En av de viktigaste bitarna i det nya sättet att undervisa och som tagit mycket tid i anspråk är att hitta öppna lärresurser som går att använda i undervisningen. På engelska heter det ”open educational resourches (OER) och är en mycket stor rörelse ute i världen. Speciellt de stora lärosätena i USA lägger numera ut mycket av sitt material på nätet.

Det var Alastair Creeleman på Linnéuniversitet som gjorde mig uppmärksam på detta fenomen. Han har gjort en introduktion till detta som är bra att se om man vill komma in i ämnet:

Alastair Creeleman: Öppna lärresurser

Jag skall här berätta om några av de öppna lärresurser som jag använt mig av sedan jag börjat undervisa utan läroböcker.

 Wikipedia

Den viktigaste lärresursen är Wikipedia. Wikipedia jobbar sedan några år tillbaka på ett mycket mer kvalitetsäkrat sätt än tidigare och har en funktion som heter ”skapa bok” som jag använder mig av. När jag skall gå igenom ett område med mina elever tittar jag vilka sidor jag kan använda mig av på Wikipedia. När jag hittat det jag kan använda går jag till huvudsidan och i den vänstra mariginalen under ”skriv ut/exportera” klickar jag på ”skapa bok”. Jag fortsätter med att klicka på ”Starta bokfunktionen”, söker upp de sidor jag vill ha med och lägger in dem i min bok genom att klicka på ”Lägg till den här sidan i boken”. När jag lagt in det jag vill ha klickar jag på ”Visa bok”. Jag skriver in en passande titel och hämtar hem boken som pdf. Jag får den då med alla referenser och licenser som måste vara med för att den skall uppfylla alla krav på copyright mm. Eftersom allt på Wikipedia går under creative commons licens och man följer de krav som den licensen kräver är materialet lagligt att använda i undervisningen.

Ett problem som kan dyka upp är att den artikel man vill ha med har ett för svårt språk eller är för avancerat skriven för att passa på gymnasiet. Då kan man gå in i historiken för artikeln och hitta en tidigare upplaga som är lättare skriven och lägga in den.

På detta sätt så förbereder jag mina elever bättre för verkligheten. De måste träna sig i att läsa en vanlig text och använda sig av det. Genom att de arbetar i grupper så får de hjälpas åt att förstå texterna. Jag uppmanar dem att göra ”gloslistor” på svåra ord och förklara dem.

När eleverna inte hade egna datorer skrev jag ut sidorna till dem. Eleverna fick under hela kursen i Naturkunskap 1b bygga upp sin egen ”lärobok” genom en pärm med ett fliksystem. Fördelen med detta var att de efter kursens slut fick med sig en egen ”lärobok” som de kan ha som en grund för vidare studier i ämnet. Tidigare har de bara fått låna sin lärobok och varit tvungen att lämna tillbaka den när de slutar kursen.

Nu när eleverna har varsin dator får de bygga upp sitt läromedel på sin dator i digital form.

På Global Profil provar vi nu att låta eleverna skriva egna artiklar på Wikipedia utifrån deras upplevelser i Uganda respektive Sydafrika. Sophie Österberg från Wikimeda handleder oss och våra elever i det arbetet.

Wikipedia har som jag kan se det stora möjligheter att bli en plattform för en ny folkbildningsrörelse där skolan tillsammans med olika samhällsaktörer tillsammans tar fram kunskap för samhällets bästa.

I vårt projekt ”Den digitala naturkunskapen” bad vi Per Falk att berätta om sina erfarenheter med att arbeta med Wikipedia. Föreläsningen finns upplagd på AV Media Kalmar län:

Naturkunskap i ett digitalt ekosystem

Internet

Ibland har jag låtit eleverna att söka fritt på internet för att hitta förklaringar på begrepp. När de t.ex. skulle förklara vad ”hållbar utveckling” är för något fick de i läxa att hitta tre oberoende källor och göra en sammanfattning. Jag tipsade dem att titta på myndigheter och departement och ideella organisationers hemsidor förutom att göra en allmän Goggle sökning. Genom www.itools.com hittar de de flesta sökmotorerna.

Det de kommit fram till har jag sedan sammanfattat på en powerpoint och visat för dem lektionen efteråt. Då har de fått se de olika sätt som man kan förklara begreppet. Om de glömt något viktigt har jag då kunnat lägga till det. Powerpointen har jag sedan lagt upp på vår lärplattform så de kan spara dem på sina datorer eller skriva ut och sätt i sin pärm.

Radioprogram

Sedan några år tillbaka tillhör jag Vetenskapsradion Klotet ”storredaktion” genom att följa dem på deras facebooksida. Detta har hjälpt mig att följa med i miljöfrågorna och genom deras arkiv på sin hemsida (www.sverigesradio.se/p1/Klotet) har jag kunnat be eleverna lyssna på något radioprogram inom det ämnesområde vi går igenom.

På det sätt som radioprogram nu görs med medföljande hemsida, blogg, facebooksida och twitterflöde skulle många radioprogram vara utmärkta öppna lärrresurser för gymnasieskolan.

 Youtube

På youtube finns det massor av bra video man kan använda som öppna lärresurser. De flesta är på engelska. Men varför inte hjälpa gymnasieeleverna att komma över tröskeln att se engelska videos? Det är ju en verkligheten som de möter när de kommer till universitet senare i livet. På de studieförberedande programmen skall vi förbereda dem på kommande studier.

 TED

På www.ted.com finns det massor av bra och inspirerande föredrag. Vi har framförallt använt föreläsningar därifrån på Global profil.

 forskning.se

forskning.se är den nationella forskningsportalen som drivs av tio myndigheter och stiftelser som finansierat forskning och landets lärosäten. Här finns många teman med utmärkt material. Jag har speciellt använt mig av ”Nya biologin” och ”Östersjön” men det finns teman om många andra ämnen. De har en även en speciell del ”för dig i skolan”, filmer och bloggar. Mycket användbar och kvalitetsäkrad!

 AV Media

Genom att eleverna nu kan se AV Medias filmer streamade direkt till sina datorer genom att de själva är medlemmar behöver vi inte längre lägga lektionstid på att se filmer. De kan se filmerna hemma som läxa och lektionerna kan användas till att arbeta med fördjupningsuppgifter. Detta passar utmärkt när man arbetar utifrån ”flipped classroom” modellen.

 Specifika sidor

Här listar jag några sidor som jag har haft speciell nytta av inom ämnet naturkunskap

genteknik.nu

I ämnet genetik har jag haft användning för sidan www.genteknik.nu.

becominghuman.org

När vi läst om människans utveckling har jag haft stor hjälp av sidan www.becominghuman.org. Den är gjord av forskaren som hittade ”Lucy” och är väldigt fin gjord. Dock kan den innehålla information som är lite föråldrad så man måste komplettera den med andra sidor som t.ex https://genographic.nationalgeographic.com