Vägar till internationellt arbete

Här är olika vägar man kan gå för att arbeta internationellt.
  1. Om man vill jobba på UD som diplomat kan man söka till UDs diplomatprogram, en traineutbildning – se www.regeringen.se- efter att först ha skaffat sig en akademisk grundutbildning. Det kan vara samhällsvetare,  statsvetare, nationalekonom, jurist eller någon annan utbildning som ger en grund i de frågor som man kommer att arbeta med som diplomat. Det fungerar ungefär som en läkares AT tjänstgöring. Sen kan man bli placerad vid UD eller någon ambassad ute i världen
  2. Om man vill arbeta praktiskt med bistånd kan man skaffa sig en utbildning som har den kompetens som behövs inom olika biståndsprojekt. Det kan vara sjuksköterska, läkare, agronom eller jägmästare, ingenjör, lärare t.ex. Man kan själv se till att skriva om internationellt samarbete inom sina uppsater och mot slutet av utbildningen ansöka om stipendium att få göra en ”minor field study” (MFS). När man är färdig med sin utbildning söker man sig till de organisationer som bedriver biståndsprojekt. Se tex hemsidor från FN, Röda Korset, Rädda Barnen och Forum Syd samt privata konsultbolag.
  3. Vill man arbeta mer administrativt med bistånd inom t.ex. Sida bör man ha en akademisk utbildning, exempelvis ett program som t.ex. ”Internationella relationer”,ett samhällsvetarprogram med internationell inriktning, miljö etc. Det kan också vara bra att kolla upp vad de olika lärosätena har för specialisering. Lunds Universitet kan t.ex. mycket om mellersta östern. Inom sitt program gör man förslagsvis ett utlandsår på något utländskt universitet och man ser också till att söka stipendium för en ”minor field study” (MFS)
  4. Sen finns också vägen inom handel om man vill arbeta internationellt. Då skaffar man sig en utbildning som krävs för att arbeta inom företagsvärlden och söker sig till företag som arbetar inom den del av världen man är intresserad av att arbeta i.
  5. Den femte vägen till att arbeta och verka internationellt är forskning. Då specialiserar man sig inom det område som man har sina intressen i. Ser till att få göra en ”minor field study” inom det geografiska område man vill arbeta. Man väljer ett doktorandämne där man gör fältstudier inom det område man vill verka inom. Sen bygger man upp kontakter inom den akademiska världen så man kan vara gästforskare eller så småningom gästprofessor.
För alla dess fem vägar är det viktigt att man parallellt med den utbildning man går också lär sig det språk som talas inom det geografiska område som man skulle vilja jobba i. I Sydamerika är spanska och portugisiska viktigt. I Afrika bör man kunna franska om man skall arbeta i de fransktalande delarna osv. Engelska är alltid viktigt att man behärskar bra.

Conference at UNESCO – Innovative learning environments

David Istance and Mariana Martinez-Salgado from OECD gave us an introduction to this subject. It belongs to a reasearch program called ILE. So far there are three publications planed:

  1. The nature of learning (2010)
  2. Innovative learning Environment (2013)
  3. Leadership for 21:st century learning

David Istance first introduced us to ”the nature of learning principles”:

  1. Make learning central, encourage engagement and be where learners come to understand themselves as learners.
  2. Ensure that learning i social and often collaborative.
  3. Be highly attuned to learners motivations and the importance of emotions.
  4. Be accutely sensitive to indiviual differences including in prior knowledge
  5. Be demanding for each learner but without excessive overload.
  6. Use assessments consisted with its aim, with strong emphasis on formative feedback.
  7. Promote horizontal connectedness across activities and subjects in- and out-of-school.

He stressed after presenting this list that all should be present. Not one or two.

Mariana Martinez-Salgado then gave examples of specific innovative learning environments from the 125 cases they have studied around the world. She had a model af basic elements in education as a base for the examples.

Learners
Innovations can include distant learners och parents as learner.

Content
Innovations can include 21:st century skills, languages, culture, sustainability and interdisciplinaries

Teachers
Profile of ”teachers” can be innovated by adding volunteers, learning proffesionals, experts, distant teachers and peer teaching.

Resources
Innovation can be through which resources or how they are used. For example digital resources and use of space.

Organisation & pedagogy
Innovation can be how you group educators and learners, rescheduling time and pedagogy and related assessment.

Learning leadership
This is about design to shape the learning environment and include for example vision of learning, change strategy and distrubution of managers, teachers, learners and partners.

Information & evidence about learning
This can include learning logs, portfolios, visability of teachers work, research and evaluation by the learning environment on the learning environment. Here we also find formative feedback about learning to the learning leadership and to learners and educators.

Partnership with higher education, companies, and cultural institutions.
This partnerships can be inside the pedagogical core or influencing the learning leadership.

Partnership with families and communitity
This can also be inside the pedagogical core or influence the learning leadership.

Partnership with other learning environments
As above: influence inside the pedagogical core or the learning leadership.

Konferens i UNESCO – om OECD och UNESCO

Det hela började med en lunch i UNESCO:s huvudkontor på sjunde våningen. Högre upp kan man inte komma i denna byggnad som ser ut som tre parenteser mot varandra i modern 50-tals arkitektur. Som utsikt har man en av de finaste vyerna mot Eiffeltornet.

Peter Beckert som är ordförande i stiftelsen ”Datorn i utbildning” hälsade alla välkomna liksom en av representanterna från ”IKT i uddanelsen” från Norge som också är med och arrangerar denna konferens.

Först ut var Marie-Helen Almborg som tillhör Sveriges delegation vid OECD och UNESCO. Hon berättade om vad OECD och UNESCO är för något. Sen fyllde Gry Höeg Ulverud och Lars Nerdrum från den norska delegationen i med mer fakta. Här följer en sammanfattning av deras  presentation av organisationerna.

OECD (The Organisation for Economic Co-operation and Development)

OECD startade 1948 och då hette den OEEC och var en organisation som skulle samordna Marschallhjälpen efter andra världskriget. 1961 vidgades organisationen och fick sitt nuvarande namn.

Det är 34 medlemsländer i OECD. För att få vara med måste man vara ett demokratiskt styrt land och ha marknadsekonomi. Sverige kom med 1961. Huvudkontoret ligger i Paris och har 2500 anställda. Ministerrådet är det högsta styrande organet.

OECD sysslar med datainsamling (t.ex ”Education at a glance), jämförande studier (t.ex. PISA undersökningen), Utvärdering och granskning samt forskning (t.ex. Innovative learning environments for education). Huvudsyftet är att skapa välstånd i sina medlemsländer.

OECD har 13 direktorat och 400 kommitéer. Den årliga budgeten ligger på 2,6 miljarder kronor. De som handhar utbildning är direktoratet för ”Education and skills”. Under dem ligger CERI som är en viktig forskningsinstitution. De sysslar också med förskolefrågor och olika undersökningar (AHELO, PIAAC, PISA och TALIS)

Organisationen ger ut ungefär 250 publikationer om året.

Den svenska delegationen består av en ambassadör, 3 utsända diplomater, 5 lokalanställda och 2 praktikanter.

UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation)

UNESCO grundades 1945 för att verka för fred genom kultur, utbildning och forskning. De har 195 medlemsländer. De senaste länderna som kom med i organisationen var Sydsudan och Palestina. När Palestina kom med drog USA och Israel in allt ekonomiskt stöd till organisationen vilket gjorde att man fick 25 % mindre att röra sig med vilket har påverkat UNESCO:s verksamhet mycket. Det högsta beslutande organet är  UNSESCO:s generalförsamling.

Sverige har varit medlem sedan 1951. Det är 58 medlemmar i styrelsen, bl.a. Sverige. organisationen har 1800 anställda. Huvudkontoret ligger i Paris men förutom det finns det ett 50 tal fältkontor runt om i världen. 

Utbildning är en stor fråga för organistationen.

Den svenska delegationen består av en utsänd diplomat, 2 lokalanställda och en praktikant. Den svenska delegationen sitter som alla andra delegationer inte i huvudbyggnaden utan i en särskild ”delegationsbyggnad”.

 

OECD – Centre for Educational Research and Innovation (CERI)

OECD står för ”Organisation for Economic Co-operation and Development” och är en internationell organisation för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi. Organisationen hette först OEEC (Organisation for European Economic Cooperation) och hade som uppgift att samordna aktiviteterna inom Marschallhjälpen.

OECD jämför de olika medlemsländernas politik och policyer. PISA undersökningen är en sådan undersökning.

Under OECD ligger CERI (Centre for Educational Research and innovation). Det är en organisation som arbetar med noggranna analyser inom utbildningsområdet men som  också tar fram innovativa lösningar.

Här är projekt som de arbetar med:
Governing Complex Education Systems
– Innovation Strategy for Education and Training
– Education and Social Progress
– Innovative Learning Environments
– Innovative Teaching and Effective Learning