En av de viktigaste sakerna som jag lärt mig att jag måste ha under kontroll är stressen. Stress producerar kortisol som gör att immunsystemet nerprioriteras i kroppen för att istället ge kraft till muskler och det som vi behöver för att ”fäkta eller fly”. Det var bra när vi var jägare och samlare men om vi i den tid vi lever i nu utsätter oss för stress under längre tid mår vi inte bra.
Det första jag vill ta upp som hjälpt mig att reducera stressen är min livsplan. Jag upptäckte detta med livsplaner 2016 och gjorde min första på våren samma år. Jag har skrivit om livsplaner här i min blogg tidigare:
När jag gjort min livsplan så kunde jag sänka min stress därför att jag blev klar över mina prioriteringar. Jag såg också hur livsplaner skulle kunna hjälpa mina elever att få hjälp att prioritera förutom att det kunde ge autenticitet till undervisningen.
Har vi tydliga mål i fjärran kan vi ta ut de bästa stigarna dit.
Jag såg också att livsplanerna kunde hjälpa mig att förverkliga en livsuppgift som kom till mig redan på 80-talet. Jag kände väldigt starkt att jag skulle införa ämnet ”människokunskap” i skolan. Genom att utveckla metodiken kring livsplaner såg jag hur detta skulle kunna förverkligas. Livsplanerna hjälper också eleverna att se hur de kan använda den kunskap de får inom flera delar av naturkunskapen som jag undervisar i. I ett tidigare inlägg i min blogg berättar jag vad jag gjorde det första läsåret jag använde mig av detta arbetssätt.
När vi nu på mycket kort tid hamnat i ett stort krisläge så behöver vi se över vilka prioriteringar vi behöver göra i våra liv. Där kan en livsplan hjälpa oss att se vad som är viktigt.
Överlag så tyckte eleverna att det var ett bra sätt att ha examination på. De flesta förstod vilken nytta de hade av sammanfattningarna och nästan alla nämnde i sina utvärderingar att det var de som de använde mest för att klara uppgiften. Sen kombinerade flera sina anteckningar genom att kolla upp fakta i läroboken. Det var inte många som nämnde att de använde internet för att ta reda på mer fakta. De insåg att man hinner inte sitta och titta igenom andra källor än de man är van om man skall hinna svara på den omfattande frågan också. En av eleverna hade använt 1177 för att det var en bra och trovärdig källa.
En elev uttryckte tydligt hur hen blivit trygg av att ha gjort sina sammanfattningar och samtidigt veta att det gick att kolla upp detaljer i läroboken. Det minskade stressen!
En annan elev skrev att möjligheten att titta på fler källor skapade stress. För lite tid skapade också stress för några.
Alla verkade insett att det hade inte gått att lösa uppgiften om man inte förberett sig genom att göra sammanfattningarna. Flera sa att det påverkade inte deras svar att de fått använda så många hjälpmedel som möjligt.
Sammanfattningsvis kan man säga att var och en förberett sig på det sätt som de ansett bäst och som gjort dem trygga. De flesta har velat arbeta själva och känt en trygghet med det som de förberett.
Flera skrev att det var alldeles för lite tid (80 minuter) för att hinna använda andra källor än sammanfattningarna och läroboken.
Jag vill avsluta med ett citat ur en elevs utvärdering som jag tycker sammanfattar bra vad flera elever tyckte:
”Man var nästan mer nervös över det här då det kändes att man fick en större press på sig när man fick använda allt man kunde, internet och till och med vänner. Så jag var mer nervös över det här provet än ett annat prov man brukar ha. Men i slutändan tror jag att det funkade riktigt bra.”
Idag ställdes jag inför att ha examination under de nya förhållandena med distansundervisning. Eleverna skulle visa vad de kan om fyra av människans organsystem. Eleverna skulle visa sin kunskap om blodet och blodkärlssystemet, utsöndringssystemet, andningen, matspjälkningen och hur dessa system samarbetar för att fylla cellernas behov. Normalt så använder vi ett digitalt verktyg som heter Digiexam där eleverna går in och skriver sina texter. När de är inne där kan de inte surfa på internet eller skriva någonting annat. Naturligtvis så får de också då lämna ifrån sig sina mobiltelefoner och man brukar sätta upp en pappersvägg på bänkarna så de inte skall se varandras datorer där de skriver.
När nu alla är hemma går det inte att ha samma rutiner. Vi kan omöjligt kolla om de använder sin mobil och pratar med någon.
Detta var jag tvungen att förhålla mig till samtidigt som jag vill kunna få in ett underlag för betygsättning och att de lär sig så mycket som möjligt.
Så här möter eleverna sin lärare nu förutom genom chattar, mail och examinationer online.
Redan innan Corona-pandemin så befann sig vår civilisation i ett mycket dynamiskt och kritiskt historiskt skeende. Klimatförändringarna hade börjat ge sig till känna med omfattande extremväder, skogsbränder och smältande glaciärer vid polerna mm. Vi befann oss i den 6.e massutrotningen av biologisk mångfald. Den biologiska mångfalden som är grunden för våra livgivande system på jorden. Vi såg ungdomar som i tusental Världen över demonstrerade för att mer åtgärder skulle göras för att förhindra de katastrofer vi kunde se komma på grund av dessa två stora miljöproblem.
Samtidigt hade vi politiska ledare i Världen som inte trodde på vetenskap och satt ekonomi före vår gemensamma överlevnad och skyllde de mesta problemen på andra. Det fanns grupper som medvetet spred desinformation för att våra samhällen skulle brytas ner.
Vid samma tidpunkt i historien så tog den exponentiella tekniska utvecklingen fart med artificiell intelligens, kvantdatorer mm som gjorde att vi kunde förvänta oss en mycket snabb teknisk utveckling.
Ovanpå detta kommer nu denna pandemi som på bara en vecka kastar in oss i en stor global samhällskris.
Det enda vi kan veta är att samhället inte kommer att se ut som tidigare i historien.
Då måste vi fråga oss: Vad är viktigast att vi lär våra elever i detta skede av vår civilisations utveckling? Är det att försöka lära sig fakta utantill och försöka minnas det för att kunna svara på frågor på ett prov?
Hur gör man som lärare när man skall ha en examination under de förhållanden som är nu?
Vid planeringen av detta områden innan vi fick distansundervisningen resonerade jag som så att det viktigaste jag ville att eleverna lärde sig var basfakta om hur organsystemen fungerar samtidigt som de lär sig att sammanfatta naturvetenskapliga texter på ett bra sätt. Jag sa till eleverna att de fick ha med sig en handskriven A4 sida med fakta om varje system när de skulle ha sin examination. Jag ville att de lärde sig att använda enkla teckningar och nyckelord för att visa hur organsystemen är byggda och vilken funktion de har. Jag ville att de skulle se hur dessa system stödjer cellernas livsprocesser. Genom att tillåta att de fick ha med dessa sammanfattningar på examinationen la de ner sin själ i att göra dem bra! Detta hade de arbetat med veckorna innan distansundervisningen genomfördes.
Jag vill också att eleverna skall lära sig att samarbeta för att tillsammans utveckla sin kreativitet och träna på att hitta lösningar på de problem mänskligheten står inför.
Allt detta som sker i världen, mina tankar om kunskap och de nya förutsättningarna gjorde att jag bestämde mig för att låta eleverna få använda alla hjälpmedel de vill för att klara uppgiften på examinationen.
Samtidigt konstruerade jag frågan på ett sådant sätt att den var ”ogooglebar”. Dvs jag frågade inte om olika enskilda fakta utan ställde en fråga där de skulle visa att de förstår hur alla dessa system fungerar tillsammans för att ge cellernas livsprocesser vad de behöver.
På så sätt höjde jag deras kunskap genom att de under examinationen fick sätta ihop de delar som de arbetat med på lektionerna.
Jag hoppades också att eleverna skulle hjälpa varandra att komma på så många bra svar som möjligt genom att kommunicera med den moderna tekniken och kunna hitta och hämta fakta från bra och trovärdiga källor om de behövde.
Förutom frågan om organsystemen frågade jag dem hur de tänkt när de tagit hjälp av olika hjälpmedel och på vilket sätt de samarbetat med andra för att klara av att lösa uppgiften så bra som möjligt.
När de skrivit examinationen fick de en utvärdering där de fick skriva ner sina tankar om hur det var att examineras på detta sätt och vad de erfarit när de skrev examinationen.
Hur var deras reaktion då? Detta skall jag sammanfatta i min blogg imorgon!
Den sista fasen knyter ihop hela kursen. Alla skall här jobba individuellt.
Jag började här med att gå igenom materia och energi. Gick sedan vidare med de tre termodynamiska lagarna och naturliga stegets systemvillkor. Elevernas uppgift var sedan att beskriva grundprinciperna för materia och energi på jorden. I den andra delen skulle de sedan beskriva hur de skulle hantera materia och energi i deras framtida boende om det skulle vara så hållbart som möjligt. Den sista delen handlade om att konstruktivt gå igenom hur hela kursen i naturkunskap 2 skulle kunna gjorts på ett bättre sätt. Detta med utgångspunkt av innehållet.
För att ingen skulle missförstå uppgiften hade jag ett 10 minuter långt skypesamtal eller Google hangout med eleverna. Ville få erfarenhet av hur det fungerar att handleda elever via internet. Det fungerade bra men var väldigt tidsödande när jag pratade med dem en och en. Skulle ha handlett dem gruppvis istället.
När jag läste igenom elevernas tredje uppgift som handlade om den konstruktiva kritiken fick jag mycket bra svar. Jag kopierade och klistrade in alla kommentarer i ett pagesdokument. Det blev 17 sidor långt!
Under senare delen av våren har det varit mycket att göra. Jag har inte hunnit med att beskriva mitt upplägg av Naturkunskap 2 när vi läste det men nu skall jag skriva ikapp så att allt blir dokumenterat.
I fas 6 så handlar gruppuppgiften om att grupperna skall beskriva alla av de stora organsystemen i människokroppen: transportsystemet, signalsystemen (hormonsystemet och nervsystemet)n och sinnena, rörelsesystemet, fortplantningssystemet, utsöndringssystemet och andningssystemet. Grupperna fick ganska detaljerade instruktioner om vad som skall vara med. Alla arbeten publicerades på klassens webbpubliceringssite.
Den individuella uppgiften gick ut på att skriva inlägg i en egen hälsoblogg. Eleverna skulle först bemöta ett ovetenskapligt påstående om hälsa på ett vetenskapligt sätt. De andra inläggen skulle handla om de olika organsystemen och hur en livstil skulle se ut där organsystemen mår så bra som möjligt. De flesta eleverna jobbade två och två. Jag gick igenom och lärde dem hur de arbetar i Blogger. De flesta använde sedan den men några valde att använda en annan bloggleverantör.
I veckan som gick utvärderade vi fas 5 i naturkunskap 2 kursen. Fas 5 hade som vanligt två uppgifter; en gruppuppgift och en individuell.
Gruppuppgift
För betyget E skulle varje grupp göra en Wikipediaartikel om en djurgrupps organsystem. Jag gick igenom svenska Wikipedia innan vi startade och hittade några djurgrupper som hade en väldigt liten artikel:
Daggmaskar
Mollusker
Sjöstjärnor
Benfiskar
Grodjur
Sköldpaddor
Ödlor
Krokodiler
De organsystem som de skulle beskriva var:
Matspjälkningsorganen
Andningsorganen
Blodet och blodomloppet inklusive hjärtat
Utsöndringsorganen
Sinnen och nervsystem
Rörelseapparat
Hormonsystem
Fortplantningssystem
De flesta grupperna delade upp arbetet genom att de tog ett par organsystem var och beskrev. Vi använde oss av nya och gamla zoologiböcker från vårt referensbibliotek såväl som engelska Wikipedias artiklar om djurgruppen. För att se om vi hittade några fina bilder som var copyrightfria gick vi ner i vårt skolmuseum och letade bland de gamla skolplanscherna. Vi hittade några men de var ganska slitna och inte så informativa.
När alla gjort ett utkast till artikel i ett Google drive dokument hade vi en tvärgruppsredovisning där en från varje grupp bildade nya grupper. I den redovisningen gick de igenom organsystem för organsystem och redogjorde för hur de såg ut i den ordning som djurgrupperna utvecklats. De fick då en liten inblick i hur organsystemen utvecklats.
För att de skulle förstå grunden för systematiken gick jag i början av fas 5 igenom grundläggande embryologi så de skulle förstå vad de olika groddbladen ger upphov till i ett djur.
För C och A skulle de beskriva djurens utveckling från en encellig organism till människa.
Individuell uppgift
Den individuella uppgiften bestod i att genomföra och rapportera en labb där vi analyserade monosackarider med hjälp av Trommers prov. Eleverna fick undersöka mjölk och äpple.
Idag hade jag genom gång av de sista ämnesgrupperna i den organiska kemin. Jag började med estrarna. Här kommer en förklaring till att hög sockerkonsumtion kan leda till fetma:
I kursen Naturkunskap 2 ingår den organiska kemin. Innan man kommer till de organiska ämnena måste eleverna lära sig viktiga molekyler. Vatten och koldioxid fick eleverna i fas 3 undersöka och beskriva varför de är viktiga för livet på jorden. I starten av fas 4 berättar jag vad hur koldioxid och vatten ingår i fotosyntesen och cellandningen:
Har nu påbörjat fas 4 i Naturkunskap 2 kursen. Den fasen handlar om livets uppkomst och utveckling med fokus på bakterier, alger, svampar, mossor och växter när det gäller gruppuppgiften. Grupperna skall ta upp minst tre teorier om livets uppkomst och redogöra för vad som talar för och emot dessa teorier. Sen skall de beskriva hur evolutionen fungerar genom att beskriva utvecklingen från arkebakterier upp till växter. Djuren lämnas till fas 5.
Den individuella uppgiften går ut på att beskriva de grupper av kemiska ämnen som bygger upp det levande. Jag har idag och förra veckan haft en genomgång av stamkolväten, alkoholer, organiska syror och estrar. Tar fett, kolhydrater, proteiner och vitaminer nästa vecka. Eleverna skall beskriva dessa ämnesgrupper och sedan försöka hitta dem i sin vardag och fotografera av dem.
Allt skall sedan redovisas med bild och ljud i både gruppexaminationen och den individuella.
För att förstå hur transmedia kan användas tror jag att det är bra att vara så konkret som möjligt. Så som jag gjorde när jag tog radioprogrammet ”Naturmorgon” som ett exempel på hur ett radioprogram skulle kunna göras utifrån ett transmediaperspektiv. Jag skall nu göra ett utkast på hur en skola skulle kunna arbeta.
När det gäller skolan är det två sätt som media kan användas:
1. För att presentera kunskap som eleven skall lära sig.
2. För att visa vad eleven lärt sig och förstått.
När en lärare skall lägga upp undervisningen ur ett transmediaperspektiv ska läraren ge olika alternativ till eleven där kunskapen kan hämtas. Det kan vara ett kapitel i en lärobok, en film, en artikel, ett radioprogram, ett blogginlägg eller annan form av media eller inspelad föreläsning. Genom att ett stoff som skall läras presenteras genom olika medier får eleven använda olika sinnen för att ta in det. Eleven kan också välja det som passar eleven bäst. Elever med läs och skrivsvårigheter kan förutom att läsa även lyssna och se. Genom att det finns möjlighet till olika källor till kunskap är ett källkritiskt förhållningssätt lättare än om man bara använder en lärobok. Det blir naturligt att alltid vara uppmärksam på en källas trovärdighet.
Använder man sig sedan av att bygga sin undervisning på verkligheten och att eleverna får intervjua människor eller gå ut och göra observationer lägger man ett autentiskt perspektiv till det transmediala.
När det sedan blir dags för eleven att visa sin kunskap och kommunicera det hen lärt sig skall det finnas möjlighet att visa den genom olika media. Antingen att det går att välja vid varje examinationstillfälle eller att eleven får prova olika sätt att redovisa under en kurs gång.
Så gör jag nu med min naturkunskap 2 kurs där eleverna för varje fas de gör skall redovisa på olika sätt som keynot presentation, webbpublicering på en site, wikipediaartikel, ljudfil, video, blogg mm.
Dan Frendin 