KAFÈLIV – Idehistoria kring en kaffekopp

På temat ”livstil och kaffe” har jag här bjudit in Peter Hultsberg att gästblogga om en kurs som han hållit under många år: Kaféliv

Fram t o m år 2011 kunde gymnasieskolorna i Sverige erbjuda eleverna s k lokala kurser. På Stagneliusskolan i Kalmar fanns en kurs som hette ”Kaféliv – idéhistoriska tankar kring en kaffekopp” med i ämneskatalogen. Tanken bakom var att med kaffebönan som ett slags nav låta allsköns ämnen stråla ut likt ekrarna i ett hjul. Det visar sig nämligen att det är åtskilligt i historien och i vår kultur som har kaffet som en gemensam nämnare: Kaffets historia – kaffets väg till Europa – kaffetraditionen i Sverige och i andra länder – kaffehus under upplysningstiden – kaffeförbud och censur – kaféer och konditorier – kända händelser som utspelats på kaféer – konstnärer och fotografer – filosofer och författare – kända kaféer – kaféer i litteraturen och filmens värld etcetera.

Men det går även att studera kaffet i andra sammanhang såsom skilda kaffesorter, tillagning av kaffe, vidare hur drycken inmundigas, utrustning och sedvänjor, hur dricker samerna sitt kaffe t ex, eller när kom melittan till och vem var det som kom på tekniken att filtrera kaffet? I vår tid, i alla fall under de år som Kaféliv pågick, upplevde kaffedrickandet en renässans. Aldrig har vi väl kunnat välja bland så många varianter och ett yrke som figurerade bland yrkesvägledarna var baristans. Som om detta inte var nog kunde vi på en av de där ekrarna som utgick från kaffebönan studera villkoren för kaffeodlarna, men även fördjupa ämnet och informera oss om ekologiska men även ekonomiska villkor i samband med kaffeplantagernas framväxt.

Kursen Kaféliv var mycket uppskattad av eleverna och de påstod allmänt att de lärde sig åtskilligt om historien, samhället, traditioner och trender. Det visade sig att kaffebönan var en utmärkt katalysator vid folklivsstudier, idéhistoria och andra ämnen som mer närmar sig insikternas kunskap än rent faktamässiga såsom att böja verb eller att klura ut ekvationer i matten. I kursen ingick även en resa till Centraleuropa. Vi reste inte mindre än nio gånger till Prag för att studera kafélivet och allt som på lite olika sätt tangerade ämnet.

Antalet böcker i ämnet har ökat med åren och den lista som nu följer är bara ett axplock: Det ljuva livet KAFFE (2002), Kaféliv (red. Daniel Hjort, 1996), The Devil’s Cup (Stewart Lee Allen, 2003), Klassiska kafeer i Europa (Ingrid Sommar, 2009), Kaffehistorier, Til bords med verdenslitteraturen, 2006), Kaffe – upptäck, utforska, avnjut (Hattie Ellis, 2007)

Peter Hultsberg

Besök på en ekologisk kaffeodling i Nicaragua

Vad jag väljer att dricka för kaffe på morgonen påverkar livet för människor och natur på andra kontinenter på jorden. Följ med på ett besök på en ekologisk kaffeodling i Nicaragua!

Lastbilen som transporterar oss genom det vackra bergslandskapet kör sakta längs vindlande vägar med bergsregnskog både över och under oss. Vi startade i  La Dalia som ligger i bergen nordost om Matagalpa och kör mot Penas Blancas. Vi är ett tjugotal lärare, skolledare och skolpolitiker som deltar i Globala Skolans resa till Nicaragua 2009.

Vi står på ett lastbilsflak hela vägen fram till den kaffeodling vi skall besöka. Det är så man transporterar sig när man är en större grupp som skall fram på otillgängliga vägar i detta land.  Den sista biten går genom ett kullrigt landskap med öppna betesmarker blandat med skogspartier.

Ekologisk odling av kaffe vid Penas Blancas i Nicaragua.

Ekologisk odling av kaffe vid Penas Blancas i Nicaragua.

När vi kommit fram tas vi emot av de som äger och jobbar på kaffeodlingen. Men var är odlingen? Jo den ligger inne i regnskogen. Kaffe odlas bäst där det är lite skugga så man ser inte rader av kaffebuskar på samma sätt som man kan se stora öppna teodlingar. Kaffe odlas också gärna tillsammans med bananer. När vi kommit en bit in i odlingen får vi se rader av små kaffeplantor. Kaffeplantorna i plantagen måste bytas ut med jämna mellanrum och det är dessa utbytesplantor vi ser.

Kaffebuskar vill ha skugga och odlas inne i regnskog eller t.ex. bananodlingar.

Kaffebuskar vill ha skugga och odlas inne i regnskog eller t.ex. bananodlingar.

Blommor på kaffebuske.

Blommor på kaffebuske.

Omogna kaffebönor.

Omogna kaffebönor.

Här odlar man upp nya kaffeplantor som kan planteras ut när gamla kaffeplantor skall bytas ut.

Här odlar man upp nya kaffeplantor som kan planteras ut när gamla kaffeplantor skall bytas ut.

Här odlar man ekologiskt kaffe. Bonden som äger och driver odlingen visar upp ett kontrakt med en svensk kaffeimportör. Varje gång jag dricker ekologiskt kaffe så kan det vara så att en del av vinsten går hit till bönderna i Nicaragua. Plantagen ligger så avsides att det inte finns någon ström på gården. De som arbetar här måste använda dagens solljus. Men eftersom vi är mycket närmare equatorn än hemma i Sverige så varierar inte dygnet så mycket som uppe hos oss.

Kaffet odlas utan bekämpningsmedel med organisk gödsel.

Kaffet odlas utan bekämpningsmedel med organisk gödsel.

När kaffet skördats torkas det på stora träflak. Kaffebönorna ser nästan ut som jordnötter innan de rostas. Det är så de ser ut innan de kommer till rosterierna på Gevalia, Löfbergs Lila och Arvid Nordqvist mfl.  De odlar också kakaoböner som också torkas på samma sätt. Men de bönorna är lite större.

När kaffebönorna skördats och tagits ut läggs de upp för att torkas i solen.

När kaffebönorna skördats och tagits ut läggs de upp för att torkas i solen.

De torkade kaffebönorna har samma färg ungefär som jordnötter. De blir brunsvarta när de rostas när de kommer till Sverige.

De torkade kaffebönorna har ungefär samma färg som jordnötter. De blir brunsvarta när de rostas i Sverige.

Det finns flera olika märkningar som ett kaffe kan ha. Fairtrade eller ”rättvisemärkt” kaffe kom redan i slutet av 1980 talet för att hjälpa bönder i deras svåra ekonomiska situation. Fairtrade kriterierna hjälper bl.a. odlarna att ställa om till mer miljövänliga odlingsmetoder och hjälper till med finansiering. Mer om vad Fairtrade hjälper med kan du läsa här: Fairtrade

UTZ certifiering är en lättare form av rättevisemärkning. Det är en ideell organisation och märkning som startade 2002. Den byggs kring en kärna av säkerhets och kvalitetskrav där bl.a. att inte hugga ner urskog är ett av kraven. Det finns en liten pdf som förklarar bra vad det handlar om: UTZ certifiering

Krav märkt kaffe är ett kaffe som odlats utan bekämpningsmedel men även tar ansvar för odlarnas sociala situation. Jag köper alltid kravmärkt kaffe för kaffe är en av de mest besprutade grödorna i världen. Det är både bra för min egen hälsa och kaffeböndernas hälsa. Mer om krav kan du läsa här: Kravmärkt kaffe

Varje morgon när jag dricker mitt kravmärkta kaffe så ser jag framför mig någon kaffeplanta i en regnskog någonstans i världen på ett familjejordbruk där odlarna kan få ett bättre liv för att jag köper deras kaffe och en biologisk mångfald som får leva och utvecklas till allas bästa.

Konsten att dricka kaffe

Kaffe på ÄngöBild 1. Mitt morgonkaffe avnjuter jag helst till de första solstrålarna under syrenen i min trädgård.

Efter att under det senaste året byggt om min livstil har jag hittat mitt sätt att dricka kaffe. Det sätt jag kan dricka kaffe på för att må så bra som möjligt.

Så här går det till:

Jag dricker kaffe en gång om dagen och det är på morgonen! Efter diverse morgonrutiner som gör mig vaken, pigg och positiv gör jag en pressokaffe av ekologiskt bryggkaffe (mörkrost). Kaffet skall helst också vara rättvisemärkt och ”rainforest alliance” märkt. Kaffet skall passa till det vatten som finns på orten.

p1040738Bild 2. En kanna pressokaffe av ekologiskt, rättevisemärkt och ”rainforest alliance” märkt kaffe. På Baristashoppen har jag köpt en bra plastklämma som klämmer åt kaffepaketet utan att bågna. 

Jag ser till att ha gott om tid vid frukosten så jag kan sitta och ta det lugnt både under tiden jag dricker mitt kaffe och efteråt. Jag har antingen vanlig vit kokosolja (kallpressad Kung Markatta eller Urtekram) eller MCT olja i kaffet. Den förstnämnda oljan ger kaffet en svag kokossmak och den andra smakar inget utan gör bara kaffet mer ”mjukt” och framhäver själva kaffesmaken. Inget socker, ingen grädde eller mjölk utan kaffet skall vara svart. Jag tar ca 4 skopor kaffe i en pressokanna.

p1040739Bild 3. MCT olja och kallpressad kokosolja. Den bästa kaffekopp jag hittills har druckit kaffe ur hittade jag på restaurangen ”Dennys” i  USA. 

p1040749Bild 4. Oljan lägger sig på ytan av kaffet och när man dricker kaffet blir läpparna alldeles mjuka av oljan. 

p1040712Bild 5. När man går i fjällen är det extra bra att ha kokosolja i kaffet. Är det lite kyligt väder som i slutet av augusti rinner den inte när man har den i ryggsäcken och man kan ta en rejäl bit för att för att få energi till att vandra. Smaken på det frystorkade kaffet blir enligt min smak också mycket bättre.

Jag fikar inte längre på förmiddagar och eftermiddagar. Dricker vatten istället då.

När jag druckit upp ett kaffepaket efter ca 14 dagar gör jag ett uppehåll i kaffedrickandet i 10-14 dagar och dricker grönt te istället.

 

Förklaring

Grundläggande principer:
1. Genom att varva kaffedrickandet med perioder med grönt te istället så får man största positiva verkan. Kroppen vänjer sig vid kaffet efter ca två veckor och man känner inte de positiva egenskaperna hos kaffet lika starkt. Gör man ett uppehåll på ca två veckor kommer de tillbaka. Innan man påbörjar att cykliskt dricka kaffe och grönt te med två veckors mellanrum bör man se till att de adenosinreceptorer som kaffet har stört, om man druckit det varje dag under lång tid, får tid att läkas. Genom att inte dricka kaffe 3-5 veckor så kan receptorerna återställas.
2. Köper ekologiska produkter för att slippa rester från bekämpningsmedel mm
3. Köper rättevisemärkta varor för att bidra till en social hållbar utveckling.
4. I Bright Line Eating rekommenderar Susan Pierce Thompson att man slutar dricka kaffe. Möjligen kan man dricka det på morgonen enligt henne om det inte gör så att man får ett sug efter mat. Om man har en 10:a på den sk ”Susceptibility scale”, som är en skala som säger hur stor benägenhet man har att äta på ett okontrollerat sätt, ska man inte dricka kaffe alls. Jag har en femma och det går utmärkt för mig att dricka kaffe på morgonen.
5. Detta sätt att dricka kaffe är ett sätt som passar mig och inte alla andra. När det gäller råd om olika faktorer i en livsstil måste man själv undersöka om det passar en själv. Vi har alla olika personlighet, ämnesomsättning, känslighet och livssituationer mm som gör att det som passar en person inte självklart passar alla.

 

Fakta

Kaffe har ofta setts som en ohälsosam dryck men fler och fler vetenskapliga studier tyder på att kaffe har många positiva hälsoeffekter. Några av dem är effekter på äldres kognitiva förmåga, Parkinssons sjukdom, diabetes typ 2 och alzheimers sjukdom. Kaffe innehåller antioxidanter som är neurologiskt skyddande.

Det som tas upp som en negativ hälsoeffekt är att kaffet kan bidra till benskörhet. De länder som har störst benskörhet i världen är Sverige och Finland där man också dricker mycket kaffe.

Anledningen till att man inte skall dricka kaffe annat än på morgonen är att det bildas dopamin då som stör leptinet i kroppen. Leptin är ett ämne som bildas när man ätit och som då kommer ut i blodet och sätter sig på receptorer i hjärnan. När det sätter sig där känner vi en mättnadskänsla och äter inte för mycket och känner oss mätta längre. När Dopaminet från kaffedrickandet kommer ut i blodet stör det leptinkänsligheten och gör så att vi kan få ett sug efter mat.

MCT olja är en förkortning av ”Medium Chain triglyceride”. Det är en olja med relativt korta fettsyror och som därför förbränns fortare än vanlig kokosolja. Denna olja är bra för hjärnan, stimulerar fettförbränning, ger energi och innehåller mycket antioxidanter och har en anti-inflammatorisk verkan. Detta är den bästa oljan att ha i kaffet. Den kallpressade kokosoljan kan förlora en del av dess värmekänsliga ämnen när den upphettas i kaffet.

 

Källor

Susan Pierce Thompson: Bright Line Eating.
Ari Whitten: The Energy Blueprint.
Mark Hyman: The Fat summit april 2016
Doktorn.com: Hälsoeffekter av koffein. 

Hållbar utveckling i Ganda Wikipedia

Projektet hållbar utveckling i Ganda Wikipedia och Mbazzi  Wikipediacenter har snart hållit på i två år. Här har jag samlat de viktigaste länkarna till presentationer av det som gjorts.

Att föra kunskapen vidare

Blogginlägg efter ett besök i Mbazzi sommaren 2013 innan Wikipediacentret startat

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sveriges projektbeskrivning
Blogginlägg efter besök i Mbazzi sommaren 2015:
Del 1: Wikipedia som verktyg för hållbar utveckling på den Ugandiska landsbygden
Del 2: Besök på Mbazzi Wikipediacenter i Uganda
Del 3: Ett besök på Mbazzi Wikipediacenter i Uganda del 3

Vetenskapsradion Klotet den 19 februari 2014

Om Ganda Wikipedia projektet, hållbar utveckling och internet
Wikipedias Ambassadörer vill göra världen hållbar. Programmet i sin helhet.
De olika inslagen i programmet med text och bild på Klotets blogg:
Svenskor leder unikt Wikipedia projekt för hållbar utveckling i Buganda
Saknas 1,7 miljoner lärare i Världen
Sunt skeptisk till Wikipedia-artiklar
WWF ser Wikipedia som en möjlighet att sprida hållbar utveckling
Outernet vill ge världen gratis internet från rymden

Wikipedia-ambassadörernas bloggar

 Paulina Bäckströms blogg
Paulinas beskrivning av projektets bakgrund
Caroline Gunnarssons blogg

http://nouw.com/carolinegunnarsson

Wikimedia Foundation

Blogginlägg på Wikimedia Foundations blogg 28 maj 2014
https://blog.wikimedia.org/2014/05/28/luganda-wikipedia-project/

UNESCO Mobile Learning Week 2015

Presentation på UNESCO:s Mobile Learning Week 2015
Bildspel till presentationen på Mobile Learning Week 2015

8th WEEC (World Environment Education Congress) Planet and People Jun 29 – Jul 2 2015

 Abstract till presentation på WEEC i Göteborg

Ganda Wikipedia

Här är länken till Ganda Wikipedia eller Luganda Wikipedia som den också kallas.

Great Smokey Mountains

När konferensen var över åkte vi upp till Great Smokey Mountains i Appalacherna. Vi kom in via infarten i Oconaluftee utanför Cherokee. Vi började med att åka upp till Clingmans Dome som är nationalparkens högsta punkt och nås via en kortare vandring. Vi hade en vidunderlig utsikt över milsvida berg. Ingenstans såg vi några hyggen. Dock så fanns det många döda träd som stack upp som skelett genom grönskan. De hade dött av en larv som kommit in utifrån samt av luftföroreningar. När vi kom ner till bilen igen åkte vi till Pigeon Forge för att ta in på det hotell som vi beställt. Det var den absoluta motsatsen till nationalparken. Det var ett turistsamhälle med nöjesparker, shoppingcentra mm. I Pidgeon Forge ligger ”Dollywood” som är en temapark uppbyggd kring Dolly Partons födelsehus. Orten är också känd för sina bil och truckshower.

Nästa dag gick vi upp tidigt för att komma till dalen Cades Cove. På vägen dit såg vi bl.a. en tvättbjörn vid vägkanten. Vi kom fram en kvart innan de öppnade vid 06:15. Eftersom vi var först denna dagen hade inga djur skrämts bort från den enkelriktade vägen genom dalen. Vi såg många hjortar, vildkalkonen, amerikanska kråkor och även ett par svartbjörnar inne i ett skogsparti. Här gjorde parken verkligen skäl för namnet ”Smokey Mountain”. Morgondimman låg helt vidunderligt vacker kring träd och berg.

När vi lämnat dalen åkte vi genom parken. I en kurva stod det en amerikansk hjärpe och tittade på oss.

Längre fram på dagen tog vi en tur utefter floden vid Oconaluftee. Här fanns en gammal lantbruksgård i 1700 tals stil. När vi kom första dagen såg vi en stor gnagare som tittade fram under ett av husen. Efteråt kunde vi artbestämma den till ett skogsmurmeldjur (Marmota monax).

En bluebird visade sig fint vid det karakteristiska stängslet.

ISTE 2014

ISTE 2014-14På väg in mot Atlantas centrum på morgonen från vårt hotell som lägg en bit ut.

ISTE 2014-10Olympic Centennial Park i Atlanta. Uppe till vänster bredvid CNN:s huvudkontor var konferensen.

ISTE 2014-11ISTE:s konferens var på Georgia World Congress Center

ISTE 2014-15Efter registreringen.

ISTE står för ”International society for technology in education” och är en av världens största organisationer för hur teknik kan utveckla skolans verksamheter.

På fredagen innan själva konferensen började officiellt var det en hel del aktiviteter på kongresscentret. Vi hann att vara med på en ”Mobile learning megashare” på den senare delen av eftermiddagen. Det fanns åtta bord i en stor sal och vid varje bord fanns en ansvarig som höll i det ämne som behandlades vid det bordet. Jag var bl.a. med på en genomgång av appar som två damer från Tennessee höll i. De visade upp olika exempel på ”förstärkt verklighet”, olika mätapparater som en boll som kunde spara och förmedla hur den behandlades. Det fanns en barnpyjamas med ett mönster av olika fläckar. Om man riktade sin mobil till en fläck berättades en speciell saga för varje fläck på mobilen. Jag fick tips om att skaffa appen ”Wordlens” som kunde översätta skyltar från ett tiotalolika språk.

ISTE 2014-16”Förstärkt verklighet” eller ”augmented reality” visas här. I iPaden ser man plötsligt hur hästen börjar röra sig och gnägga.

Konferensen startades av en ”keynote” av Aschley Judds. Hon talade om sin svåra barndom och gav oss insikter i hur barn med svårigheter tänker och hur de bör bemötas. Det var ett mycket mänskligt och fint föredrag.

ISTE 2014-9Innan varje ”key note session” spelade ett jazzband från New Orleans.

Sen började alla olika ”sessions”. Jag beskrev redan vi förra årets konferens de olika globala organisationer som presenterar sin verksamhet på ISTE. Jag skrev också under kategorin ”ISTE 2013” om alla typer av aktiviteter som finns.

Det mesta var som förra året men med följande skillnader:

  1. En rörelse som verkade vuxit i utbildningssammanhang sedan förra året var ”The maker movement”. Det går ut på att man bygger en massa saker och lär sig naturvetenskap och teknik medan man skapar.
  2. Jag såg mycket fler tredimensionella skrivare både i utställningshallen och bland det man kallar ”playground”.
  3. Det hade också kommit fler ”databord”, dvs datorer med skärmar som var som bord. Man kunde peka och dra som på en iPad på dem.
  4. Det verkar som om de stora skoldistrikten i USA nu börjar satsa på 1-1. Jag hörde chefen för skoldistriktet i Las Vegas som har 340 000 elever och chefen för skolan i Los Angeles med över 600 000 elever berätta om deras erfarenheter av att införa 1-1 i sådana stora skoldistrikt.

Annars så var det t.ex. samma föredrag av Jason Ohler om ”fem fenomen som kommer att ändra undervisningen” fast det var förbättrat och presenterat på ett bättre sätt än förra gången.

En ny sak som jag deltog i var ”Fotoquest Atlanta” som var på söndagsmorgonen. Då arbetade vi i lag och löste olika uppdrag i centrala Atlanta med vår mobil. Främst genom att ta fotografier men också genom att spela in filmer och annat. Den turen gjorde att jag lärde mig mycket om staden.

En organisation som jag såg att vi i vårt följeforskningsprojekt inom naturkunskapen i gymnasieförbundet och Stagneliusskolan i allmänhet kan få ut mycket av är TiGEd. Jag och Daniel var med på en ”bird of a feather” session där vi lade upp grunden för ett samarbete via digitala kontakter mellan skolor i Ohio, Tennessee, Melbourne och Sverige.

Jag tog tillfället i akt att lära känna några av de i ISTE:s styrelse. Det jag kan se som skulle vara mycket kraftfullt är om den rörelse för ESD som finns i Sverige och inom UNESCO kunde få till ett samarbete med de processer som är igång inom ISTE. Jag försökte förmedla det till flera inom ledningen och jag tror att i alla fall några förstod vikten av detta.

Ett exempel är ”hållbar utveckling i Wikipedia”. När jag pratade med lärare och lärarutbildare fick jag samma bild som jag själv fått hemma att elever i första hand använder Wikipedia som källa när de skall ut och söka fakta på nätet. När nu stora distrikt som Los Angeles och Las Vegas får 1-1 blir det allt viktigare vad som står på engelska Wikipedia om allt som vi undervisar om i skolan. Här finns en möjlighet för alla som arbetar med hållbar utveckling att få ut den kunskapen till den stora massan av elever. Det var det som vi försökte få igång i Sverige när vi hade konferensen om ”hållbar utveckling i Wikipedia” i april 2013. Detta har inte tagit den fart som jag hoppats på men alla observationer som jag gjorde under ISTE pekar på att detta tänk var helt rätt och måste intensifieras. Vårt projekt med Luganda Wikipedia är helt rätt i tiden.

ISTE 2014-13Brian Lewis och ISTE:s ordförande pratar med chefen för Los Angeles skoldistrikt med 640 000 elever om hur det är att införa 1-1 i ett så stort skoldistrikt.

ISTE 2014-12En av talarna på de ”mindre” föredragen var Jason Ohler som pratade om 5 trender som kommer påverka utbildning över hela jorden.

Atlanta

Från det att vi kom till Atlanta hände det så mycket att jag inte hann med att skriva i bloggen för varje dag. Jag ville också få med fotografier från allt som hände. Efter att ha vilat ut i Kalmar och Värmland ett några veckor efter att jag kom hem sammanfattar jag nu det viktigaste

Atlanta har två Nobels fredspristagare genom tiderna.

Den första var Martin Luther King som fick priset 1964. Vi besökte hans födelsehus när vi kom till Atlanta på fredagen. Det var gratis att gå in. Han kom från en övre medelklassen. Hans far och farfar hade båda varit präster i den församling som han själv var pastor i. Kyrkan som de predikade i låg i samma kvarter som de bodde utefter samma gata. Nu hade ”Martin Luther King center for nonviolent direct action” byggts mellan boningshuset och kyrkan. Bakom detta center låg Martin Luther och Coretta Kings gravar omgärdade av vatten.

På andra sidan vägen fanns ett stort hus med en utställning över Kings liv. Bakom den en stor parkering.

Från denna parkering gick det en långsmal park med en ”stig” några km till nästa fredspristagares center: Jimmy Carter. Han fick priset 2002. Han sägs vara den av USA:s presidenter som gjort mest efter sin presidenttid. Alla presidenter, i alla fall de senaste, har ett ”library” där allt de gjort under sin ämbetstid beskrivs. När Carter skulle bygga upp sitt tänkte han att han kunde göra det till ett nytt sorts ”Camp David” och ett center för mänskliga rättigheter. Förutom historien om hans liv fick man se utställningar om centrets arbete i Afrika och framför allt Kongo. Centret försöker hjälpa till att lindra och få bort farliga sjukdomar och arbetar med demokratiseringsprocesser.

I centrala Atlanta ligger ”Centennial Olympic Park”. Vid den ligger Georgia World Congress center. Det var där som ISTE skulle vara i fyra dagar. Alldeles bredvid ligger CNN:s huvudkontor. Vi följde med på en guidad tur bakom alla studios. Vi fick bl.a. åka i världens längsta fristående rulltrappa och titta in till den stora salen där alla nyheter sammanställs och bearbetas innan de kommer med i sändning.

Vid denna park låg också ett precis nyöppnat ”Center for civic and human rights”, Atlanta Aquarium och ”Coca Cola World”. Det sistnämnda företagets huvudkontor ligger i Atlanta.