Konsten att äta frukost

Frukosten skall ge mig en bra grund för dagen. Den skall ge mig energi för de 5-6 närmaste timmarna innan det är dags för lunch och förse cellerna med alla livsnödvändiga ämnen.

Frukosten innehåller följande:

Protein till mina muskler och allt annat i kroppen som är uppbyggt av protein. Basen för mitt protein är två ägg. Till det lägger jag till och varierar olika dagar med yoghurt/A-fil, nötter, rostbiff, skinka, rökt kalkon, chiafrön eller sardiner.

Kolhydrater, som skall ge energi till min kropp, får jag framför allt av havre, bär och frukt. Genom att äta riktig frukt (ej juice) tillsammans med gröt och protein frigörs blodockret långsamt och gör att jag inte får några toppar eller dalar i mitt blodsocker.

Fett som bygger upp nervsystemet, ger energi och löser de fettlösliga vitaminerna varierar jag varje dag mellan nötter, krossade linfrö, solrosfrö, pumpafrö eller avokado. Genom att äta sardiner får jag också i mig omega-3 fett. Jag tar regelbundet extra tillskott av krill-olja och ”Udo´s choice”. Enligt nya fakta som jag såg idag så går livsmedelsverket ut och varnar för att äta krossade linfrö. Tills jag vet mer om detta kommer jag ta bort dem från min frukostmeny. 

Mineraler behövs för olika livsprocesser där hormoner och enzymer är med. De behövs för uppbyggnad av skelett och tänder samt är bl.a. viktiga i nervernas funktion och saltbalansen i kroppen. Genom att rosta havret (250 grader i 4 minuter i ugnen) till min gröt frigörs mineralerna lättare i grynen och kroppen kan ta till sig dem bättre. Mineraler finns också i t.ex nötter och frön.

Fibrer är viktigt att tarmarna får. Det finns både vattenlösliga och icke vattenlösliga fibrer. De hjälper till att portionera ut blodsockret i lagom portioner och de är också viktiga för tarmfloran av bakterier. Fibrer får jag i mig genom att äta riktig frukt (ej juice) och havregryn eller chiafrön. Jag tar alltid lite extra linfrön eller psyllium frön i gröten eller chiapuddingen.

Vitaminer som också behövs för olika livsprocesser får jag framför allt från bär, frukt och ägg. Kött innehåller också B-vitaminer.

Antioxidantbildande ämnen och ämnen som ger hormesis kan förutom frukt och bär också vara olika kryddor som gurkmeja, ingefära, kanel, kakao och kardemumma. Jag varierar mitt intag av kryddor genom att ta olika kryddor i gröten eller chiapuddingen varje dag.

Jag tar också regelbundet Chlorella genom att lösa upp en tesked av det gröna pulvret i ett glas vatten. Chlorella innehåller mycket klorofyll och har en avgiftande verkan. Jag varierar genom att dricka spirulina de dagar som jag inte tar chlorella. Spirulina innehåller både mineraler och vitaminer.

Till frukosten dricker jag kaffe eller grönt te utifrån de principer som jag skrivit om i tidigare blogginlägg.

p1040780

Grunden i min morgongröt är rostat havre. Havre innehåller inte lika mycket gluten som andra sädeslag. Jag har alltid lite fett i som t.ex. krossat linfrö som på bilden eller varierar med pumpafrön, solrosfrön, krossade nötter eller en avokado. Har alltid psylliumfrö eller okrossad linfrö till. Sen så varierar jag kryddningen mellan kanel (som syns på bilden till höger), kardemumma, ingefära, nejlika eller gurkmeja.

Till varje frukost tar jag en tallrik frukt och bär som jag varierar varje dag. Det kan vara blåbär, björnbär, grantaäpple. mango, äpple, apelsin, banan eller andra frukter och bär allt utifrån säsong.

Till varje frukost tar jag en tallrik frukt och bär som jag varierar varje dag. Det kan vara blåbär, björnbär, grantaäpple. mango, äpple, apelsin, banan eller andra frukter och bär allt utifrån säsong.

p1040823

När jag kokat gröten lägger jag den över frukten och äter den tillsammans med frukten.

Ett alternativ till gröten är chiapudding som jag gör av en halv skål yoghurt/A-fil där jag lägger 30 gram chiafrön och 15 gram rostat havre. Jag fyller på med frukt, min fettranson som jag brukar ta till gröten och extra fibrer i form av psylliumfrön eller okrossade linfrö. Sist strör jag i kakaopulver eller någon krydda. Jag rör ihop allt och tillsätter lite vatten. Sen får detta stå i kylskåpet över natten innan jag äter det på morgonen.

Ett alternativ till gröten är chiapudding som jag gör av en halv skål yoghurt/A-fil där jag lägger 30 gram chiafrön och 15 gram rostat havre. Jag fyller på med frukt, min fettranson som jag brukar ta till gröten och extra fibrer i form av psylliumfrön eller okrossade linfrö. Sist strör jag i kakaopulver eller någon krydda. Jag rör ihop allt och tillsätter lite vatten. Sen får detta stå i kylskåpet över natten innan jag äter det på morgonen.

p1040811

Grunden för min proteindel av frukosten är två stora ägg. Till det brukar jag lägga lite rökt kalkon, rostbiff eller sardiner. Till äggen tar jag gärna lite dillmajonäs och Seltin för jag tycker det är gott.

Jag tar alltid en portion nötter till frukost. Om jag inte får protein genom yoghurt/A-fil så tar jag en hel näve blandade nötter. Annars blir det ca 10 paranötter eller motsvarande mängd andra nötter som pistagenötter, mandlar. cashew, hasselnötter och pekan nötter.

Jag tar alltid en portion nötter till frukost. Om jag inte får protein genom yoghurt/A-fil så tar jag en hel näve blandade nötter. Annars blir det ca 10 paranötter eller motsvarande mängd andra nötter som pistagenötter, mandlar. cashew, hasselnötter och pekan -nötter.

p1030502

Till dessa ingredienser dricker jag kaffe eller grönt te som jag varierar emellan. Här är ett exempel på en frukost från i somras där jag lagt till lite hästkorv i proteindelen.

Här är ännu ett exempel från en frukost i somras då det fanns tillgång till färska hjortron. Till denna frukost drack jag macha-te.

Här är ännu ett exempel från en frukost i somras då det fanns tillgång till färska hjortron. Till denna frukost drack jag macha-te.

Komplexiteten i livstilsfrågor och utbildning

Med de tre senaste blogginläggen på temat ”kaffe och livstil” har jag velat belysa komplexiteten i livstilsfrågor och utbildning.

”Är kaffe bra eller dåligt att dricka?” Ja det beror på. Om vi tittar ur ett individuellt perspektiv så kan vi börja med att leta fakta vi kan få fram utifrån vetenskapliga undersökningar. Men om det är bra eller dåligt för just mig så måste jag veta t.ex. hur jag ligger till på ”mottaglighetsskalan” (”susceptibility scale”), om jag har några speciella sjukdomar, vilken ålder jag har etc. Det har också betydelse när under dygnet man dricker det och hur mycket. Självkännedom är en nyckelfaktor när det gäller livstilsfrågor. Här kan en ”coach” vara av betydelse. Någon som redan gått den väg man vill gå och som kan visa vägen.

Tittar vi på kaffe utifrån ett natur och miljöperspektiv så har det stor betydelse vilket kaffe vi dricker. Genom att välja ekologiskt odlat kaffe så bidrar vi mycket mer till en hållbar värld än genom att dricka konventionellt odlat. Men det finns olika märkningar när det gäller kaffe. ICA:s ”ecokaffe” är t.ex. ”bara” UTZ certifierat. Andra kaffesorter är också krav märkta och rättevisemärkta. För att kunna göra rätt val behöver vi vara insatta i det system av miljömärkning vi har.

Tittar vi i ett bredare kulturellt och historiskt perspektiv kan vi hitta väldigt intressanta vinklar på kaffe. Vad har inte hela kafékulturen betytt för litteraturens och konstens utveckling? Vad betyder inte vår ”fikakultur” för det sociala livet på våra arbetsplatser? Vad har kaffet betytt för vår historiska utveckling?

I kursen ”kaféliv” fick eleverna åka ner till Prag och uppleva den Europeiska kafékulturen. Detta gjorde att den kunskap de fått om kaffet blev en mycket mer hel del av deras liv. Samma sak har jag upplevt med våra fjällresor som vi gör varje år till Jämtlandsfjällen och de resor till Uganda som vi gjorde i Global profil. Genom att uppleva naturen och kulturen så blir eleverna mycket mer uppmärksamma, de får mer av det man på engelska kallar ”awareness”. Om man får ihop sin kunskap med uppmärksamhet ökar man sin medvetenhet. Man kan då lättare göra de val som är bra för en själv och världen.

Sorgen och glädjen – hållbar lycka

Det finns en psalm som jag ofta i livet återkommer till. Vi sjöng den på min fars begravning. Den liksom sammanfattar livet. När det går riktigt bra för en och livet leker så tror jag man skall se upp så man inte tror man är odödlig och att högmod tar vid. När man är riktigt ledsen och misslyckandena hopas då skall man inte heller tro att man inte är någonting värd och falla ner i depression. Hållbar lycka tror jag vi kan nå när vi inte är beroende av att det går bra för oss eller att vi inte går ner oss när motgångarna kommer. Vi behöver det ”andliga” i vår tillvaro, ett tillstånd över det värdsliga, där vi kan finna frid. Där friden är där finner vi den hållbara lyckan.

1. Sorgen och glädjen de vandra tillsamman,
medgång och motgång här tätt följas åt.
Skyar och suckan med solsken och gamman
skifta alltjämt på vår jordiska stråt.
Jorderiks gull
stoft är och mull.
Himlen allen är av salighet full.

2. Nyckfull är lyckan till ynnest och tycke,
sorgen tar säte i konungens barm.
Ofta ett bröst under kosteligt smycke
gömmer sin oro och hemliga harm.
Var man har sitt:
hårt eller blitt.
Himlen allena är sorgerna kvitt.

3. Välde och rikedom, visdom och ära,
ungdom och hälsa i blomstrande år
högt över allt sina huvuden bära,
yvas och vissna och bida sin bår.
Sist skall också
allting förgå,
himmelens salighet ensam bestå.

4. Skönaste rosor på törnbusken glöda,
ljuvaste örter ha tärande gift,
kinden kan blomstra, fast hjärtat vill blöda,
sällsamt kan skickelsen ändra sin skrift.
Brusande skär
hota oss här,
himlen allena oss trygghet beskär.

5. Ångest skall föda det hopp som oss gläder,
plåga skall vändas i hälsa och bot,
armodet skrudas i rikaste kläder,
svagheten resas på fastaste fot.
Ondskan skall stå
fängslad i vrå.
Detta allena kan himlen förmå.

6. Hur än min lycka och lott kunna falla,
efter Guds vilja de falle mig till.
Avund må tömma sin giftiga galla,
världen bedriva sitt ränkspel därtill.
Sorgen skall dö,
sällhetens frö
springa i blomma på himmelens ö.

Svensk Psalm (1937:365)

Vägar till internationellt arbete

Här är olika vägar man kan gå för att arbeta internationellt.
  1. Om man vill jobba på UD som diplomat kan man söka till UDs diplomatprogram, en traineutbildning – se www.regeringen.se- efter att först ha skaffat sig en akademisk grundutbildning. Det kan vara samhällsvetare,  statsvetare, nationalekonom, jurist eller någon annan utbildning som ger en grund i de frågor som man kommer att arbeta med som diplomat. Det fungerar ungefär som en läkares AT tjänstgöring. Sen kan man bli placerad vid UD eller någon ambassad ute i världen
  2. Om man vill arbeta praktiskt med bistånd kan man skaffa sig en utbildning som har den kompetens som behövs inom olika biståndsprojekt. Det kan vara sjuksköterska, läkare, agronom eller jägmästare, ingenjör, lärare t.ex. Man kan själv se till att skriva om internationellt samarbete inom sina uppsater och mot slutet av utbildningen ansöka om stipendium att få göra en ”minor field study” (MFS). När man är färdig med sin utbildning söker man sig till de organisationer som bedriver biståndsprojekt. Se tex hemsidor från FN, Röda Korset, Rädda Barnen och Forum Syd samt privata konsultbolag.
  3. Vill man arbeta mer administrativt med bistånd inom t.ex. Sida bör man ha en akademisk utbildning, exempelvis ett program som t.ex. ”Internationella relationer”,ett samhällsvetarprogram med internationell inriktning, miljö etc. Det kan också vara bra att kolla upp vad de olika lärosätena har för specialisering. Lunds Universitet kan t.ex. mycket om mellersta östern. Inom sitt program gör man förslagsvis ett utlandsår på något utländskt universitet och man ser också till att söka stipendium för en ”minor field study” (MFS)
  4. Sen finns också vägen inom handel om man vill arbeta internationellt. Då skaffar man sig en utbildning som krävs för att arbeta inom företagsvärlden och söker sig till företag som arbetar inom den del av världen man är intresserad av att arbeta i.
  5. Den femte vägen till att arbeta och verka internationellt är forskning. Då specialiserar man sig inom det område som man har sina intressen i. Ser till att få göra en ”minor field study” inom det geografiska område man vill arbeta. Man väljer ett doktorandämne där man gör fältstudier inom det område man vill verka inom. Sen bygger man upp kontakter inom den akademiska världen så man kan vara gästforskare eller så småningom gästprofessor.
För alla dess fem vägar är det viktigt att man parallellt med den utbildning man går också lär sig det språk som talas inom det geografiska område som man skulle vilja jobba i. I Sydamerika är spanska och portugisiska viktigt. I Afrika bör man kunna franska om man skall arbeta i de fransktalande delarna osv. Engelska är alltid viktigt att man behärskar bra.

Mot en hållbar framtid

Bakgrund

Läget för vår planet är oroväckande. Växthuseffekten ser ut att gå mot de punkter där den snart kan skena iväg. Den biologiska mångfalden är hotad av exploateringar, tjuvjakt och att miljöer på olika sätt förstörs. Demokratiska processer minskar i världens länder. Detta är bara några av de problem som världen står inför 2014. FN har sedan 1972 arbetat för att rädda miljön och människans civilisation på jorden och satt igång flera processer för detta.

De närmaste året kommer två av dessa processer att gå i mål och ersättas av nya. Det ena är FN:s dekad för lärande för hållbar utveckling som har ett år kvar och det andra är Milleniemålen som skall vara uppnådda 2015. Inom FN systemet arbetas det med hur dessa processer skall fortsätta och utvecklas efter att deras tid gått ut.

Inom lärande för hållbar utveckling talar man nu om ett ”Global Action Program” som utarbetas av UNESCO. Inom Milleniemålsarbetet talar man om ”Post 2015”.

Vi står nu också mitt i en digital utveckling som påverkar vårt samhälle. Inte minst inom media och utbildning. Denna utveckling för med sig nya möjligheter som tidigare inte varit möjliga. Vi kan nu bygga nätverk på ett nytt sätt med hjälp av sociala medier. Vi kan sprida kunskap och information på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Våra sätt att undervisa utvecklas.

Både media och utbildning är i en transmedial utveckling. Detta innebär att historier och fakta berättas genom olika media. En tv-serie kan också vara ett dataspel eller en tecknad serie. Ett radioprogram är också en blogg etc. Det finns också en dimension av ”konsumentmedverkan” i denna utveckling.

Vi behöver nu starta nya kunskapsprocesser som skyndar på en hållbar utveckling på jorden. Dessa skulle kunna knytas till de två processer för hållbar utveckling som håller på att växa fram inom FN systemet.

Mål
Att starta och utveckla en transmedial process för hållbar utveckling där olika media berättar om och inspirerar till en hållbar utveckling på jorden. De olika transmediala inslagen hålls samman av en gemensam process där de olika delarna blir mer tillsammans än var för sig.

Medborgare deltar i denna process i  en Agenda 21 anda.

Processens olika produkter blir till öppna lärresurser inom såväl skola, universitet och folkbildning

Skola, universitet och folkbildning utvecklar och driver nya utbildningskoncept inom hållbar utveckling.

Wikipedia blir en viktig kanal för att sprida kunskap om praktisk hållbar utveckling från bönder till bönder, ingenjörer till ingenjörer; från människa till människa.

Hur
Hur detta skall gå till får år 2014 utvisa.

365-projektet till ända

Idag är det år 2013 sista dag. Detta är min 365:e bloggpost för i år. Detta betyder att jag klarat av att genomföra mitt 365 projekt och är i mål!

Det har varit mycket lärorikt att blogga. Varje dag har jag fått en lugn stund då jag reflekterat över något ämne som varit aktuellt under dagen. Det har funnits något att skriva om varje dag och allt jag skrivit om har haft någon anknytning till mitt livs tema ”att föra kunskapen vidare”. Bloggen har gett mig ett arkiv med tankar i textform. Jag har också viktiga länkar samlade inom olika kategorier. Ofta när jag mailar något till någon kan jag länka en bloggpost som förklarar lite mer grundligt det jag tänker. Kan också visa platser i bilder och videos.

Detta årets bloggposter var tänkta som en inblick i en lärares vardag det år då det nya utbildningsparadigmet slår igenom på bred front på min skola och i Sverige. Har också tagit med några ”historiska” händelser i mitt liv som kommit i ny dager i det nya utbildningsparadigmet. Det finns också tidlösa principer som jag försökt att identifiera.

Det har varit intressant att se hur bloggposterna spridits över världen. Det måste vara så att folk hittar dem när de Googlar och när posterna har retweetats. På denna kartan kan man se vilka 58 länder de personer som varit inne på min blogg varit i.

Skärmavbild 2013-12-31 kl. 17.14.14

Totalt har bloggen fått 17166 vews under året. Den dag jag fick mest fick jag 797 views på en dag. Det var i januari när bloggen var ung. Antagligen efter att jag blivit retweetad av ”ISTE connects” som  har 36 950 följare på sitt Twitterkonto. Här kommer en tabell med de 20 länder som har mest views på min blogg:

Skärmavbild 2013-12-31 kl. 21.26.21

Nästa år kommer jag inte att skriva varje dag utan bara när jag känner att jag behöver en liten reflekterande stund för mig själv och smälta allt som skett och sker! Eller när jag behöver sammanfatta idéer som jag vill sprida.

Ett Gott Nytt År till alla som följt min blogg!

Dan Frendin

Vintersolståndet

Idag är det vintersolståndet. Årets kortaste dag och längsta natt. Solen står nu som lägst sett på det norra halvklotet. Solen står i zenit vid stenbockens vändkrets. Den 21december börjar den astronomiska vintern 2013.

Vintersolståndet kan inträffa lite olika datum beroende av om det t.ex. är skottår eller inte. Idag inträffade vintersolståndet kl 18:11.

Denna dag kallas också ”Tomasdagen” eller ”Tomasmäss”. I det gamla bondesamhället började julfriden denna dag och höll i sig till trettondagen.

För exakt hundra år sedan publicerades idag det första korsordet. Detta kan man läsa på Wikipedias dagsida 21 december.