Kategoriarkiv: Skollagen

”Godheten” och skolans uppdrag

Publicerad den av
Svara

I onsdags fick jag möjlighet att se ”Godheten” av Stefan Jarl. Den hade kommit till Kalmar med hjälp av ett privat initiativ och via doc lounge Kalmar hade jag blivit inbjuden till Biostaden där den visades. Många av Kalmars politiker hade blivit inbjudna och flera bekanta ansikten från lokaltidningarnas sidor såg jag bland publiken.

Filmen hade ingen direkt handling utan var mer ett föredrag med Tommy Berggren och ett antal ekonomiska experter och forskare som uttalade sig om de klyftor som vuxit i samhället. De talade om bankernas stora vinster, om bonusar och mycket av det som vi hör dagligen om i radio och TV. Pratet varvades med naturbilder, olika stads- och samhällsbilder och blev en intressant och tankeväckande helhet.

Under den senaste månaden har jag stött på minst två andra filmer eller TV program som tar upp samma ämne.

På UR ligger serien ”varför finns fattigdom” som tagits fram av 70 olika nationella publik service TV-bolag. Programmet ”Den amerikanska mardrömmen” tar upp samma fråga men ur ett Amerikanskt perspektiv.  Där speglas den stora klyftan mellan fattiga och rika som ökat mer och mer de senaste åren.

På UR ligger också ”Systemfel som hotar världen” som jämför det som sker nu i USA med vad som hände innan romarriket föll. Man talar om neoklassisk ekonomi och hur de rikaste rika lever i en slags socialism där samhället går in och räddar deras banker gång på gång.

Jag la in denna film som en länk på facebook och berättade att jag sett Godheten. Inom någon timme hade jag fått ännu mer länkar till liknande program.

Zetigeist heter en filmtrilogi av Peter Joseph som också handlar om dagens ekonomiska system och vad man kan göra åt det.

Fick en intressant Youtube länk till David Sloan Wilssons föredrag om ”compassion and altruism” ur ett evolutionärt perspektiv. På 45 minuter går han igenom hur medkänsla och altruism har varit viktigt i vår mänskliga utveckling och han berättar om intressanta experiment från djurvärlden som belyser denna fråga.

Fick också en länk till en artikel om en ekonomisk torped som hoppat av och avslöjat metoder som USA haft för att få makt över olika länder och deras tillgångar:

Hur skall jag som lärare förhålla mig till detta?

Det som slår mig är att jag sedan den nya gymnasielagen börjat gälla och jag undervisat i den nya naturkunskapskursen 1b börjat med att lära eleverna ställa frågor. Jag har ingen lärobok som säger vad som är rätt. Jag låter eleverna gå igenom en läroprocess där jag lär dem hitta fakta själva utifrån egna frågor inom ett bestämt område. Just förmågan att ställa bra frågor har jag lyft fram på ett nytt och mer framträdande sätt än tidigare eftersom kursplanen säger så.

Utifrån det filmerna visar så tror jag att detta är helt rätt väg. Vi måste ha medborgare som kan ställa de rätta frågorna. Medborgare som lärt sig att ta reda på fakta och bedöma dess trovärdighet och relevans. Medborgare som kan se på en sakfråga ur flera olika perspektiv och vinklar. Vi behöver också medborgare som kan lösa problem på ett kreativt sätt.

Skollagens paragraf nr 5 säger följande:

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Utifrån skollagen finner jag stöd för att jag ska ta upp den problematik som Stefan Jarl belyser i sin film och som alla de andra filmerna och artikeln också gör som jag nämnt här.

Jag skall ge eleverna kompetens och verktyg för att kunna se igenom det som gör våld på de mänskliga rättigheterna. Jag skall ge eleverna självförtroende och en bas för goda mänskliga relationer i ett solidariskt samhälle.

Den svenska skolans vision

Publicerad den av
1

Hur ser den svenska skolans vision ut?

Den frågan fick vi av en föreläsare på en kick off när vi startade läsåret för ett par år sedan. Är visionen ökad ordning, att inte få ha mobiltelefoner på lektionerna, fler nationella prov och betyg i årskurs 3? Vi som satt i publiken skrattade åt föredragshållaren samtidigt som skrattet fastnade i halsen. Vi var många som kände att den svenska skolan saknade en bärande vision.

Ändå känner de flesta av oss lärare att vi gör ett viktigt jobb. Ja alla andra jobb skapas ju av att vi gör vårt jobb. Vi lägger grunden för elevernas kompetens och möjlighet att utbilda sig till det yrke de önskar. ”The nation is because we are” skanderade lärarna på ett fackligt möte jag besökte i Entebbe i Uganda för ett par år sedan.

Jag har funderat en hel del över hur den svenska skolans vision ser ut. Har försökt komma åt det genom tanken ”vilka fråga är skolan svaret på?”

I torsdags när jag hörde Augustin Erba beskriva radioteaterns projekt ”Världshistorien” så fick jag en fråga till svaret. Programmet tar varje dag upp och gestaltar en människa som vågat livet för någon annan och verkat i Raul Wallenbergs anda.

Under dagen har jag letat upp skollagen. Det är i skollagen som den svenska skolans vision står:

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

När jag läser detta och kopplar det till det jag lärt mig om det nya utbildningsparadigmet så läser jag in ”personalized learning”, ”passionbased learning”, Socioscientific issues, hållbart entreprenöriellt lärande och FN rollspel.

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

De mänskliga rättigheterna står inte mindre än tre gånger i skollagens första paragrafer! Här har vi en av grunderna för den svenska skolans vision. Jag har tidigare i min blogg skrivit om de mänskliga rättigheterna som en av dessa principsamlingar som kan ange grunden för ett socialt hållbar samhälle. Historiken kring hur dessa rättigheter tagits fram och var de hämtat inspiration ifrån står att läsa i Wikipedias artikel i ämnet. Som lärare bör jag vara väl förtrogen med dessa principer och demokratins grunder.

10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.

Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

I den tionde paragrafen lyfts barnets möjlighet att uttrycka sina åsikter fram. För att barnets inställning så långt det är möjligt skall kunna klarläggas måste vi vara bra på att lyssna. Vi måste lära barnen att uttrycka sina sanna åsikter.

Utifrån paragraf 10 blir förmågorna att djupfråga, djuplyssna, djuplyssna till sig själv och djuptala viktiga att få in i undervisningen. Kort sagt att utveckla ”hållbart lärande”