Distansundervisningen har många positiva sidor men den tar mycket längre tid att förbereda än en vanlig lektion. Jag blir mycket tröttare efter en digital lektion än en vanlig där man har eleverna framför sig. Under veckan när jag haft rast mellan lektionerna har jag känt att jag måste ut i solen en stund.
Under de senaste veckorna har högarna med elevarbeten som skall betygsättas växt och nu när det blivit helg har jag börjat att ta tag i dem. Idag var det soligt och varmt så jag satte mig under syrenen in min trädgård som jag har utanför min lägenhet på Ängö.
Att få rätt form av ljus är lika viktigt som att äta rätt mat. Sitter man inne i artificiellt ljus större delen av dagen måste man se till att ge sig själv riktigt ljus när man är ledig. Det bästa är då att vara ute i solen utan att bränna sig. Vår kropp är byggd för att vara i solljus. Det är det naturliga för oss. Det är solljus vi fått större delen av den tid vi funnits som art. Människosläktet har också exponerats för infrarött ljus från lägereldar den senaste miljonen år vad vi vet.
Ljus är en viktig hälsofaktor som vi inte hör så mycket om. Solens ljus har fem viktiga bioaktiva delar. Först har vi UV strålningen som vi inte ser. Den är utanför det synliga spektret bortom de blåa och violetta färgerna. Den form av UV strålning som är viktigast för oss är den man kallar UVB. Den påverkar minst 2000 olika gener genom att hjälpa kroppen att producera D vitamin med hjälp av kolesterol. D-vitaminet påverkar våra muskler, våra nerver och vår hjärna. Det kan motverka depression och reducera inflammation för att nämna några processer som dessa gener styr.
Den andra viktiga formen av ljus är det blå ljuset. Det styr vår dygnsrytm genom den superchiasmatiska kärnan i hjärnan som sedan kan påverka nervsystemet och hormonerna. När vi vaknar skall vi helst inom 15 minuter få in blått ljus genom våra ögon. På vintern när det är mörkt när vi går upp kan vi ha en dagsljuslampa vid vårt frukostbord som ger 10 000 lux så får vi också igång dygnsrytmen som vi skall. Under sommarhalvåret kan vi ta en rask promenad eller springtur direkt efter att vi gått ur sängen. Detta har ingått i mina morgonrutiner i några år och bidragit till att ge mig en högre livskvalitet. Speciellt vid denna tid på året då springturen sammanfaller med soluppgången över Öland.
Den tredje formen av ljus är det röda ljuset. Det bidrar till att öka ATP produktion i cellerna. ATP är den energibärare vi har i kroppen som bildas i mitokondrierna vid cellandningen.
Den fjärde formen är det kortvågiga infraröda ljuset. Det ligger utanför vår förmåga att se. Vi upplever det som värme. Det stimulerar också ATP produktionen i cellerna.
Den femte formen är den långvågiga infraröda strålningen. Det är framför allt den vi känner som solens värme. Går solen i moln blir det genast lite kallare. Det är inte luften som blir kallare då utan att vi får mindre av detta ljus på oss. Det gör att våra kapillärer vidgas och cirkulationen i vår kropp förbättras. Det stödjer också andra cellfunktioner.
Så för att orka oss igenom dessa tider behöver vi ljus av rätt sort, i rätt mängd och i rätt tid.
Dan Frendin 