Spore

I Jane McGonigals bok ”Reality is broken” läste jag om spelet ”Spore” och tänkte: ”Detta låter som Naturkunskap 2 kursen”. I spelet skapar man som spelare liv från encellstadiet och utvecklar sin organism genom fem faser. Man styr evolutionen.

Den första fasen är cellfasen. Där utvecklas ens organism beroende på vad den äter mest. Är andra celler och ”kött” den vanligaste födan blir organismen en köttätare. Är det alger blir den en växtätare och om den äter båda; en allätare.

Den andra fasen heter ”varelsefasen” och där har organismen tagit sig upp på land. Där skall varelsen para sig med en liknande organism och överleva. Varelsens hjärna utvecklas.

Den tredje fasen heter ”stamfasen” och varelsen har fått intelligens. Här utvecklas kultur och industrialisering. Här börjar spelaren styra över en hel stam istället för en organism. Det finns tre vägar att gå: aggresivitet, flitighet och vänlighet.

Civilisationsfasen kallas den fjärde fasen. Här bygger spelaren och sköter en hel stad åt varelserna.

I den femte och sista fasen idkar varelserna rymdfart och kan besöka andra världar och även skapa sådana.

När jag läser om detta spelet får jag idén att låta Naturkunskap 2 gå igenom olika faser. Jag skall i kommande bloggposter utveckla mina tankar kring detta.

Nominering till Guldäpplet 2013

I förrgår när jag åkte till Stockholm för ett antal möten kom det ett twittermeddelande: Grattis Dan! Jag undrade vad det var och alldeles snart fick jag ett nytt meddelande med en länk. Där stod det att jag blivit nominerad till Guldäpplet 2013. När jag sedan senare på kvällen gick igenom min mail hade jag fått ett par mail från Guldäpplet Yngve Lindbergs minne där de gratulerade mig till nomineringen.

Idag kom det ett pressmeddelande som även mina rektorer fick:

Pressmeddelande 2013-08-30

LÄRARPRISET GULDÄPPLET  – www.diu.se/guldapple

Lärare från Kalmar nominerad till lärarpriset Guldäpplet

Guldäpplet är ett lärarstipendium, som årligen delas ut till en eller flera lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält. Guldäpplet utdelas av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne.

– De lärare som nu är nominerade till Guldäpplet röjer vägen för kollegor i hela landet, i ett lärande stött av digitala verktyg. De visar hur elever kan erövra språket och skrivandet, tillägna sig moderna nätbaserade arbetsformer, engageras i sin omvärld och bli kreativa. Digitala verktyg och nätbaserat lärande blir nycklar till framtiden, säger Peter Becker, ordförande i Stiftelsen DIU och juryn för lärarpriset Guldäpplet.

En av de nominerade är Dan Frendin, Stagneliusskolan, Kalmar, för sitt arbete med att förnya lärandet med stöd av IT i egen undervisning – bland annat via utvecklingsprojektet ”Den digitala naturkunskapen”.

I september utser Guldäpplets jury tre finalister bland årets drygt 100 nominerade pedagoger. Den slutliga vinnaren presenteras tisdagen den 29 oktober på Skolforum, Stockholmsmässan i Älvsjö. Priset består, förutom av ett stipendium på 25.000 kr, av ett glasäpple med inläggning i äkta guld, blåst av mästarna vid Bergdala Studioglas i Småland.

 

Lärarpriset Guldäpplet

Guldäpplet delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne vars partners är Stiftelsen DIU/Datorn i Utbildningen, grundare och koordinator, Sveriges Kommuner och Landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund samt Tieto Education, Healthcare & Welfare AB, Netsmart AB samt Gleerups Utbildning

I juryn finns företrädare för samtliga partners samt de pedagoger som vann Guldäpplet 2011 och 2012

Känner mig både glad och hedrad för nomineringen.

WWF och lärande för hållbar utveckling

WWF förknippas oftast med att rädda utrotningshotade djur som tigrar och pandor. Men att bevara den biologiska mångfalden är bara ett av de två övergripande målen som organisationen har. Det andra är att minska de ekologiska fotavtrycken. Detta gör att de också arbetar med skolor i många länder.

WWF startade 1961, berättar Gerard Sellgren som arbetar på enheten för ekologiska fotavtryck. Organisationen har 5000 anställda i 100 länder. WWF försöker på olika sätt att samarbeta med olika företag för att nå sina mål. En tredjedel av inkomsterna kommer från företag som stöttar, en tredjedel från SIDA och en tredjedel från supportrarna.

WWF arbetar framförallt med länder i Afrika och Asien: Kamerun, Tanzania, Rwanda, Uganda, Kenya, Madagaskar, Indien och Indonesien.

Fundamentet för deras arbeten med skolor är det som på engelska förkortas ESD vilket står för ”Education for Sustainable developmen”, lärande för hållbar utveckling. Man försöker att greppa hela skolan och arbetar med följande områden: eleverna, undervisningen, skolbyggnaden, skolkulturen, hur man mäter och utvärderar skolan samt att få in samhället i skolverksamheten. Skolan är viktig för i många samhällen når utbildningssektorn i ett samhälle 30-70% av befolkningen.

WWF vill mobilisera unga för en hållbar utveckling

Evoke

Under sommaren har jag läst Jane McGonigals bok ”Reality is broken” där hon går igenom spelandets möjligheter och möjliga utvecklingar. Hon analyserar och beskriver olika typer av spel och vad spelare får ut av att spela.

I det sista kapitlet av boken tar hon upp spel som utspelar sig i verkligheten och som inspirerar till nytänkande och inovation för att lösa olika världsproblem. Ett av de senaste spelen hon utvecklat heter ”Evoke”. Spelets syfte är att världens  ungdomar, och speciellt de i Afrika, ska utveckla ”sociala företag” som löser problem som fattigdom, hunger, hållbara energisystem, tillgång till rent vatten och mänskliga rättigheter. Spelet har producerats  för ”World bank institute”

Spelet är designat så att spelarna skall sjösätta sina ”världsförbättraridéer” inom 10 veckor. Det kan spelas på datorer men finns också i version för mobiltelefoner som är så viktiga i de afrikanska länderna.

Spelet utspelar sig 10 år framåt i tiden och följer ett hemligt superhjältenätverk i Afrika som utvecklar ”sociala uppfinningar”. En social uppfinning är något som man använt entrepreneuriellt tänkande till att utveckla för att lösa ett socialt problem i samhället.

Exempel på uppfinningar som kommit fram genom spelet är t.ex. en Malavisk pojke som byggde en väderkvarn med hjälp av gamla cykeldelar och en Malavisk vetenskapsman som gjorde ett elverk som går på jäst och socker. Listan kan göras lång på det man kallar ”Afrikansk uppfinningsrikedom”.

Spelet fungerar så att de som är med i spelet skall genomföra 10 uppdrag och 10 mål på 10 veckor. Varje vecka fokuserar kring en ”urgent evoke” , ett brådskande behov av en uppfinning.

Naturkunskap 1b – Hållbar kommunikation

Idag fick en mina ettor som ska läsa Naturkunskap 1b börja sin kurs med att lära sig kompetenserna i hållbar kommunikation. Jag samlade dem på gräsmattan bakom Stagneliusskolan och lät dem arbeta med frågan: Vad har du för tankar om framtiden 10 år fram i tiden?

När jag nu startat mina två kurser i Naturkunskap har jag försökt att hitta de frågor som innehåller essensen av kursen.

Naturkunskap 1b är en kurs som handlar om framtiden. Hur bygger man upp en hälsosam livstil? Sex och samlevnad handlar också om hälsa, familjebildning mm som kan vara aktuellt inom 10 år för eleverna. Genteknik är en metod som redan påverkar våra liv och som vi kommer att få ta ställning till i våra liv inom  10 år om vi inte redan nu har ställts inför olika val. Och sist men inte minst: en hållbar samhällsutveckling arbetar vi med sedan decennier i Sverige och världen. Arbetet med detta kommer pga växthuseffekten intensifieras de närmaste 10 åren.

Naturkunskap 2 handlar mer om vad vi är och var vi kommer ifrån. Den skall ge grundläggande förståelse för hur olika astronomiska processer lagt grunden för liv på jorden. Vi tittar vidare på hur livet utvecklats och under vilka förutsättningar. Eleverna skall förstå grundläggande kemi och hur mäniskroppen är uppbyggd utifrån ett evolutionärt perspektiv.

Wikipediavolontär

När vi nu arbetar för att få igång Lugandiska Wikipedia som kanal för artiklar om praktisk hållbar utveckling  kan det bli aktuellt att skicka ner volontärer som lär ut hur man skriver artiklar. Hur skall man då lägga upp en utbildning för dessa?

Här är ett försök att skissa på en utbildningsplan.

1. Volontären behöver vara väl förtrogen med hur man skriver artiklar och filosofin bakom Wikipedia. Behöver vara inläst på den litteratur som finns om Wikipedia.

2. Volontären behöver ha byggt upp ett PLN (Personal Learning Network) med resurspersoner som har djup kunskap inom olika områden som kan rådfrågas vid behov.

3. Volontären behöver kunna hantera en digital kamera, video och ljudinsplerare och veta hur man behandlar dessa media för att de skall kunna läggas in i Wikipedia.

4. Volontären behöver kunna hantera en dator, laptop, surfplatta och mobiltelefon för att kunna hjälpa andra att komma åt Wikipedia på dessa.

5. Volontären behöver ha kunskap om landet eller länderna som de skall verka i.

6. Volontären behöver förstå hur man lägger upp ett arbete så det lever vidare av egen kraft.

Sen måste man titta på hur själva organisationen runt volontärerna ser ut.

Wikipediaförfattare

När vi nu börjar att använda Wikipedia som läromedel i gymnasiet genom att elever får skriva egna artiklar eller komplettera befintliga kan det vara bra att sätta ihop en liten checklista på vad som behövs för att man skall kunna börjar skriva.

1.Varje elev skall skapa sig ett eget konto och välja användarnamn. De flesta som skriver på Wikipedia har ett ”nickname” och använder inte sitt vanliga namn. Läraren som skall betygsätta elevens arbete måste få användarnamnet. Eleven skapar sitt användarkonto från sin dator hemma så att användarnamnet registreras på elevens eller elevens familjs IP adress. När man skapar sitt konto klickar man på ”skapa ett konto” som ligger längst upp till höger vilken sida man än är inne på. Har man redan ett konto så loggar man in på samma ställe.

Här kan man läsa om varför man skall skapa ett konto: Varför konto?

2. Det finns en introduktionskurs på Wikipedia som de elever som skall börja skriva bör läsa igenom.

3. Som en fördjupning på hur man skriver finns det sedan en manual. Manualen är indelad i tre delar; en för läsaren, en för skribenten och en för administratören.

4. När eleverna sedan börjar skriva är det bra att de börjar i sina ”sandlådor” och låter läraren titta på det som skrivits innan det publiceras.