WWF och Wikimedia på Ulriksdals slott

Den kyliga fuktiga luften omgav Caroline, Jan och mig när vi gick igenom parken ner till Ulriksdals slott. Vi hade tagit T-banan mot Mörby och gått av i Bergshamra. Våra smarta mobiler fick leda oss fram genom gator och förbi förorthus.
Wikimedia och WWF-7Jan och Caroline utanför Ulriksdals slott där WWF har sitt kontor i Sverige. 

Väl framme vid den högra flygeln välkomnade en liten pandastaty oss och när vi kom in blev vi hälsade välkomna på den lilla svarta tavlan!

Wikimedia och WWF-9

 

Germund kom ner och välkomnade oss också. Vi fördes till ett gammalt fint sammanträdesrum med guldlädertapeter från 1600 talet och en vackert målad kakelugn.

Wikimedia och WWF-12

Wikimedia och WWF-17Germund, Andrea, Jan och Caroline i sammanträdesrummet.

I över en timme fick vi en mycket intressant dragning om WWF:s verksamhet.

Den andra halvan av förmiddagen handlade om hur vi skall förverkliga Mbazzi projektet så Paul och hans grupp i Uganda kan komma igång och skriva artiklar om hållbar byutveckling på Lugandiska Wikipedia.

Wikimedia och WWF-14I andra rum är möblemanget mer modernt. 

Wikimedia och WWF-20Germund 

Germund tog oss också runt lite i huset så vi fick se hur det såg ut hos WWF. Vi sa hej till honom ute på gården innan vi gick vidare in mot Bergshamra genom slottsträdgården.

Efter ett eftermiddagsmöte på Wikimedias kontor på Kungsholmen avslutades dagen med en Wikifika på Café Panorama på kulturhuset inne vid Sergels torg.

Skolforum dag 3

Dagens föredrag som jag skulle vara med på var ”SSI i naturkunskapsundervisningen” och ”Att se och beskriva verkligheten”. Mats Lindahl, Daniel Åkerblom och jag höll i det första. Bland annat så hade vi som publik en av de som skrivit kursplanerna till Naturkunskapen. Det var inte samhällsvetare som skrivit kursplanerna som vi fått höra tidigare.

Den sista workshopen höll jag själv och gjorde mina 10 övningar som leder den som gör dem genom olika sätt att beskriva verkligheten och förstå de bilder vi skapar i våra hjärnor av den.

Skolforum dag 2 och Guldäpplemingel

Mässan öppnade 09.00. Gick direkt till ”Studion” på mässan och kopplade upp min dator. Yasmine El Rafie kom och prick 09:15 startade vi vårt föredrag om ”Radion som öppen lärresurs. Det satt bara tre i publiken och det kändes lite pinsamt. Men allt streamades och filmades så hela föredraget kommer kunna att ses via en länk.

På Eva Grundelius och mitt föredrag kom det fler. Det var nästan 30 stycken.

På ”den digitala naturkunskapen” som vi i ämneslaget i naturkunskap på Stagneliusskolan höll i kom det inte så många heller men de som kom verkade intresserade och hade en hel del frågor efteråt.

Sista föredraget var ”Global profil”. Vi hade fått en jättesal. Vi bad alla sätta sig närmare scenen så vi kunda prata utan mikrofon. Efteråt kom det fram några yngre kvinnor som sa att de skulle starta en liknande utbildning i Stockholm. Kanske var vårt föredrag ändå till hjälp för några?

Efter skolforum var det dags för guldäpplemingel på Sveriges kommuner och landsting inne på Hornsgatan. På 12:e våningen samlades vi och efter att rätt många blivit intervjuade på scen av Peter Becker från DIU (datorn i undervisningen) var det dags för finalisterna och vinnarna att gå upp: Pia Lidegren, Jonas Lindahl, Katarina Rüten Lüter och Daniel Gumeison.

Scenframträdandena avslutades med att Bodil Jönsson fick kommentera vinnarna.

Det sades många kloka ord på den dryga timme som scenframträdandena varade innan det var dags för lite tilltugg coh mingel.

Skolforum dag 1

Idag började skolforum i Älvsjö. Jag var där när de öppnade för att förbereda det första föredraget som jag skulle ha tillsammans med John Andersson från Wikimedia. Det skulle ske från en scen som hette ”Studion”. Den låg längst inne i utställningshallen.

John började att prata om ideologin bakom Wikipedia och kom snart in på hur man skriver artiklar och varför. Jag beskrev hur jag som lärare kan använda Wikipedia i undervisningen genom att förstå hur själva encyklopedin fungerar, hur den kan användas som öppen lärresurs och hur man kan skriva artiklar tillsammans med andra i samhället.

Sen var det dags för ”Radion som öppen lärresurs” och Marie-Louise Kristola från Klotet dök upp precis när Wikipedia föredraget var slut. Hon berättade hur de tänkt i redaktionen när de skapade Klotet och hur de arbetar med att producera programmet. Jag berättade hur jag som lärare använder mig av allt det som de tar fram.

Senare på eftermiddagen hade Eva Grundelius och jag vårt föredrag om hållbar kommunikation för hållbart lärande. Det kom inte så många men vi lyckades förmedla det vi ville och hade en fin dialog med publiken.

Undervisning ur ett transmediaperspektiv

För att förstå hur transmedia kan användas tror jag att det är bra att vara så konkret som möjligt. Så som jag gjorde när jag tog radioprogrammet ”Naturmorgon” som ett exempel på hur ett radioprogram skulle kunna göras utifrån ett transmediaperspektiv. Jag skall nu göra ett utkast på hur en skola skulle kunna arbeta.

När det gäller skolan är det två sätt som media kan användas:
1. För att presentera kunskap som eleven skall lära sig.
2. För att visa vad eleven lärt sig och förstått.

När en lärare skall lägga upp undervisningen ur ett transmediaperspektiv ska läraren ge olika alternativ till eleven där kunskapen kan hämtas. Det kan vara ett kapitel i en lärobok, en film, en artikel, ett radioprogram, ett blogginlägg eller annan form av media eller inspelad föreläsning. Genom att ett stoff som skall läras presenteras genom olika medier får eleven använda olika sinnen för att ta in det. Eleven kan också välja det som passar eleven bäst. Elever med läs och skrivsvårigheter kan förutom att läsa även lyssna och se. Genom att det finns möjlighet till olika källor till kunskap är ett källkritiskt förhållningssätt lättare än om man bara använder en lärobok. Det blir naturligt att alltid vara uppmärksam på en källas trovärdighet.

Använder man sig sedan av att bygga sin undervisning på verkligheten och att eleverna får intervjua människor eller gå ut och göra observationer lägger man ett autentiskt perspektiv till det transmediala.

När det sedan blir dags för eleven att visa sin kunskap och kommunicera det hen lärt sig skall det finnas möjlighet att visa den genom olika media. Antingen att det går att välja vid varje examinationstillfälle eller att eleven får prova olika sätt att redovisa under en kurs gång.

Så gör jag nu med min naturkunskap 2 kurs där eleverna för varje fas de gör skall redovisa på olika sätt som keynot presentation, webbpublicering på en site, wikipediaartikel, ljudfil, video, blogg mm.

Naturmorgon ur ett transmediaperspektiv

Gick upp tidigt idag. Skulle passa tiden för att åka till Stockholm med bussen 08:35. Satte på Naturmorgon strax efter klockan sex. Jag har under de senaste dagarna tänkt mycket på detta med transmedia som Jason Ohler lärde mig i somras i San Antonio. Om det nu är så att dagens media utvecklas mer eller mindre medvetet i en transmediainriktning hur skulle det se ut om man medvetet utvecklade några produktioner fullt ut i den inriktningen. Under frukosten funderade jag på hur naturmorgon skulle kunna utvecklas med ett transmediaperspektiv.

Naturmorgon skulle kunna göra planerade inspelningar från de olika huvudbiotoperna vi har i Sverige. De skulle kunna ta upp varför de är viktiga att bevara och sköta på ett hållbart sätt och hur detta görs. När serien av reportage gjorts och sänts ges det ut en bok om Sveriges naturtyper tillsammans med artdatabanken. Naturmorgons reportage läggs in på en hemsida som är ett komplement till boken. Samtidigt aktiveras intresserade runt om i Sverige att skriva om dessa naturtyper i Wikipedia. Dels under respektive artikel om själva naturtypen men också i varje kommun där viktiga naturtyper beskrivs lokalt.

Sveriges fenologi kunde naturmorgon rapportera om och samarbeta med dels de universitet som forskar på det och med SvT:s ”Mitt i naturen”. Här skulle naturmorgon bli navet i ett ”citizen science” projekt om hur årstiderna ändras i vårt land. Detta är viktigt ur ett klimatförändringsperspektiv. Här kunde ett samarbete med vetenskapsradion Klotet också kunna ske där Klotet reder ut fenologin i ett klimatförändringsperspektiv i något inslag. I En fenologisajt som sköts av forskare sammanställs alla inslag. Ett seriemagasin om fenologi görs och ges ut. Samarbete med National Geographic som gör ett liknande projekt utvecklas och rapporteras om.

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige följs upp och nedslag görs på de platser som Selma Lagerlöf beskriver under ett år. Hur ser det ut nu? Historien om boken reds ut i Lundströms bokradio. En e-bok med de inlagda reportagen ges ut full med vackra fotografier förr och nu: ”Ett sekel efter Nils Holgerssons underbara resa”

Svenska naturförfattare presenteras under ett år. Detta sker också i samarbete med Lundströms bokradio som tar upp de litterära aspekterna medan naturmorgon tar upp författarnas naturintresse och naturskildringar. En multimediabok ges ut med de samlade reportagen som ljudklipp tillsammans med artiklar och foton. Detta projekt görs i samarbete med DN eller SvD som också har en serie med artiklar som kompletterar radioprogrammen och som kommer ut samma dag som inslagen sänts.

Citizen science som begrepp och företeelse tas upp och rapporteras om. Sveriges Natur tar samtidigt upp det i ett temanummer. De olika projekten som pågår i Sverige följs regelbundet under ett år och resultat sammanfattas i en ”naturmorgon årskrönika special” som sänds efter nyår där det gångna årets naturhändelser sammanfattas. Detta ges också ut i ett häfte som ges ut i samarbete med Artdatabanken och naturhistoriska riksmuseet. En utställning om ”Citizen science” görs av riksmuseet som sedan går på turné genom landet. Ett dataspel tas fram tillsammans med Jane McGonigal som skall inspirera ungdomar och andra intresserade att bidra till forskningen om vår natur och att skydda den.

”Geoliteracy” tas upp som begrepp och ett reportage från Washington och National Geographic education görs. Ett av programen handlar om detta begrepp och exemplifieras från en plats man besöker en lördag. Samarbete med geografilärarnas förening görs och en sammanfattning av alla reportage görs i en artikel i deras tidskrift.

Några klasser med ungdomar som reser på längre resor får göra radiodagböcker som sänds med jämna mellanrum.

Detta var några förslag på hur radioprogrammet ”Naturmorgon” skulle kunna utvecklas genom ett medvetet genomtänkt transmediaperspektiv. Genom transmedia skulle vi kunna effektivisera och engagera för ett samhällsarbete för ett hållbart samhälle på ett nytt sätt.

Orsak och verkan i miljöundervisningen

När jag undervisar om miljöproblem brukar jag vara noga med att ge en struktur som gör att orsak och verkan blir tydlig.

Orsak anger jag under två begrepp:

Aktivitet.
Här tar jag upp skälva aktiviteten som gör att det blir ett problem.

Ex: Förbränning av fossila bränslen

Miljöaspekt
Detta anger utsläppet eller det som förorsakar själva problemet.

Ex: Utsläpp av svaveldioxid

Verkar anger jag också under två begrepp:

Miljöpåverkan.
Detta är påverkan på miljön i stort. Pratar man om ett problems miljöpåverkan nämner man ofta själva namnet på problemet.

Ex: Försurning

Miljöeffekt
Här tar man upp själva effekten som man ser i naturen eller i människan.

Ex: Död fisk

Vill man sedan gå vidare och titta på ett miljöproblem utifrån en hållbar utveckling kan man titta på:

Samhällseffekt

Ekonomieffekt

Sen kan man specialstudera miljöproblemet ur olika vinklar som t.ex. hur det påverkar migration.