UNESCO – utbildning

UNESCO bildades 1945 för att arbeta för fred, att utrota fattigdom och arbeta för utveckling och kulturell förståelse. Utbildning, forskning, kultur och kommunikation är huvudtema för organisationen. Inom kommunikationstemat ryms såväl arbete för yttrandefrihet som hur nya kommunikationstekniker kan användas för att främja utveckling och pressfrihet.

När det gäller utbildning  är programmet för ”utbildning för alla” (EFA) en viktig del. Sverige är särskilt aktiva inom ”utbildning för hållbar utveckling”. UNESCO har nätverk för skolor. I Sverige finns följande nätverk: Baltic Sea project, World Heritage Education och This is our time. Det finns också ett antal konventioner på utbildningsområdet som också sköts av UNESCO.

UNESCO har tagit initiativ till dekaden för lärande för hållbar utveckling 2004 – 2014. Den går ut om ett år och uppföljningen kallar man ”Global Action Programme”.

WWF och Wikimedia på Ulriksdals slott

Den kyliga fuktiga luften omgav Caroline, Jan och mig när vi gick igenom parken ner till Ulriksdals slott. Vi hade tagit T-banan mot Mörby och gått av i Bergshamra. Våra smarta mobiler fick leda oss fram genom gator och förbi förorthus.
Wikimedia och WWF-7Jan och Caroline utanför Ulriksdals slott där WWF har sitt kontor i Sverige. 

Väl framme vid den högra flygeln välkomnade en liten pandastaty oss och när vi kom in blev vi hälsade välkomna på den lilla svarta tavlan!

Wikimedia och WWF-9

 

Germund kom ner och välkomnade oss också. Vi fördes till ett gammalt fint sammanträdesrum med guldlädertapeter från 1600 talet och en vackert målad kakelugn.

Wikimedia och WWF-12

Wikimedia och WWF-17Germund, Andrea, Jan och Caroline i sammanträdesrummet.

I över en timme fick vi en mycket intressant dragning om WWF:s verksamhet.

Den andra halvan av förmiddagen handlade om hur vi skall förverkliga Mbazzi projektet så Paul och hans grupp i Uganda kan komma igång och skriva artiklar om hållbar byutveckling på Lugandiska Wikipedia.

Wikimedia och WWF-14I andra rum är möblemanget mer modernt. 

Wikimedia och WWF-20Germund 

Germund tog oss också runt lite i huset så vi fick se hur det såg ut hos WWF. Vi sa hej till honom ute på gården innan vi gick vidare in mot Bergshamra genom slottsträdgården.

Efter ett eftermiddagsmöte på Wikimedias kontor på Kungsholmen avslutades dagen med en Wikifika på Café Panorama på kulturhuset inne vid Sergels torg.

Världsnaturfondens arbete för hållbar utveckling

Idag har vi fått se WWF:s arbete i Masaka, eller rättare sagt de organisationer som stöds av WWF med hjälp av SIDA pengar. Den första organisationen var Kaswa zinda centre där man arbetade med olika hantverk för att få in en försörjning och utbildning i ekonomiskt tänkande för ungdomar. De hade också svinuppfödning som en källa till inkomst. Vi såg också en skola för föräldralösa barn som fick lära sig att odla mat som en del av sin undervisning. När vi skulle åka ner till ett ”modellhem” där man bl.a. visade hur man soltorkar tomater och hälsoörter körde vår buss fast. Det tog ett par timmar att få loss bussen. 

För framtiden har man tankar på att utveckla ekoturism inom organisationen.

Efter vår lunch åkte vi till byn Rukaya där ungdomsorganisationen TDI verkade. De hade en mobil cateringfirma som de fick in inkomst till sin organisation genom. Vi planterade träd med dem och åkte sedan och tittade på stora plantskolor för kaffeplantor och byggnader de skall ha som hönseri. 

Världsnaturfondens arbete runt Viktoriasjön vill förbättra förhållandena i sjöns avrinningsområde och är kopplat till olika floder och hur de förorenas eller hotas av exploatering. I Masaka området är är det floden Katonga som man vill få ren igen.

Denna dag har gett mig en helt ny syn på Världsnaturfondens arbete ute i världen jämfört med det vi ser i Sverige genom genom deras annonser.

Mbazzi, Mpigi district, Uganda

Mbazzi is situated In Mpigi district south of the road to Mityana. It is a rural village with small farms and a little market place in the central of the village. ”Mbazzi” means ”axe” and the name came from the activity of the first settlers. They made axes on the hilltop. The first settlements can be traced far back as 1830. The area was mainly covered with rainforest. The sparse homes was found at the edge of the grazing lands on the hilltops. The valleys was left as a forest resource base. In recent years the whole rainforest have been cut down.

Mbazzi 2013-14Agriculture on the hills of Mbazzi.

Mbazzi 2013-16Mosaic landscape in Mbazzi.

Mbazzi 2013-17Cattle grazing on the hillslopes of Mbazzi.

Mbazzi 2013-26Deforestation at Mbazzi. This area was a dense rainforest.

Mbazzi 2013-11In the centre of the village there is a small ”marketplace”

Mbazzi 2013-6Children at the market place.

Mbazzi 2013-2Local shop.

Mbazzi 2013-8Another shop in the village.

Mbazzi 2013-19

Mbazzi 2013-9

Mbazzi 2013-3Children of Mbazzi.

Mbazzi 2013-13Primary school at Mbazzi

Mbazzi 2013-12The one and only tractor in the village.

Mbazzi 2013Corn – one of the crops of Mbazzi.

Mbazzi 2013-27

One of the farmers in Mbazzi farmer association. Since a couple of month VI-forest has begun a project in the village. Every tuesday they meet and do work together to start agroforestry in the village. The first thing to do is to start a nursery bed for tree plants.  They will later work with the whole VI-forest koncept and start cooperations and try to build a sustainable local society in Mbazzi.

Mbazzi 2013-31New tree plants – new hope!

Mbazzi 2013-30Work with nursery beds.

Mbazzi 2013-33Nursery beds. Every tuesday the farmers in the project meets and work with this.

Mbazzi 2013-34Paul Kiguba explains for the farmers why we are here. And he explains for us what they do.

Mbazzi 2013-32Mbazzi farmer association, Vi forest project team and visitors. At the left: Mats Hannerz, forester and editor for many forest magazine in Sweden. At the right: Tibazalika Alice Eunice, capacity development officer at ”Association of Uganda Professional Woman in Agriculture and Environment.

Mbazzi 2013-21At Mbazzi Paul Kiguba will start a resourcecenter for sustainable village development via Wikipedia Luganda. He will form a group of authors that will write articles about how grow crops, develop the local economy etc. The leaders of VI forest in Masaka where interested about the idea and I hope we can develop a good and meaningful cooperation with them.

This house is meant to be the resource center. It is situated along the village road and easy to access. Paul hope he will get help with the financing of the center.  I am helping him to find interested partners in the project and sources for funding.

Mbazzi 2013-22This room will be the heart of the resource centre. Paul shows where the computers shall stand.

Mbazzi 2013-24One of the Ugandan martyrs is the patron of Mbazzi and the new resource centre.

Förslag på ämnesövergripande teman: metallen koppar.

Idag hade vi ett miniseminarie om kopparbrytningen i Zambia på Global profil. Eleverna hade i läxa fått titta på filmen ”Kopparkuppen” i temaserien ”Varför fattigdom”. Filmen visar hur de rika av de rika i Schweiz tar ut vinsten från en koppargruva i Zambia där det är 80 % arbetslöshet och stor fattigdom. Hur kan Zambia som har en sådan rik naturresurs fortfarande vara ett så fattigt land? Det var en av frågorna som eleverna ställdes inför.

Här finns intressanta kopplingar man kan göra för att förstå global ekonomi. Man kan diskutera etik och miljöproblem som skapas av kopparbrytningen. Man kan titta på arbetslöshet som problem och orsaker till fattigdom.

Det går också att få in svensk historia. På 1600-talet stod Falu koppargruva för en stor del av världsproduktionen av koppar. Vad hände med vinsterna från den verksamheten? Vad kan vi lära av historien om koppar framställning och ekonomin kring den?

Koppar som grundämne i kemin är en annan ingång. Hur reagerar det och i vilka kemiska föreningar finns det med? Hur påverkar koppar levande organismer och varför? Vad kan man använda koppar till i samhället? Hur förorenad är naturen?

Varför fattigdom?

I global profil har vi sedan några veckor använt oss av serien ”Why poverty” som nu ligger på UR som ett tema. I åtta olika dokumentärer speglar man frågan om fattigdom och försöker att ge nyanserade svar.

När nu våra afrikanska vänner kommit så har vi tittat vidare på frågan utifrån den svenska historien. Vi har besökt Törsbogården utanför Vissefjärda och tittat på de historiska samlingarna i Vissefjärda kyrkstallar. På Smålands museum och Utvandrarnas museum fick vi höra berättelser och livsöden från den stora utvandringen 1850- 1930 när 1,3 miljoner människor lämnade Sverige.

Idag var det dags för nästa pusselbit att läggas till det stora pusslet om fattigdomens orsaker: Fattigstugan i Kläckeberga. Den byggdes 1855 och användes på 1880 talet som skola innan den större skolan mittemot byggdes. Fattighuset var Kläckeberga församlings fattigvård.

1981 renoverades den och blev till ett fattighus- och skolmuseum.

I det lilla två våningshuset kunde 30 personer leva. De fick klara sig själva där och laga sin egen mat. Socknen försåg dem med lite råvaror och såg till dem men det fanns ingen ”Kommandora” eller husmor eller husfar som styrde och ställde.

Det var först senare på 1900-talet som Kommandoran kom till. Hittade en förteckning av vad som gällde för fattighjon1902: Regler för fattighjon.