Mobile learning week – dag 2 och 3

Dag 2

Den andra dagen fortsatte det med workshop och större föreläsningar. På eftermiddagen hade jag mitt föredrag i ett av grupprummen:

http://www.unesco.org/new/en/unesco/themes/icts/m4ed/mobile-learning-week/symposium/ganda-wikipedia-a-knowledge-channel-for-human-survival/

Hela eftermiddagen var full av olika föredrag. Programmet kan läsas här:

http://www.unesco.org/new/en/unesco/themes/icts/m4ed/mobile-learning-week/symposium/

Dag 3

Den tredje dagen kunde jag bara vara med på förmiddagen. Det mest intressanta föredraget höll Meagan Fallone om ”Barefoot College”:

http://www.unesco.org/new/en/unesco/themes/icts/m4ed/mobile-learning-week/symposium/meagan-fallone/

 

Mobile Learning Week 2015 – Dag 1

Beijing Royal School

Årets ”Mobile learning Week” har som tema ”Empowering woman and girls”. Den första dagen är det workshops som är ett par timmar långa för att man skall kunna gå på djupet med olika ämnen

På förmiddagen gick jag på en workshop som ”Beijing Royal School” anordnade. Den handlade huvudsakligen om hur man skall lägga upp undervisningen så fler flickor väljer att läsa naturvetenskapliga ämnen. Man sammanfattar dessa ämnen på engelska med ”STEM” som står för ”Science, Technic, Engineering and Math”

Workshopen hölls huvudsakligen av en amerikan, Cris Mehaan, som har arbetat på skolan i tre år. Dr Fengyun Cheng medverkade också liksom ett par andra lärare.

Beijing Royal School är en modern skola som satsat på mobilt lärande för att förbättra undervisningen.

Efter diverse uppmjukningsövningar gick Meehan igenom statistik som visar att flickors intresse för dessa ämnen ökat för varje år.

Chris arbetade framför allt med ”projectbased learning”.

Vi satt i flera gruppdiskussioner och diskuterade huvudtemat: Hur skall vi öka intresset för naturvetenskap hos flickor. Det som kom fram var att kollaborativt lärande är viktigt och att vi arbetar med alternativa examinationer. Jag fick bekräftat att allt som vi arbetat med inom naturkunskapen på Stagneliusskolan de senaste åren är rätt väg utifrån de diskussioner som jag hörde idag på denna workshop.

Programbeskrivningen till deras workshop är här: ”Using technology and project-based learning to encourage woman to pursue STEM careers”.

Costa Rica och Indien

På eftermiddagen gick jag på en workshop som handlade om ”empowerment” för kvinnor på landsbygden i Costa Rica och Indien.

Först ut var kvinnorna från Costa Rica som berättade om ett projekt i norra Costa Rica där de har startat olika firmor som gör appar som skall hjälpa att fylla sociala behov. Projektet hette TIC-as. Kvinnorna visade hur processen från idé till app kunde gå till.

Efter kaffepausen berättade två indiska kvinnor om ett projekt i Västra Indien i provinsen Gujarat. Där hade de utvecklat ett system där de styrande kvinnorna i ett samhälle kunde skicka intalade meddelanden till kvinnorna i den by de levde i via mobiltelefon. De som fick meddelandena kunde sedan spela in frågor och få svar på dem via ett system där de använde programmen Audicity och Awaaz.

Deras program beskrivning kan läsas här: ”Empowering woman and girls in rural areas through mobile learning and communication: The cases of Costa Rica and India”

Lärande för hållbar utveckling inom UNESCO och övriga FN.

UNESCO

UNESCO:s motto på den stora cementstoden i parken bakom huvudkvarteret i Paris.

Förra året avslutades dekaden för lärande för hållbar utveckling inom UNESCO på en konferens i Nagoya och ett nya steg för arbetet med lärande för hållbar utveckling togs.

Lärande för hållbar utveckling förkortas ofta ESD (Education for Sustainable Development).

En bra sida som har länkar till det mesta man behöver veta om lärande för hållbar utveckling i samband med Nagoyakonferensen i november i fjol finns på WWF:s hemsida:

http://www.wwf.se/utbildning/skolutveckling/nagoyakonferensen/1585134-esd-konferensen-i-nagoya

Där finns slutrapporter och sammanfattningar. Där kan man hitta fortsättningen med ”Global Action Program” och några viktiga citat från FN:s och UNESCO:s generalsekreterare.

För att få veta vad som händer just nu besökte jag i fredags UNESCO och Bernard Combes som arbetar med information i sektionen för lärande för hållbar utveckling. Han bjöd också in två andra medarbetare i sin stab till mötet; Julia Viehofer och July Saito.

Vi samtalade om flera olika projekt som ”Ganda Wikipedia”,  ”Wikipedia ESD”, ”Behandling av kognitiva funktionshindrade” och ”den transmediala processen för hållbar utveckling”. I slutet av vårt samtal bad jag Bernard berätta om vad som händer just nu inom lärande för hållbar utveckling på UNESCO.

Den plan som man jobbar efter är ”Global action programme” (GAP). Den kommer följas upp av två ”global forum on ESD” 2017 och 2019. GAP består av fem delar:

  1. Policyarbete för att få in lärande för hållbar utveckling i både hållbarhetsarbete och utbildning
  2. Arbete med ”hela skolan” för att få in hållbar utveckling i skolas lärmiljöer.
  3. Kompetensutveckling av lärare i hållbar utveckling.
  4. Stötta och mobilisera ungdomar i arbetet för en hållbar utveckling.
  5. Jobba med lokala hållbarhetsprojekt och skapa ESD nätverk med många intressenter.

Sektionen för ESD arbetar nu med att finna ungefär 20 nyckelpartners för varje område och bilda arbetsgrupper runt dessa. Dessa kommer bestämma vad man skall göra inom varje tema för att få in det i världens länders utbildningssystem. Det kan röra sig om utbildningsmaterial, workshops eller vad som varje grupp finner relevant för arbetet.

När det gäller riktlinjer för hur man kan gå tillväga på en skola när man inför ESD så arbetar sektionen på UNESCO med det. Det som finns framtaget redan är en online kurs hur lärare kan ta upp klimatfrågan i klassrummet.

I FN arbetar man vidare med att utveckla förslagen till de nya ”hållbarhetsmålen” (Sustainable Development Goals). Där kommer ESD in i det stora målet om utbildning. Det är också med i flera av delmålen som en viktig faktor för att förverkliga dessa. Vilka av målen som man kommer välja att fokusera på inom FN bestäms på ett möte i New York i september. För närvarande håller man på att diskutera 17 mål totalt i ”post 2015” arbetet.

DSC_9070Möte med Bernard Combes på UNESCOS högkvarter i Paris.

 

UNESCO mobile learning week – symposium day 2

Onsdagen fortsatte med paneldebatter och workshop. En stor del av tiden ägnade jag åt att nätverka med de som jag funnit intressanta.

Efter lunch tog jag mig en tur för att titta på all konst som finns runt om i byggnaden. Har finns Picasso, Miro, La Corbuiser m.fl.

Här är några iakttagelser från dagarna här i UNESCO:

Det verkar som om det amerikanska sättet att beskriva ”21:th century skills” är det sätt de flesta använder för att beskriva vad moderna utbildningar skall leda till över hela världen nu. Ingen pratar om ”EU:s nyckelkompetenser”. Alla pratar ”21:th century skills”

Nya saker som jag inte sett tidigare är roboten för lågstadieelever. Genom att dra en ”penna” över en text så kan roboten säga det som står. På så sätt kan mindre elever träna läsning.

En erfarenhet som alla verkar ha gemensamt är att man först skall tänka ”vad vill jag uppnå i klassrummet”, ”vilka pedagogiska mål har jag som lärare?”. Sen skall man se vilken teknik passar bästa att använda.

I många länder får man använda den teknik som finns tillhands. Därför har man enkla mobiler i Pakistan och länder söder om Sahara i Afrika. Trots deras enkelhet så fungerar de att få ut utbildningsmaterial på.

Vilka sätt kan man arbeta med mobilt lärande?

Här är de sätt som jag fick höra exempel på under dagarna på UNESCO:

1.Material som lektionsplaneringar, öppna lärresurser som videoklipp, ljudfiler, bilder och vanliga textfiler mm läggs upp på en Wiki eller någon annan typ av hemsida och lärare kan nå dem via ett Wifi och ladda ner dem på sin dator eller se på strömmande.

2. Material som filmer, ljudinspelningar och skrivna filer läggs in på billiga sd-kort som sedan distribueras till de som skall lära sig. När de sätter in sd korten i sina enkla mobiler av den gamla sorten blir mobilerna till ”mediaspelare” och ”läsplattor” och eleven kan ta till sig innehållet lätt och fritt!

3.I avlägsna områden kan man jobba med satelitsända lektioner som filmas centralt och sänds ut via satelituppkoppling till skolor som ligger så avlägset att det är svårt för lärare att nå dit.

4. I områden som inte har internet kan man skapa ett lokalt internet med en liten server där själva utbildningsmaterialet ligger. Med hjälp av en router kan sedan det innehållet spridas ut till alla mobiltelefoner. läsplattor eller datorer som finns inom routerns räckvidd. Både router, mobiler och datorer kan laddas med hjälp av solpaneler.

UNESCO mobile learning week – Symposium day 1

Började dagen med en ”petit dejeuner” på Café Cambronne. Fransman efter fransman kommer in och beställer kaffe med en croissant. Jag ville ha lite mer så jag beställde en liten baguette  och färskpressad apelsinjuince. Säger man inte att man vill ha en stor kaffe så får man en liten En leverantör av grönsaker till kafeé. som också är en restaurant, kommer in med lite trälådor med sallad, gurka och tomater. Plötsligt öppnar sig golvet och en stor ”hiss” kommer upp vid sidan av borden. Leverantören ställer in grönsakerna och hissen rör sig sakta ner tills två luckor slagit igen och allt ser ut som vanligt igen.

Jag kommer ganska tidigt till symposiet. Går runt och tittar på utställarna som har börjat plockat upp sina saker.

Sal 2 som vi alla samlas i först är helt full av folk! Jag får sätta mig på stolsraden bakom de som får sitta vid borden.

UNESCO:s generalsekreterare Irina Bokova hälsar oss välkomna via en video. Sen kommer så korta tal av olika personer som har anknytning till UNESCO och mobilt lärande: 
Mr Qian Tang, assisterande generalsekreterare för utbildning i UNESCO.
Mr Markus Terho, chef för Nokias hållbarhetsarbete.
Mr Jong-Pil Bae, vise president i ”Convergence Business Office SK Telecom tillsammans med Ms Shabnam Shanani, Global Strategic Alliance EMEA, Houghton Mifflin Harcourt.
Mr Frederic Masse, vice president i EMEA Government relations
Mr John Davies, vice president i ”Sales and Marketing group and General Manager of World ahead program, Intel.
En samling med sponsorer alltså som på detta sätt får tid att presentera vad de gör.

Om gårdagen var dagen då vi gläntade på dörren till vad mobilt lärande är och hur det kan gå till så var dagens genomgångar en exposé över möjligheterna och massor av exempel som jag aldrig hört talas om.

Jag träffade Francesc Pedro och han berättade att detta var det tredje året i rad som UNESCO genomfört denna vecka för mobilt lärande. Första året kom det bara en liten grupp människor. Andra året omkring 80 personer och nu hundratals! Den stora sal vi samlades i under tisdagen var helt full! I de mindre rummen som de olika ”sessions” höll till räckte stolarna inte till utan folk fick stå utefter väggarna för att få plats.

Det land som verkar kommit längst med mobilt lärande är Filippinerna. Med deras över 7100 öar så är det inte så lätt för alla barn att ta sig till en skola. Genom ett projekt för mobilt lärande har de nått en miljon barn som hade väldigt svårt att komma till en skola. De kunde också fortsätta sin skolgång fortare efter orkanen än många andra i landet berättade Stephanie Orlino som arbetat med projektet

Här är en länk: http://www.futuregov.asia/articles/2013/sep/26/mobile-education-1-million-philippine-out-school-y/

Ett intressant projekt heter ”gesci” som genomförts i Tanzania och Kenya där man genom ett projekt i mobilt lärande kunnat höja kunskaperna i naturvetenskap och matematik.

Här är en länk till det projektet: http://www.gesci.org/

I Thailand har man genomfört ett stort läsplatte projekt där över två miljoner läsplattor delats ut till landets förstaklassare:otpc

Commonwelth of Learning hade ett intressant projekt för den afrikanska landsbygden. Man hade en liten portabel server med utbildningsmaterial som var kopplad till en lite router. På så sätt kunde man distribuera läromaterial till alla elevers mobiltelefoner utan att behöva en internetuppkoppling! Projektet heter Aptus Classroom Without Walls

Förutom dessa projekt presenterades projekt från Turkiet, Ghana, Nigeria, Mexico, Pakistan, Senegal, Kina, Singapore, USA, Costa Rica och Sydafrika. Det enda svenska projektet som presenterades var Emelie Öhrn från Ale kommun som berättade om sina erfarenheter av att kommunen infört 1-1 datorer i hela grundskolan.

Det var väldigt intressant att se rektorn från Beijing Royal School tala sig varm för läsplattor och mobiler i skolan! De hade ökat läskunnighet och skrivförmågan i engelska tydligt efter att de haft sina mobila verktyg i mindre än ett år! Han sa också att de fått in mer kreativitet i skolan.

Det enda projektet som berörde miljöfrågor tydligt var projektet ”Planet earth – scientific independence for Africa”  från The Planet Earth Institute. Man visade hur man arbetade med en öppen lärresurs om gruvbrytning av kvicksilver. Den skulle visa gruvarbetarna hur man skyddade sig mot skador i arbetet.

UNESCO mobile learning week – workshop

UNESCO january 2014 Innovative learning environment-3

I arrived to UNESCO headquarter at eight when they should open. I woman from France had just arrived. We where not allowed to get in. When we where waiting two woman from Virginia in USA came and a group of teachers from Johannesburg. We had to wait for badges, the security man said. Finally a team of asian people came running in the corridor and we could go in and get scanned. Well our things got scanned as in a security hall at an airport.

The opening of the day was a short introduction and welcome in one of the big halls. I was amazed of how big mobile learning seemed to be around the world!

Then we had five different workshop to go to. I went to a workshop about a teacher training tool called OER4School. it has been used to develop teacher training in subsaharan countries for example. It was made on a wiki and available for everybody.

Björn Hassler from Cambrigde University in UK was leading the workshop. He talked about how important it was to first talk pedagogy and then how to use technology. In subsaharan countries it was a big challenge to first change the way teachers teach. Much of the ”teaching” was ”say after me – pedagogy”. Students say after the teacher but don´t really understand. To develop the way of teaching was first priority! When introducing technical devices he said it was very important to look at learning gain and cost.

Pedagogic approaches he talked about was interactive pedagogy, project based learning and inquiry based learning. It had to be a pedagogy for big classes in subsaharan countries. Classes with 80-100 students are not rare.

Here you can see some of the units:

There is also al lot of resources for different subjects. For teachers in secondary school there was a catalog  with OER in science. 

This homepage is very useful in the Swedsih schools as well as in subsaharan countries!

In the afternoon i visited a workshop about ”mobile learning teacher´s toolkit: A window into teacher training”.  The most interesting in the afternoon was to talk to a lady from open university in UK. We where sitting next to each other and made all the group work together in the afternoon. She worked on a project in english teaching in Bangladesh. They used very simple mobile phones with 8 GB sd card loaded with audio and video material for english studies. It was made of local teachers in the native language and english.

Open University seems to have a lot of knowledge about mobile learning and could be a good partner in future projects.

After the workshop I took a little walk to the Eiffel tower and back to my hotel.

Mobilt lärande – en introduktion

Tänkte i denna bloggpost samla lite olika resurser när det gäller mobilt lärande

Engelska Wikipedia har en bra översikt över vad mobilt lärande är och hur det vuxit fram.

Ett av UNESCO:s projekt inom utbildning handlar om mobilt lärande. UNESCO har också en sida som tar upp många användbara länkar. En av dessa länkar är ”Mobile learning portal”. 

UNESCO har också gjort en stor serie med publicationer om mobilt lärande i världen: UNESCO mobile learning Publikations.

Jan Hylén har i en artikel i ”Datorn i utbildning” sammanfattat UNESCO:s rapportserie om mobilt lärande: Mobiler vänder upp och ned på gamla sanningar om IT i skolan.

Eriksson mfl har haft ett Leonardoprojekt för att titta på hur man kan få in mobilt lärande i ”vanlig” undervisning: Incorporating mobile learning in to mainstream education

Detta projekt har också tagit fram en guide i ämnet: Mobile learning – a practical guide.

När jag sökte på ”mobile learning” hittade jag en annons för en lärplattform som var framtagen för att fungera lika bra på en smartphone som på en dator: Xtractor

Hittade en avhandling om hur man designar utomhuslektioner med mobilt lärande.

I Malmö har man också startat en yrkeshögskoleutbildning på distans för mobilt lärande.

ISTE har en online kurs i mobilt lärande.

Vägar till internationellt arbete

Här är olika vägar man kan gå för att arbeta internationellt.
  1. Om man vill jobba på UD som diplomat kan man söka till UDs diplomatprogram, en traineutbildning – se www.regeringen.se- efter att först ha skaffat sig en akademisk grundutbildning. Det kan vara samhällsvetare,  statsvetare, nationalekonom, jurist eller någon annan utbildning som ger en grund i de frågor som man kommer att arbeta med som diplomat. Det fungerar ungefär som en läkares AT tjänstgöring. Sen kan man bli placerad vid UD eller någon ambassad ute i världen
  2. Om man vill arbeta praktiskt med bistånd kan man skaffa sig en utbildning som har den kompetens som behövs inom olika biståndsprojekt. Det kan vara sjuksköterska, läkare, agronom eller jägmästare, ingenjör, lärare t.ex. Man kan själv se till att skriva om internationellt samarbete inom sina uppsater och mot slutet av utbildningen ansöka om stipendium att få göra en ”minor field study” (MFS). När man är färdig med sin utbildning söker man sig till de organisationer som bedriver biståndsprojekt. Se tex hemsidor från FN, Röda Korset, Rädda Barnen och Forum Syd samt privata konsultbolag.
  3. Vill man arbeta mer administrativt med bistånd inom t.ex. Sida bör man ha en akademisk utbildning, exempelvis ett program som t.ex. ”Internationella relationer”,ett samhällsvetarprogram med internationell inriktning, miljö etc. Det kan också vara bra att kolla upp vad de olika lärosätena har för specialisering. Lunds Universitet kan t.ex. mycket om mellersta östern. Inom sitt program gör man förslagsvis ett utlandsår på något utländskt universitet och man ser också till att söka stipendium för en ”minor field study” (MFS)
  4. Sen finns också vägen inom handel om man vill arbeta internationellt. Då skaffar man sig en utbildning som krävs för att arbeta inom företagsvärlden och söker sig till företag som arbetar inom den del av världen man är intresserad av att arbeta i.
  5. Den femte vägen till att arbeta och verka internationellt är forskning. Då specialiserar man sig inom det område som man har sina intressen i. Ser till att få göra en ”minor field study” inom det geografiska område man vill arbeta. Man väljer ett doktorandämne där man gör fältstudier inom det område man vill verka inom. Sen bygger man upp kontakter inom den akademiska världen så man kan vara gästforskare eller så småningom gästprofessor.
För alla dess fem vägar är det viktigt att man parallellt med den utbildning man går också lär sig det språk som talas inom det geografiska område som man skulle vilja jobba i. I Sydamerika är spanska och portugisiska viktigt. I Afrika bör man kunna franska om man skall arbeta i de fransktalande delarna osv. Engelska är alltid viktigt att man behärskar bra.

Conference at UNESCO – Innovative learning environments

David Istance and Mariana Martinez-Salgado from OECD gave us an introduction to this subject. It belongs to a reasearch program called ILE. So far there are three publications planed:

  1. The nature of learning (2010)
  2. Innovative learning Environment (2013)
  3. Leadership for 21:st century learning

David Istance first introduced us to ”the nature of learning principles”:

  1. Make learning central, encourage engagement and be where learners come to understand themselves as learners.
  2. Ensure that learning i social and often collaborative.
  3. Be highly attuned to learners motivations and the importance of emotions.
  4. Be accutely sensitive to indiviual differences including in prior knowledge
  5. Be demanding for each learner but without excessive overload.
  6. Use assessments consisted with its aim, with strong emphasis on formative feedback.
  7. Promote horizontal connectedness across activities and subjects in- and out-of-school.

He stressed after presenting this list that all should be present. Not one or two.

Mariana Martinez-Salgado then gave examples of specific innovative learning environments from the 125 cases they have studied around the world. She had a model af basic elements in education as a base for the examples.

Learners
Innovations can include distant learners och parents as learner.

Content
Innovations can include 21:st century skills, languages, culture, sustainability and interdisciplinaries

Teachers
Profile of ”teachers” can be innovated by adding volunteers, learning proffesionals, experts, distant teachers and peer teaching.

Resources
Innovation can be through which resources or how they are used. For example digital resources and use of space.

Organisation & pedagogy
Innovation can be how you group educators and learners, rescheduling time and pedagogy and related assessment.

Learning leadership
This is about design to shape the learning environment and include for example vision of learning, change strategy and distrubution of managers, teachers, learners and partners.

Information & evidence about learning
This can include learning logs, portfolios, visability of teachers work, research and evaluation by the learning environment on the learning environment. Here we also find formative feedback about learning to the learning leadership and to learners and educators.

Partnership with higher education, companies, and cultural institutions.
This partnerships can be inside the pedagogical core or influencing the learning leadership.

Partnership with families and communitity
This can also be inside the pedagogical core or influence the learning leadership.

Partnership with other learning environments
As above: influence inside the pedagogical core or the learning leadership.

Conference in UNESCO – Technology and education in developing countries

Francesc Pedro, chief of section at Section for Teacher Development and Education at UNESCO talked about the urgent need for education in developing countries:

  • 61 million children is not in primary school
  • 1,7 million additional teachers is needed in the world
  • 775 million is illiterate and two thirds are women.

He said that technology can foster education development and transformation but there is a need for a holistic policy environment. Technology in education is like a swiss knife. It can be usefull in many ways but you can also harm yourself on it if you are not carefull.

He means that pedagogy is the key for success. UNESCO has one objective. Teachers need to be empowered to facilitate:

  • more learning
  • better learning
  • different learning

There are four pillars:

1. Policies. Technology policies contextualised in realistic education policies.
2. Teachers. Teacher training institutions need to be willing to transform.
3. Mobile learning. This is a windows of opportunity now
4. OER. Use of it can promote innovation.

There are a lot of challenges in developing countries:

    • Affordability
    • Capacity
    • Inclusion
    • Content
    • Quality assurance
    • Monitoring and assessment
    • Complexity of the policy environment

What works? There are three requiments:

    • Access
    • Usability
    • Utility

The best example of success so far is in system and school management.

To succed there are three things that is needed to get with technology in education

  • Engagement
  • Convenience
  • Productivity

The work UNESCO do in mobile learning is presented on the UNESCO homepage