UNESCO mobile learning week – Symposium day 1

Började dagen med en ”petit dejeuner” på Café Cambronne. Fransman efter fransman kommer in och beställer kaffe med en croissant. Jag ville ha lite mer så jag beställde en liten baguette  och färskpressad apelsinjuince. Säger man inte att man vill ha en stor kaffe så får man en liten En leverantör av grönsaker till kafeé. som också är en restaurant, kommer in med lite trälådor med sallad, gurka och tomater. Plötsligt öppnar sig golvet och en stor ”hiss” kommer upp vid sidan av borden. Leverantören ställer in grönsakerna och hissen rör sig sakta ner tills två luckor slagit igen och allt ser ut som vanligt igen.

Jag kommer ganska tidigt till symposiet. Går runt och tittar på utställarna som har börjat plockat upp sina saker.

Sal 2 som vi alla samlas i först är helt full av folk! Jag får sätta mig på stolsraden bakom de som får sitta vid borden.

UNESCO:s generalsekreterare Irina Bokova hälsar oss välkomna via en video. Sen kommer så korta tal av olika personer som har anknytning till UNESCO och mobilt lärande: 
Mr Qian Tang, assisterande generalsekreterare för utbildning i UNESCO.
Mr Markus Terho, chef för Nokias hållbarhetsarbete.
Mr Jong-Pil Bae, vise president i ”Convergence Business Office SK Telecom tillsammans med Ms Shabnam Shanani, Global Strategic Alliance EMEA, Houghton Mifflin Harcourt.
Mr Frederic Masse, vice president i EMEA Government relations
Mr John Davies, vice president i ”Sales and Marketing group and General Manager of World ahead program, Intel.
En samling med sponsorer alltså som på detta sätt får tid att presentera vad de gör.

Om gårdagen var dagen då vi gläntade på dörren till vad mobilt lärande är och hur det kan gå till så var dagens genomgångar en exposé över möjligheterna och massor av exempel som jag aldrig hört talas om.

Jag träffade Francesc Pedro och han berättade att detta var det tredje året i rad som UNESCO genomfört denna vecka för mobilt lärande. Första året kom det bara en liten grupp människor. Andra året omkring 80 personer och nu hundratals! Den stora sal vi samlades i under tisdagen var helt full! I de mindre rummen som de olika ”sessions” höll till räckte stolarna inte till utan folk fick stå utefter väggarna för att få plats.

Det land som verkar kommit längst med mobilt lärande är Filippinerna. Med deras över 7100 öar så är det inte så lätt för alla barn att ta sig till en skola. Genom ett projekt för mobilt lärande har de nått en miljon barn som hade väldigt svårt att komma till en skola. De kunde också fortsätta sin skolgång fortare efter orkanen än många andra i landet berättade Stephanie Orlino som arbetat med projektet

Här är en länk: http://www.futuregov.asia/articles/2013/sep/26/mobile-education-1-million-philippine-out-school-y/

Ett intressant projekt heter ”gesci” som genomförts i Tanzania och Kenya där man genom ett projekt i mobilt lärande kunnat höja kunskaperna i naturvetenskap och matematik.

Här är en länk till det projektet: http://www.gesci.org/

I Thailand har man genomfört ett stort läsplatte projekt där över två miljoner läsplattor delats ut till landets förstaklassare:otpc

Commonwelth of Learning hade ett intressant projekt för den afrikanska landsbygden. Man hade en liten portabel server med utbildningsmaterial som var kopplad till en lite router. På så sätt kunde man distribuera läromaterial till alla elevers mobiltelefoner utan att behöva en internetuppkoppling! Projektet heter Aptus Classroom Without Walls

Förutom dessa projekt presenterades projekt från Turkiet, Ghana, Nigeria, Mexico, Pakistan, Senegal, Kina, Singapore, USA, Costa Rica och Sydafrika. Det enda svenska projektet som presenterades var Emelie Öhrn från Ale kommun som berättade om sina erfarenheter av att kommunen infört 1-1 datorer i hela grundskolan.

Det var väldigt intressant att se rektorn från Beijing Royal School tala sig varm för läsplattor och mobiler i skolan! De hade ökat läskunnighet och skrivförmågan i engelska tydligt efter att de haft sina mobila verktyg i mindre än ett år! Han sa också att de fått in mer kreativitet i skolan.

Det enda projektet som berörde miljöfrågor tydligt var projektet ”Planet earth – scientific independence for Africa”  från The Planet Earth Institute. Man visade hur man arbetade med en öppen lärresurs om gruvbrytning av kvicksilver. Den skulle visa gruvarbetarna hur man skyddade sig mot skador i arbetet.

UNESCO mobile learning week – workshop

UNESCO january 2014 Innovative learning environment-3

I arrived to UNESCO headquarter at eight when they should open. I woman from France had just arrived. We where not allowed to get in. When we where waiting two woman from Virginia in USA came and a group of teachers from Johannesburg. We had to wait for badges, the security man said. Finally a team of asian people came running in the corridor and we could go in and get scanned. Well our things got scanned as in a security hall at an airport.

The opening of the day was a short introduction and welcome in one of the big halls. I was amazed of how big mobile learning seemed to be around the world!

Then we had five different workshop to go to. I went to a workshop about a teacher training tool called OER4School. it has been used to develop teacher training in subsaharan countries for example. It was made on a wiki and available for everybody.

Björn Hassler from Cambrigde University in UK was leading the workshop. He talked about how important it was to first talk pedagogy and then how to use technology. In subsaharan countries it was a big challenge to first change the way teachers teach. Much of the ”teaching” was ”say after me – pedagogy”. Students say after the teacher but don´t really understand. To develop the way of teaching was first priority! When introducing technical devices he said it was very important to look at learning gain and cost.

Pedagogic approaches he talked about was interactive pedagogy, project based learning and inquiry based learning. It had to be a pedagogy for big classes in subsaharan countries. Classes with 80-100 students are not rare.

Here you can see some of the units:

There is also al lot of resources for different subjects. For teachers in secondary school there was a catalog  with OER in science. 

This homepage is very useful in the Swedsih schools as well as in subsaharan countries!

In the afternoon i visited a workshop about ”mobile learning teacher´s toolkit: A window into teacher training”.  The most interesting in the afternoon was to talk to a lady from open university in UK. We where sitting next to each other and made all the group work together in the afternoon. She worked on a project in english teaching in Bangladesh. They used very simple mobile phones with 8 GB sd card loaded with audio and video material for english studies. It was made of local teachers in the native language and english.

Open University seems to have a lot of knowledge about mobile learning and could be a good partner in future projects.

After the workshop I took a little walk to the Eiffel tower and back to my hotel.

Internet i Afrika

För en ca vecka sedan hörde jag ett inslag på Vetandets värld på Sveriges Radio: ”Internet en språngbräda för Afrika”. Där berättade man om hur dyrt det är med internet söder om Sahara men att utvecklingen kommer att gå snabbt. Internet byggs ut för fullt och det finns callcenter i Dakar som har hand om färdtjänst i Sverige. Om ett par år kommer säkert de flesta också ha smartphones.

Jag fick sedan höra om en som bodde i Senegal och som menade att det finns risk att man kommer att använda internet mest till sociala medier och porr.

Detta tycker jag visar att projektet med lugandiska Wikipedia är än viktigare! Kan vi få igång en folkrörelse för att sprida kunskap om praktisk hållbar utveckling på det lokala språket och det blir det som man förknippar med internet så banar vi upp spår som sedan andra lättare kan gå. Det kan många gånger vara svårt att gå i obanad terräng. Men om några trampat upp några enkla stigar så följer folk dem istället för att gå på andra ställen. Det är dessa stigar som nu skapas i Uganda med det lugandiska Wikipediaprojektet.

Conference in UNESCO – Technology and education in developing countries

Francesc Pedro, chief of section at Section for Teacher Development and Education at UNESCO talked about the urgent need for education in developing countries:

  • 61 million children is not in primary school
  • 1,7 million additional teachers is needed in the world
  • 775 million is illiterate and two thirds are women.

He said that technology can foster education development and transformation but there is a need for a holistic policy environment. Technology in education is like a swiss knife. It can be usefull in many ways but you can also harm yourself on it if you are not carefull.

He means that pedagogy is the key for success. UNESCO has one objective. Teachers need to be empowered to facilitate:

  • more learning
  • better learning
  • different learning

There are four pillars:

1. Policies. Technology policies contextualised in realistic education policies.
2. Teachers. Teacher training institutions need to be willing to transform.
3. Mobile learning. This is a windows of opportunity now
4. OER. Use of it can promote innovation.

There are a lot of challenges in developing countries:

    • Affordability
    • Capacity
    • Inclusion
    • Content
    • Quality assurance
    • Monitoring and assessment
    • Complexity of the policy environment

What works? There are three requiments:

    • Access
    • Usability
    • Utility

The best example of success so far is in system and school management.

To succed there are three things that is needed to get with technology in education

  • Engagement
  • Convenience
  • Productivity

The work UNESCO do in mobile learning is presented on the UNESCO homepage

Praktiskt ekologiskt samhälle

(The bloggpost is in english after the swedish version)

På senare delen av 90 talet utvecklade jag en tvåårig kvalificerad yrkesutbildning i praktisk samhällsekologi. Den genomfördes på Ekotopia i Aneby under några år.  Den gick ut på att eleverna lärde sig att miljöanpassa samhället från hushåll till hela regioner. Fokus låg på internationella metoder som Global Action Plan (GAP), permakultur, lokalt agenda 21 arbete, internkontroll av arbetsmiljön, kvalitetsarbete (ISO 9000) och miljöledningssystem (EMAS och ISO1400).

När jag besökt VI-skogen i Uganda har jag känt att deras utbildningskoncept för bönder och byar har haft samma grundtanke: att lära ut praktiska sätt att få en hållbar utveckling på individ, familj och samhällsnivå.

Hur skulle en utbildning i praktisk samhällsekologi kunna se ut idag med de nya möjligheter som digitaliseringen ger? Jag har sett att den idé som min vän Paul Kiguba har för att få ut kunskap om hållbar byutveckling i Uganda kan vara en grund. Att använda Wikipedia som kunskapskanal är bra för den kan nå ut till många. Genom att använda lokala språks WIkipedia kan den förstås av många och kan vara en öppen lärresurs för skolorna i ett land. Genom Wikipedia kan både teoretisk kunskap spridas såväl som praktisk. Text kan förtydligas med bilder och video. Genom Wikipedia zero kan kunskapen spridas kostnadsfritt i de länder det är väldigt dyrt att surfa.

När jag pratade med Paul om detta vände han på ”Praktisk samhällsekologi” till ”Praktiskt ekologiskt samhälle”. Först tyckte jag det lät lite bakvänt men sen förstod jag att utbildningskonceptet nu fått en ny innebörd. Från att vara ett ”ämne” blev det ännu tydligare en kunskapsprocess för att praktiskt skapa ett ekologiskt samhälle.

Nästa steg kan vara att få Wikiversity fritt inom Wikipedia zero. Då kommer det kunna att gå att lägga ut hela kurser som kan presentera pedagogiska upplägg för att få till sig kunskapen på ett bra sätt.

Wikiböcker skulle kunna skrivas i ämnet.

En bloggportal eller rankinglista för bloggar som skriver om hållbar utveckling skulle kunna tas fram. Det kanske redan finns?

Det skulle behöva tas fram en serie av MOOC:ar som behandlar olika delar av hållbart samhälle

Genom de tankar som Jane McGonigal har om hur spel kan användas för att få i gång verkliga projekt för att lösa världsproblem borde det kunna gå att designa ett antal spel som får en stor del av våra ungdomar att ta sig an att praktiskt skapa lokala hållbara lösningar i sina samhällen.

Ett stort antal radio och TV bolag var med och gjorde serien ”Why poverty” som nu ligger på UR:s hemsida. Det skulle behöva göras en lika stor serie om hållbara lösningar världen över: ”How sustainability” eller ”Our common future” för att anspela på Brundlandrapporten  där begreppet ”hållbar utveckling” fördes ut i världssamfundet.

Grunden i en världsomspännande kurs i  ”praktisk ekologiskt samhälle” och ”praktisk samhällsekologi” skulle kunna vara Wikipedia. Artiklar skrivs av både experter och praktiskt kunniga. Sen kompletteras det med ett stort antal öppna lärresurser. Pedagogiska upplägg presenteras i form av MOOC eller i Wikiversity. Allt detta görs internationellt men presenteras på lokala språk. Dataspel tas fram för att engagera och kreativt utveckla processen mot ett hållbart samhälle.

PRACTICAL ECOLOGY SOCIETY

In the late 90 ‘s, I developed a two-year advanced vocational training in practical society ecology . It was conducted on Ekotopia in Aneby for some years. The students learned how to ”greening” society from households to entire regions. The focus was on international methods like Global Action Plan (GAP ) , permaculture , local Agenda 21 work, internal control of health and safety, quality assurance ( ISO 9000) and environmental management systems ( EMAS and ISO1400 ) .

When I visited the VI Agroforestry and WWF in Uganda, I felt that their training concept for farmers and villages had the same basic idea: to teach practical ways to achieve sustainable development at the individual , family and community level.

How would an education in practical society ecology look like today with the new opportunities in the digital age? I have seen that the idea my friend Paul Kiguba have with the luganda Wikipedia project in Uganda can be a pilot project for a foundation. Using Wikipedia as a knowledge channel is good because it reach out to many . By using local -language Wikipedia it can also be understood by many and can be an open educaion resource for schools in a country. By Wikipedia , both theoretical knowledge as well as practical can be spread. Text can be clarified with pictures and videos. By Wikipedia zero knowledge can be disseminated free of charge in the countries where it is very expensive to surf on internet.

When I talked to Paul about this, he turned ” Practical society ecology ” to ” Practical ecology society .” At first I thought it sounded a little backwards , but then I realized that thetraining concept has now taken on a new meaning. From being a ” subject” , it became even clearer a knowledge process to practically create an ecological society .

The next step may be to get Wikiversity free within Wikipedia zero . It will then be able to  spread courses that can present teaching plans that bring out the knowledge in a good way .

Wiki Books could be written on the subject.

A blog portal or ranking list for blogs that write about sustainable development could be developed. It might already exist?

A series of MOOC:s dealing with various aspects of sustainable community can be created.

Through the thoughts that Jane McGonigal has about how games can be used to launch real projects to solve world problems, it should be possible to design a number of games that get people to take on  practical local sustainable solutions in their communities.

A large number of national broadcasting companies was involved in the serie ”Why poverty”.  A series on sustainable solutions around the world : ”How sustainability” or ” Our common future ” in order to allude to Brundlandrapporten  should be produced .

The foundation of a world course in ” practical ecology society ” and ” practical society ecology ” could be Wikipedia . Articles can be written by experts and practicals. Then it could be supplemented with a large number of open educational resources . Teaching plans presented in the form of MOOC or Wikiversity . All this is done internationally , but are presented in local languages ​​. Computer games are being developed to engage and creatively develop the process towards a sustainable society

Wikipedia and sustainable development

I have in several places written about the opportunities around Wikipedia as a new education movement here on my blog. Especially in developing countries where the project Wikipedia Zero makes it possible for anyone with a mobile phone to surf without cost on the encyclopedia .

As a teacher, I have for years seen the importance of Wikipedia when I let students search freely for knowledge online. It is almost always Wikipedia articles that comes up first in searches and those witch the students use. It is therefore of paramount importance that articles about  ” sustainability”, ” health”, ” the body’s physiology ,” ”HIV” and others that often occurs in the context of schools are really good. Especially now as open educational resources are becoming more common because of the new digital opportunities .

We had a conference on the sustainable development concept in the swedish Wikipedia last spring and has started a Facebook page where we can discuss it. This work must be intensified now!

From Wikimedia I have been told that a number of doctors have written important articles in the health field that students around the world can translate from english to the Wikipedia version in other countries and languages . The project is called ”WikiProject Medicine”

Similarly, should important articles on sustainable development be written by panels of experts in organisations such as Stockholm Resilience Centre, United Nations Associations, WWF,  and other NGOs working on sustainable development. Articles could be written in english and then quickly translated into Spanish , Hindi and Mandarin in order to then be translated and placed on smaller versions of Wikipedia . If the articles are written in a manner that secondary schools students can understand it I think most of the people in a society can understand it.

This would be a start at getting Wikipedia to become a global knowledge base for sustainable development. Along with Wikipedia Zero it can be really powerful because it can reach out to where it is most needed !

Then it is also important that local people write in their language about practical examples of sustainable community development, agriculture, health and local economy. A team will start a pilot project  in Uganda where they will write articles about that in the luganda Wikipedia . We hope that this pilot project will be the beginning of a new global public education  movement for sustainable development.

Mbazzi 2013-14The village Mbazzi in Uganda are planning to start a Wikipedia resource center for sustainable village development.

Paul_&_people_in_Mbazzi_villagePaul Kiguba (project leader) and Mbazzi farmer association are the local villagers that plan to start the resource center and will write articles about practical sustainable village development in the luganda Wikipedia version and spread the knowledge around Buganda in Uganda.

Mbazzi 2013 kopiaMbazzi is an ordinary rural village in Mpigi district in Uganda. It is villages like those who can benefit from knowledge spread by Wikipedia with the help of Wikipedia zero.

Tankar om Wikipedias betydelse

Har på flera ställen skrivit om möjligheter kring Wikipedia som en ny folkbildningsrörelse här på min blogg. Inte minst i utvecklingsländer där Wikipedia zero gör det möjligt för alla med en mobiltelefon att surfa gratis på encyklopedin.

Som lärare har jag i flera år sett betydelsen av Wikipedia när jag låtit elever söka fritt efter kunskap på nätet. Det är nästan alltid Wikipedia-artiklar som kommer upp först i sökningarna och dem som eleverna använder sig utav. Det är därför av största vikt att betydelsefulla artiklar som de om ”hållbar utveckling”, ”hälsa”, ”Kroppens fysiologi”, ”Sexualkunskap” mfl dvs de som ofta förekommer i skolsammanhang är riktigt bra. Speciellt nu som öppna lärresurser blir allt vanligare på grund av de nya digitala möjligheterna. Vi hade en konferens om begreppet hållbar utveckling i Wikipedia i våras och har startat en facebook sida där vi kan diskutera detta. Arbetet med detta måste intensifieras nu!

Av Wikimedia har jag fått veta att ett antal läkare skrivit viktiga artiklar inom hälsoområdet som elever runt om i världen kan arbeta med att översätta från engelska till den Wikipediaversion som ens land har. Andra än elever kan naturligtvis också översätta artiklarna.

På liknande sätt borde viktiga artiklar om hållbar utveckling se till att skrivas av expertpanelerna inom t.ex. Stockholm Resilience Center, FN förbundet, WWF, Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och andra NGO:s som arbetar med hållbar utveckling. Artiklarna skulle t.ex. kunna skrivas på engelska och sedan snabbt översättas till spanska, hindi och mandarin för att sedan kunna översättas och läggas in på mindre språkversioner av Wikipedia. Tänker man att de skall skrivas på ett språk som förstås av gymnasieelever så tror jag att de flesta i samhället förstår innehållet.

Detta skulle vara en början på att få Wikipedia att bli den globala kunskapsbank för hållbar utveckling den skulle kunna bli. Tillsammans med Wikipedia zero kan den bli riktigt kraftfull eftersom den kan nå ut dit den bäst behövs!

Sen måste också lokala aktörer skriva på sitt språk om praktiska exempel på hållbar byutveckling, hälsa och ekonomi så som vi planerar att göra i Buganda i den lugandiska Wikipedian. Vi hoppas att detta pilotprojekt blir början på en ny global folkbildningsrörelse för hållbar utveckling.

WWF och Wikimedia på Ulriksdals slott

Den kyliga fuktiga luften omgav Caroline, Jan och mig när vi gick igenom parken ner till Ulriksdals slott. Vi hade tagit T-banan mot Mörby och gått av i Bergshamra. Våra smarta mobiler fick leda oss fram genom gator och förbi förorthus.
Wikimedia och WWF-7Jan och Caroline utanför Ulriksdals slott där WWF har sitt kontor i Sverige. 

Väl framme vid den högra flygeln välkomnade en liten pandastaty oss och när vi kom in blev vi hälsade välkomna på den lilla svarta tavlan!

Wikimedia och WWF-9

 

Germund kom ner och välkomnade oss också. Vi fördes till ett gammalt fint sammanträdesrum med guldlädertapeter från 1600 talet och en vackert målad kakelugn.

Wikimedia och WWF-12

Wikimedia och WWF-17Germund, Andrea, Jan och Caroline i sammanträdesrummet.

I över en timme fick vi en mycket intressant dragning om WWF:s verksamhet.

Den andra halvan av förmiddagen handlade om hur vi skall förverkliga Mbazzi projektet så Paul och hans grupp i Uganda kan komma igång och skriva artiklar om hållbar byutveckling på Lugandiska Wikipedia.

Wikimedia och WWF-14I andra rum är möblemanget mer modernt. 

Wikimedia och WWF-20Germund 

Germund tog oss också runt lite i huset så vi fick se hur det såg ut hos WWF. Vi sa hej till honom ute på gården innan vi gick vidare in mot Bergshamra genom slottsträdgården.

Efter ett eftermiddagsmöte på Wikimedias kontor på Kungsholmen avslutades dagen med en Wikifika på Café Panorama på kulturhuset inne vid Sergels torg.

Att komma hem igen

Efter att ha varit ute på en sådan resa som vi gör i Global Profil är även hemkomsten något som vi måste lära eleverna att kunna hantera.

Under två veckor har eleverna och vi varit med om händelser, kulturkrockar, intryck mm så det känns som om man varit ute en månad. Många elever går igenom en mognadsprocess snabbt och ser på sin egen kultur på ett nytt sätt.

Ofta är man full av saker som man vill berätta och ens omgivning orkar kanske bara höra en liten del. Sen vill en vänner och kollegor prata om sig själva istället.

Vi försöker under kursens gång ge eleverna en så nyanserad bild av Uganda eller Sydafrika genom våra resor. När de kommer hem möts de av sina släktingars och vänners stereotypa bilder av ”Afrika”.

Detta pratar vi alltid igenom med eleverna när vi är på väg hem och förbereder dem på att kunna hantera.