viktig nu att försöka hålla de rutiner som hjälper en att må bra. Jag försöker att varje morgon hinna ta en liten springtur för att få igång kroppen och att möta solen när den går upp över Öland.

Grunden i den livsstil jag skapat är bl.a. rätt kost, god sömn, meditation, träning, en inställning till livet som ger mig frid och ro och frihet från skadlig stress. Det som startade min process var att jag hittade ett sätt att gå ner i vikt som fungerade bra för mig: Bright Line Eating av Susan Peirce Thompson. Jag har tidigare skrivit om det här på min blogg.

Att fördubbla sin livskvalite´

Hur jag blev av med min migrän

Konsten att äta frukost

På Aktuellt i TV pratade man ikväll om alla bluffmetoder som läggs ut på YouTube om hur man kan undvika att få coronaviruset. Det jag kommer ta upp i min blogg handlar inte om mirakelmetoder att klara av viruset. Jag kommer berätta om mina erfarenheter och strategier man kan ha för att klara av arbetsamma och krävande situationer sådana som vi är inne i nu.

För mig var maten det som gjorde att jag började att skapa en positiv uppåtgående hälsospiral i mitt liv. Det handlade om att äta ren, nyttig, vanlig mat i rätt mängd och på regelbundna tider. Mat som hade en balans med grönsaker, frukt, olika protein och nyttigt fett i form av nötter och avokado t.ex.. Det gjorde mig grundad, lugn och att jag fick ett jämnt gott humör. Inga mer blodsockerfall. Jag blev själv förvånad över hur stor positiv inverkan det hade på mitt liv.

Mina elever i Naturkunskap 2 gör nu livsstils labbar hemma där de t.ex. kollar hur någon livsstilsfaktor påverkar deras sömn eller humör. Flera undersöker t.ex. frukostens betydelse för humöret. Tidigare år har dessa labbar gett många elever viktiga aha-upplevelser och gjort dem medvetna om t.ex. sömnen och frukostens betydelse för välmåendet och i förlängningen deras skolresultat. Får man lära sig det redan i gymnasiet och hittar en bra frukost- eller sömnrutin så kan det påverka dem positivt resten av sina liv.