Digitala utvecklingssamtal

Idag har det gått en och en halv vecka sedan Sveriges gymnasieskolor började med distansundervisning. Idag var det dags för terminens utvecklingssamtal på min skola. 

Korridorerna var öde och tomma och jag genomförde mina utvecklingssamtal via Google Hangout Meet som jag tror att de flesta av mina kollegor också gjorde. 

Korridorerna är öde och tomma. Alla utvecklingssamtal skedde idag digitalt.

”Meet” har blivit vårt sociala rum nuförtiden. Det är där vi träffas digitalt jag och den klass som jag har och det är där som jag har mina genomgångar genom att visa min dataskärm och samtidigt prata till. 

När jag idag skulle ha utvecklingssamtal så skickade jag ut länken till mitt ”Meet-rum” och sedan fick eleverna klicka in sig där när det var deras tur. 

Innan vi gick in på prat om jobb och karriär samt hur det går för dem i skolan så pratade vi om hur det nu är att jobba hemifrån. Vilka erfarenheter har de fått den första tiden av distansundervisning?

Förutom att det sociala livet har begränsats så var det få som sa att det blivit sämre när det gäller att lära sig saker och arbeta med skolarbetet. Tvärtom! De flesta hade positiva erfarenheter. De som bodde långt bort som Nybro och Oskarshamn kunde tjäna in 2-3 timmars restid varje dag när de kunde sitta och arbeta med skolarbete istället. Flera sa att de hade fått mer fritid för de hann göra klart det de arbetade med under skoldagen på ett bättre sätt än vanligt. Många sa att de blev mer koncentrerade för att de satt ensamma och jobbade. Ingen störde dem och de fick mer gjort på grund av det. 

Många sa också att de blivit piggare för de fick sova upp till två timmar mer varje dag och var utvilade när de klickade in sig till den första lektionen 08:10. Jag har tidigare sett flera undersökningar som sagt att eleverna borde börja skolan senare för att de behöver mer sömn i den åldern. Skolor som senarelagt starten på sin skoldag har fått eleverna att prestera bättre och höja sina betyg. Genom att införa distansundervisning kan nu eleverna sova 1-2 timmar längre på morgonen. Detta ger resultat om de inte också lägger sig senare. Några elever sa att det var lätt att vända på dygnet men de flesta hade gått och lagt sig vanlig tid och fått en längre sömn än vanligt. 

För en del har lunchen varit lite svår att hinna med. Man vill gärna bli färdig med skoluppgifterna och arbetar med dem den tid man skulle haft lunch och då har lunchen ibland fått ätas efter tre på eftermiddagen. 

Hur har eleverna hanterat sin sociala situation att sitta hemma större delen av dagen då? Några har använt vårt digitala hjälpmedel Google Hangout Meet och mötts tillsammans digitalt och snackat. Några har använt appen ”Discord” som de normalt använder för kommunikation sinsemellan när de spelar dataspel ihop. Den har fungerat bra till att samarbeta om skolarbeten också! 

En av mina elever föreslog att vi kunde ha distansundervisning två av dagarna i veckan och tre fysiskt i skolan när pandemin är över. Då sparar vi också in en massa salar för undervisning och kan dra ner på våra lokalhyror och frigöra kapital till att anställa fler lärare och ha mindre antal elever i våra klasser. 

Jag tror att svensk gymnasieskola aldrig kommer att vara sig lik när pandemin är över. Nu får vi en massa bra erfarenheter av andra sätt att undervisa och vi kan också se på vår vanliga undervisning med lite nya glasögon. 

Visionens kraft

”En nation utan en vision att leva efter går under” 

1984 läste jag denna rad i en bok. Jag fick en mycket kraftig resonans med den. Den gick rakt in i mitt hjärta och jag kände att den beskrev kärnan i det som jag skulle arbeta med i mitt liv. Jag hade varit aktiv i fältbiologerna sedan jag var i tonåren och deltagit i flera aktiviteter för att stoppa miljöförstörelsen. Jag hade känt att det var någonting som fattades i dessa demonstrationsaktiviteter även om jag tyckte att det var viktigt det vi gjorde. Dessa rader gav mig insikten av vikten av att arbeta för något och inte bara emot

Jag gav mig ut och letade efter kunskap om hur man kan arbeta med visioner. Hittade Mats Lindgrens material om visionsarbete som i stort sett var det enda jag kunde hitta då på 80-talet. Han skrev i det att han blivit inspirerad av fredsaktivisten Elise Boulding. Ett citat från henne byggde på min känsla av att detta var rätt väg. Hon sa: ”Hur skall vi någonsin kunna bygga en värld i fred om vi inte vet hur en sådan värld ser ut?”

Innan Barcelona kunde börja bygga katedralen Sagrada Familia behövdes en vision. Arkitekten och konstnären Gaudi gjorde en vision över hur den skulle se ut. Fast han varit död i många decennier kan arkitekter och byggarbetare förverkliga bygget av katedralen tack vare att Gaudis vision finns kvar.

Elise Boulding hade utvecklat en metod att arbeta med visioner tillsammans med en amerikan som hette Warren Ziegler. För att göra en lång historia kort så 1995 lyckades jag och flera andra inom Agenda 21 rörelsen på 1990-talet få hit honom till Sverige för att lära oss metoden ”Enspiriting Envisioning”. Han kom över hit minst tre gånger och utifrån dessa workshops startade vi föreningen ”Visionsbygge Innifrån”. 

Vi var flera som efter det åkte runt och höll visionsverkstäder i bl.a. byar och stadsdelar i Sverige. Ett av mina intressantaste uppdrag var att leda ett visionsprojekt på Södermalm i Stockholm inom ramen för deras lokala Agenda 21 arbete. Vi lät olika grupper på Södermalm samlas för att ta fram visioner för deras stadsdel. Allt utmynnade i en stor utställning som skulle ligga till grund för Södermalms utveckling. 

När jag arbetade på AmuGruppen på 90-talet med olika arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa började jag alltid med en visionsprocess där deltagarna fick göra en bild av hur de ville att deras liv skulle se ut ca 10 år framåt. Om den kurs jag då skulle leda kändes rätt för dem så fick de en större motivation att gå igenom den. Några fick insikten att den miljökurs som jag skulle leda inte alls var något som ledde dem till deras livsvision. Då kunde de hoppa av direkt och hitta den kurs som var rätt för dem. 

I arbetet med livsplaner i skolan så är visionsdelen en av de viktigaste. Av de elever jag arbetat med de senaste åren är det ingen som sagt att de tidigare fått arbeta med visioner i skolan. Många har svårt för att överhuvudtaget se en positiv bild av hur den livskategori de arbetar med skulle se ut. 

Under de senaste tre åren har jag läst många böcker och gått en mängd kurser i personlig utveckling för att kunna utveckla mitt arbete med livsplaner i skolan. I många av de metoder som jag läst om och lärt mig så är den personliga livsvisionen central för att skapa det liv man vill ha. Jag skulle kunna säga ungefär som Elise Boulding: ”Hur skall du kunna få det liv du vill ha om du inte kan se hur ett sådant liv ser ut?”.

Att det är viktigt att ha en livsvision skrev redan Viktor E. Frankl i sin bok Man´s Search for Meaning. Han levde i koncentrationsläger under andra världskriget och var en av dem som överlevde. Han skrev att en av de faktorer som gjorde att han överlevde var att han hela tiden hade en vision inom sig om vad han skulle göra när han kom ut ur det helvete han levde i. 

I dessa tider av pandemi så är det viktigt att fundera över sin livsvision. Den kan ge kraft att klara av de svårigheter vi är i eller står inför och ge den riktning i livet som bär en dit man skulle vilja vara och vilja göra. Visionen ger kraft!

Livsplaner och prioriteringar

En av de viktigaste sakerna som jag lärt mig att jag måste ha under kontroll är stressen. Stress producerar kortisol som gör att immunsystemet nerprioriteras i kroppen för att istället ge kraft till muskler och det som vi behöver för att ”fäkta eller fly”. Det var bra när vi var jägare och samlare men om vi i den tid vi lever i nu utsätter oss för stress under längre tid mår vi inte bra. 

Det första jag vill ta upp som hjälpt mig att reducera stressen är min livsplan. Jag upptäckte detta med livsplaner 2016 och gjorde min första på våren samma år. Jag har skrivit om livsplaner här i min blogg tidigare: 

Att göra en livsplan.  

När jag gjort min livsplan så kunde jag sänka min stress därför att jag blev klar över mina prioriteringar. Jag såg också hur livsplaner skulle kunna hjälpa mina elever att få hjälp att prioritera förutom att det kunde ge autenticitet till undervisningen. 

Har vi tydliga mål i fjärran kan vi ta ut de bästa stigarna dit.

Jag såg också att livsplanerna kunde hjälpa mig att förverkliga en livsuppgift som kom till mig redan på 80-talet. Jag kände väldigt starkt att jag skulle införa ämnet ”människokunskap” i skolan. Genom att utveckla metodiken kring livsplaner såg jag hur detta skulle kunna förverkligas. Livsplanerna hjälper också eleverna att se hur de kan använda den kunskap de får inom flera delar av naturkunskapen som jag undervisar i. I ett tidigare inlägg i min blogg berättar jag vad jag gjorde det första läsåret jag använde mig av detta arbetssätt.

Att undervisa med livsplaner i gymnasieskolan.    

När vi nu på mycket kort tid hamnat i ett stort krisläge så behöver vi se över vilka prioriteringar vi behöver göra i våra liv. Där kan en livsplan hjälpa oss att se vad som är viktigt. Jag har spelat in en introduktion till att arbeta med livsplaner i skolan till mina elever som ni kan ha som en grund ifall ni vill ta en dag och göra en livsplan för er. Ni som är lärare kan också låta era elever se videoklippet och låta era elever få göra sina livsplaner. Genom att ha mål och se en mening med det man gör så klarar man sig genom kriser lättare. Det är min erfarenhet i alla fall. 

 

Konsten att äta frukost

Frukosten skall ge mig en bra grund för dagen. Den skall ge mig energi för de 5-6 närmaste timmarna innan det är dags för lunch och förse cellerna med alla livsnödvändiga ämnen.

Frukosten innehåller följande:

Protein till mina muskler och allt annat i kroppen som är uppbyggt av protein. Basen för mitt protein är två ägg. Till det lägger jag till och varierar olika dagar med yoghurt/A-fil, nötter, rostbiff, skinka, rökt kalkon, chiafrön eller sardiner.

Kolhydrater, som skall ge energi till min kropp, får jag framför allt av havre, bär och frukt. Genom att äta riktig frukt (ej juice) tillsammans med gröt och protein frigörs blodockret långsamt och gör att jag inte får några toppar eller dalar i mitt blodsocker.

Fett som bygger upp nervsystemet, ger energi och löser de fettlösliga vitaminerna varierar jag varje dag mellan nötter, krossade linfrö, solrosfrö, pumpafrö eller avokado. Genom att äta sardiner får jag också i mig omega-3 fett. Jag tar regelbundet extra tillskott av krill-olja och ”Udo´s choice”. Enligt nya fakta som jag såg idag så går livsmedelsverket ut och varnar för att äta krossade linfrö. Tills jag vet mer om detta kommer jag ta bort dem från min frukostmeny. 

Mineraler behövs för olika livsprocesser där hormoner och enzymer är med. De behövs för uppbyggnad av skelett och tänder samt är bl.a. viktiga i nervernas funktion och saltbalansen i kroppen. Genom att rosta havret (250 grader i 4 minuter i ugnen) till min gröt frigörs mineralerna lättare i grynen och kroppen kan ta till sig dem bättre. Mineraler finns också i t.ex nötter och frön.

Fibrer är viktigt att tarmarna får. Det finns både vattenlösliga och icke vattenlösliga fibrer. De hjälper till att portionera ut blodsockret i lagom portioner och de är också viktiga för tarmfloran av bakterier. Fibrer får jag i mig genom att äta riktig frukt (ej juice) och havregryn eller chiafrön. Jag tar alltid lite extra linfrön eller psyllium frön i gröten eller chiapuddingen.

Vitaminer som också behövs för olika livsprocesser får jag framför allt från bär, frukt och ägg. Kött innehåller också B-vitaminer.

Antioxidantbildande ämnen och ämnen som ger hormesis kan förutom frukt och bär också vara olika kryddor som gurkmeja, ingefära, kanel, kakao och kardemumma. Jag varierar mitt intag av kryddor genom att ta olika kryddor i gröten eller chiapuddingen varje dag.

Jag tar också regelbundet Chlorella genom att lösa upp en tesked av det gröna pulvret i ett glas vatten. Chlorella innehåller mycket klorofyll och har en avgiftande verkan. Jag varierar genom att dricka spirulina de dagar som jag inte tar chlorella. Spirulina innehåller både mineraler och vitaminer.

Till frukosten dricker jag kaffe eller grönt te utifrån de principer som jag skrivit om i tidigare blogginlägg.

p1040780

Grunden i min morgongröt är rostat havre. Havre innehåller inte lika mycket gluten som andra sädeslag. Jag har alltid lite fett i som t.ex. krossat linfrö som på bilden eller varierar med pumpafrön, solrosfrön, krossade nötter eller en avokado. Har alltid psylliumfrö eller okrossad linfrö till. Sen så varierar jag kryddningen mellan kanel (som syns på bilden till höger), kardemumma, ingefära, nejlika eller gurkmeja.

Till varje frukost tar jag en tallrik frukt och bär som jag varierar varje dag. Det kan vara blåbär, björnbär, grantaäpple. mango, äpple, apelsin, banan eller andra frukter och bär allt utifrån säsong.

Till varje frukost tar jag en tallrik frukt och bär som jag varierar varje dag. Det kan vara blåbär, björnbär, grantaäpple. mango, äpple, apelsin, banan eller andra frukter och bär allt utifrån säsong.

p1040823

När jag kokat gröten lägger jag den över frukten och äter den tillsammans med frukten.

Ett alternativ till gröten är chiapudding som jag gör av en halv skål yoghurt/A-fil där jag lägger 30 gram chiafrön och 15 gram rostat havre. Jag fyller på med frukt, min fettranson som jag brukar ta till gröten och extra fibrer i form av psylliumfrön eller okrossade linfrö. Sist strör jag i kakaopulver eller någon krydda. Jag rör ihop allt och tillsätter lite vatten. Sen får detta stå i kylskåpet över natten innan jag äter det på morgonen.

Ett alternativ till gröten är chiapudding som jag gör av en halv skål yoghurt/A-fil där jag lägger 30 gram chiafrön och 15 gram rostat havre. Jag fyller på med frukt, min fettranson som jag brukar ta till gröten och extra fibrer i form av psylliumfrön eller okrossade linfrö. Sist strör jag i kakaopulver eller någon krydda. Jag rör ihop allt och tillsätter lite vatten. Sen får detta stå i kylskåpet över natten innan jag äter det på morgonen.

p1040811

Grunden för min proteindel av frukosten är två stora ägg. Till det brukar jag lägga lite rökt kalkon, rostbiff eller sardiner. Till äggen tar jag gärna lite dillmajonäs och Seltin för jag tycker det är gott.

Jag tar alltid en portion nötter till frukost. Om jag inte får protein genom yoghurt/A-fil så tar jag en hel näve blandade nötter. Annars blir det ca 10 paranötter eller motsvarande mängd andra nötter som pistagenötter, mandlar. cashew, hasselnötter och pekan nötter.

Jag tar alltid en portion nötter till frukost. Om jag inte får protein genom yoghurt/A-fil så tar jag en hel näve blandade nötter. Annars blir det ca 10 paranötter eller motsvarande mängd andra nötter som pistagenötter, mandlar. cashew, hasselnötter och pekan -nötter.

p1030502

Till dessa ingredienser dricker jag kaffe eller grönt te som jag varierar emellan. Här är ett exempel på en frukost från i somras där jag lagt till lite hästkorv i proteindelen.

Här är ännu ett exempel från en frukost i somras då det fanns tillgång till färska hjortron. Till denna frukost drack jag macha-te.

Här är ännu ett exempel från en frukost i somras då det fanns tillgång till färska hjortron. Till denna frukost drack jag macha-te.

Komplexiteten i livstilsfrågor och utbildning

Med de tre senaste blogginläggen på temat ”kaffe och livstil” har jag velat belysa komplexiteten i livstilsfrågor och utbildning.

”Är kaffe bra eller dåligt att dricka?” Ja det beror på. Om vi tittar ur ett individuellt perspektiv så kan vi börja med att leta fakta vi kan få fram utifrån vetenskapliga undersökningar. Men om det är bra eller dåligt för just mig så måste jag veta t.ex. hur jag ligger till på ”mottaglighetsskalan” (”susceptibility scale”), om jag har några speciella sjukdomar, vilken ålder jag har etc. Det har också betydelse när under dygnet man dricker det och hur mycket. Självkännedom är en nyckelfaktor när det gäller livstilsfrågor. Här kan en ”coach” vara av betydelse. Någon som redan gått den väg man vill gå och som kan visa vägen.

Tittar vi på kaffe utifrån ett natur och miljöperspektiv så har det stor betydelse vilket kaffe vi dricker. Genom att välja ekologiskt odlat kaffe så bidrar vi mycket mer till en hållbar värld än genom att dricka konventionellt odlat. Men det finns olika märkningar när det gäller kaffe. ICA:s ”ecokaffe” är t.ex. ”bara” UTZ certifierat. Andra kaffesorter är också krav märkta och rättevisemärkta. För att kunna göra rätt val behöver vi vara insatta i det system av miljömärkning vi har.

Tittar vi i ett bredare kulturellt och historiskt perspektiv kan vi hitta väldigt intressanta vinklar på kaffe. Vad har inte hela kafékulturen betytt för litteraturens och konstens utveckling? Vad betyder inte vår ”fikakultur” för det sociala livet på våra arbetsplatser? Vad har kaffet betytt för vår historiska utveckling?

I kursen ”kaféliv” fick eleverna åka ner till Prag och uppleva den Europeiska kafékulturen. Detta gjorde att den kunskap de fått om kaffet blev en mycket mer hel del av deras liv. Samma sak har jag upplevt med våra fjällresor som vi gör varje år till Jämtlandsfjällen och de resor till Uganda som vi gjorde i Global profil. Genom att uppleva naturen och kulturen så blir eleverna mycket mer uppmärksamma, de får mer av det man på engelska kallar ”awareness”. Om man får ihop sin kunskap med uppmärksamhet ökar man sin medvetenhet. Man kan då lättare göra de val som är bra för en själv och världen.

Sorgen och glädjen – hållbar lycka

Det finns en psalm som jag ofta i livet återkommer till. Vi sjöng den på min fars begravning. Den liksom sammanfattar livet. När det går riktigt bra för en och livet leker så tror jag man skall se upp så man inte tror man är odödlig och att högmod tar vid. När man är riktigt ledsen och misslyckandena hopas då skall man inte heller tro att man inte är någonting värd och falla ner i depression. Hållbar lycka tror jag vi kan nå när vi inte är beroende av att det går bra för oss eller att vi inte går ner oss när motgångarna kommer. Vi behöver det ”andliga” i vår tillvaro, ett tillstånd över det värdsliga, där vi kan finna frid. Där friden är där finner vi den hållbara lyckan.

1. Sorgen och glädjen de vandra tillsamman,
medgång och motgång här tätt följas åt.
Skyar och suckan med solsken och gamman
skifta alltjämt på vår jordiska stråt.
Jorderiks gull
stoft är och mull.
Himlen allen är av salighet full.

2. Nyckfull är lyckan till ynnest och tycke,
sorgen tar säte i konungens barm.
Ofta ett bröst under kosteligt smycke
gömmer sin oro och hemliga harm.
Var man har sitt:
hårt eller blitt.
Himlen allena är sorgerna kvitt.

3. Välde och rikedom, visdom och ära,
ungdom och hälsa i blomstrande år
högt över allt sina huvuden bära,
yvas och vissna och bida sin bår.
Sist skall också
allting förgå,
himmelens salighet ensam bestå.

4. Skönaste rosor på törnbusken glöda,
ljuvaste örter ha tärande gift,
kinden kan blomstra, fast hjärtat vill blöda,
sällsamt kan skickelsen ändra sin skrift.
Brusande skär
hota oss här,
himlen allena oss trygghet beskär.

5. Ångest skall föda det hopp som oss gläder,
plåga skall vändas i hälsa och bot,
armodet skrudas i rikaste kläder,
svagheten resas på fastaste fot.
Ondskan skall stå
fängslad i vrå.
Detta allena kan himlen förmå.

6. Hur än min lycka och lott kunna falla,
efter Guds vilja de falle mig till.
Avund må tömma sin giftiga galla,
världen bedriva sitt ränkspel därtill.
Sorgen skall dö,
sällhetens frö
springa i blomma på himmelens ö.

Svensk Psalm (1937:365)

Vägar till internationellt arbete

Här är olika vägar man kan gå för att arbeta internationellt.
  1. Om man vill jobba på UD som diplomat kan man söka till UDs diplomatprogram, en traineutbildning – se www.regeringen.se- efter att först ha skaffat sig en akademisk grundutbildning. Det kan vara samhällsvetare,  statsvetare, nationalekonom, jurist eller någon annan utbildning som ger en grund i de frågor som man kommer att arbeta med som diplomat. Det fungerar ungefär som en läkares AT tjänstgöring. Sen kan man bli placerad vid UD eller någon ambassad ute i världen
  2. Om man vill arbeta praktiskt med bistånd kan man skaffa sig en utbildning som har den kompetens som behövs inom olika biståndsprojekt. Det kan vara sjuksköterska, läkare, agronom eller jägmästare, ingenjör, lärare t.ex. Man kan själv se till att skriva om internationellt samarbete inom sina uppsater och mot slutet av utbildningen ansöka om stipendium att få göra en ”minor field study” (MFS). När man är färdig med sin utbildning söker man sig till de organisationer som bedriver biståndsprojekt. Se tex hemsidor från FN, Röda Korset, Rädda Barnen och Forum Syd samt privata konsultbolag.
  3. Vill man arbeta mer administrativt med bistånd inom t.ex. Sida bör man ha en akademisk utbildning, exempelvis ett program som t.ex. ”Internationella relationer”,ett samhällsvetarprogram med internationell inriktning, miljö etc. Det kan också vara bra att kolla upp vad de olika lärosätena har för specialisering. Lunds Universitet kan t.ex. mycket om mellersta östern. Inom sitt program gör man förslagsvis ett utlandsår på något utländskt universitet och man ser också till att söka stipendium för en ”minor field study” (MFS)
  4. Sen finns också vägen inom handel om man vill arbeta internationellt. Då skaffar man sig en utbildning som krävs för att arbeta inom företagsvärlden och söker sig till företag som arbetar inom den del av världen man är intresserad av att arbeta i.
  5. Den femte vägen till att arbeta och verka internationellt är forskning. Då specialiserar man sig inom det område som man har sina intressen i. Ser till att få göra en ”minor field study” inom det geografiska område man vill arbeta. Man väljer ett doktorandämne där man gör fältstudier inom det område man vill verka inom. Sen bygger man upp kontakter inom den akademiska världen så man kan vara gästforskare eller så småningom gästprofessor.
För alla dess fem vägar är det viktigt att man parallellt med den utbildning man går också lär sig det språk som talas inom det geografiska område som man skulle vilja jobba i. I Sydamerika är spanska och portugisiska viktigt. I Afrika bör man kunna franska om man skall arbeta i de fransktalande delarna osv. Engelska är alltid viktigt att man behärskar bra.