Att orka i coronatider

Sedan 2015 har jag arbetat kontinuerligt med att försöka hitta sätt att leva som gör att jag klarar av att arbeta med energi och arbetsglädje. Har gjort ett omfattande arbete med mig själv och hittat olika delar som jag införlivat i min livsstil som gjort att jag nästan inte varit sjuk en dag sedan oktober 2015. Jag har utvecklat vanor som gjort att jag gått till skolan pigg och närvarande på morgonen och inte blivit trött förrän sent på eftermiddagen. 

Sedan ett par år tillbaka så arbetar jag på en bok där jag tänker berätta om alla sätt jag hittat som gör att man orkar jobba som lärare utan att bränna ut sig eller tappa arbetslusten. 

På radio så hör vi nu dagligen hur corona-pandemin breder ut sig över Världen. Vi vet inte hur svårt det kommer bli för oss i Kalmar och för vår skola. Nu sätts de rutiner vi har i våra liv på prov och vi får se om de immunsystem vi har är starka nog att klara av en eventuell smitta. Nu får jag se om allt jag lärt mig och kunnat få till vanor i mitt liv gör att jag står pall i längden när jag utsätts för allt vi nu går igenom i jobbet, samhället och i Världen på grund av pandemin. 

Just nu känns allt det jag lärt mig viktigt att sprida till fler. Det kommer nog ta en tid innan jag får boken färdig. Är det någon gång som det skulle kunna hjälpa andra så är det nu. Jag tänker därför redan nu i min blogg berätta om några av de saker som jag lärt mig och som jag också för vidare till mina elever på olika sätt.

Hälsoråd är alltid svårt att ge och man måste vara tydlig med att det som fungerat för mig är inte säkert att det fungerar för alla. Vi har olika fysiologi, arv, personlighet och livssituation. Var och en måste hitta det som fungerar för en själv. Men kanske kan något av det jag lärt mig hjälpa någon att ta sig igenom denna tid bättre. Vi lärare har en viktig uppgift att förbereda våra ungdomar för ett liv i samhället och som människor. Kan vi bemöta eleverna med en positiv närvaro och ett engagemang kan det ge ringar på vattnet i deras liv och i samhället under flera år. Ska vi kunna bygga ett samhälle som bygger på medmänsklighet, kunskap, beprövad erfarenhet och visdom har vi lärare en viktig roll i det. Då måste vi orka. 

Det är viktig nu att försöka hålla de rutiner som hjälper en att må bra. Jag försöker att varje morgon hinna ta en liten springtur för att få igång kroppen och att möta solen när den går upp över Öland.

Grunden i den livsstil jag skapat är bl.a. rätt kost, god sömn, meditation, träning, en inställning till livet som ger mig frid och ro och frihet från skadlig stress. Det som startade min process var att jag hittade ett sätt att gå ner i vikt som fungerade bra för mig: Bright Line Eating av Susan Peirce Thompson. Jag har tidigare skrivit om det här på min blogg.

Att fördubbla sin livskvalite´

Hur jag blev av med min migrän

Konsten att äta frukost

På Aktuellt i TV pratade man ikväll om alla bluffmetoder som läggs ut på YouTube om hur man kan undvika att få coronaviruset. Det jag kommer ta upp i min blogg handlar inte om mirakelmetoder att klara av viruset. Jag kommer berätta om mina erfarenheter och strategier man kan ha för att klara av arbetsamma och krävande situationer sådana som vi är inne i nu.

För mig var maten det som gjorde att jag började att skapa en positiv uppåtgående hälsospiral i mitt liv. Det handlade om att äta ren, nyttig, vanlig mat i rätt mängd och på regelbundna tider. Mat som hade en balans med grönsaker, frukt, olika protein och nyttigt fett i form av nötter och avokado t.ex.. Det gjorde mig grundad, lugn och att jag fick ett jämnt gott humör. Inga mer blodsockerfall. Jag blev själv förvånad över hur stor positiv inverkan det hade på mitt liv.

Mina elever i Naturkunskap 2 gör nu livsstils labbar hemma där de t.ex. kollar hur någon livsstilsfaktor påverkar deras sömn eller humör. Flera undersöker t.ex. frukostens betydelse för humöret. Tidigare år har dessa labbar gett många elever viktiga aha-upplevelser och gjort dem medvetna om t.ex. sömnen och frukostens betydelse för välmåendet och i förlängningen deras skolresultat. Får man lära sig det redan i gymnasiet och hittar en bra frukost- eller sömnrutin så kan det påverka dem positivt resten av sina liv.

Paradigmskifte igen!

Jag började att skriva denna blogg 2013 när Stagneliusskolan som jag jobbar på var mitt i ett paradigmskifte. Just då slog digitaliseringen igenom på bred front inom gymnasieskolan och jag ville skildra hur detta paradigmskifte påverkade mig som lärare, vad jag gjorde i min undervisning och sätta in det i ett större sammanhang. Jag trodde då att jag bara skulle få vara med om ett stort paradigmskifte i min profession under mitt yrkesverksamma liv och skrev då under det året ett blogginlägg varje dag för att dokumentera det.

Idag den 18 mars 2020 så har den svenska gymnasieskolan gått över i ett nytt paradigm över en natt! Igår meddelande Stefan Löfvén och Anna Ekström att regeringen och Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla svenska gymnasieskolor och Universitet går över till distansundervisning tills vidare på grund av coronavirus-pandemin.

Eftersom vi under sju år arbetat med datorer och digital undervisning så kände de flesta av oss lärare att detta skulle inte vara något större problem. Vi har tekniken på plats sedan länge och eleverna är inkörda på digital undervisning. Visst blir det annorlunda att inte träffas alla i klassrummet och visst innebär det en massa extraarbete. Visst kommer några elever få det svårare att bara arbeta hemifrån men i det stora hela känns det som att vi har kontroll över situationen och känner en viss tillförsikt att vi kommer klara detta.

Jag tror att den svenska gymnasieskolan aldrig kommer bli sig lik efter detta. Vi kommer få erfarenhet av fördelar respektive nackdelar att jobba på distans så när vi sedan kan komma tillbaka till det ”normala” igen så kommer vi ha en mycket bredare erfarenhet av hur vi kan undervisa. Hur skall vi klara av att det kommer saknas 65 000 lärare i den svenska skolan om några år om vi inte löser detta med någon form av distansundervisning?

Enligt många forskare så står vi nu också mitt i den exponentiellt tekniska utveckling som kommer att gå mycket fort. Peter Diamandis som startat Singularity University i Silicon Valley säger att vi på ett år kan få en lika snabb utveckling som under hela 1900-talet!

Samtidigt ser vi en eskalerande temperaturökning på jorden med extremväder, skogsbränder mm. Greta Thunberg har i över ett år sagt att vi borde agera i panik för att rädda jorden och sluta flyga mm. Nu sker allt detta på bara någon vecka! En av dem som fick ta beslutet att ställa in massor av flyg var också paradoxalt nog Donald Trump när han införde inreseförbud för europeer i USA!

Kanske kommer denna pandemi göra att vi på bara några veckor får se ett nytt samhälle växa fram där nya paradigm löser de samhällsproblem vi har. Vi kanske ser början på en gigantisk omställning som kommer gå väldigt fort!

Då har vi lärare en stor uppgift att fylla att lotsa våra ungdomar ut i det nya livet!

Det är en intressant tid vi lever i nu.

Men jag är beredd. Har förberett mig i flera år.

Ska berätta mer de dagar som kommer.

Att undervisa med livsplaner i gymnasieskolan

Under läsåret 2017/2018 påbörjade jag mitt projekt att undersöka och utveckla hur man kan undervisa med hjälp av livsplaner. 

I mitt projekt lät jag eleverna i Naturkunskap 1b och 2 ta fram vilka livskategorier de har och lära sig att prioritera dem. Inom ramen för kursen naturkunskap 1b fick de skriva och utveckla tre allmänna livsplanekategorier för ungdomar i deras ålder: ”hälsa och välbefinnande”, ”socialt liv” och ”kärlekrelationen”. När man arbetar med livsplaner i undervisningen är det viktigt att man betonar för dem att man arbetar med allmänna möjliga optimala planer för ungdomar i deras ålder. Det blir tydligt när man använder dem i sex och samlevnadsundervisningen. Vill man ha hjälp med sin privata livsplan så skall man skaffa sig en mentor. Exempel på mentorer inom kategorien ”hälsa och välbefinnande” är skolsköterskan, läkaren, den personliga tränararen eller nutritionisten.

Men som lärare har vi också en roll som mentor när det gäller att hjälpa dem övergripande med sin skoltid.  Jag och min kollega, som var mentorer i åk 1, lät eleverna ta fram sina personliga livsplanekategorier inom följande områden: ”jobb och karriär” och ”skola och utbildning”

Eleverna uppskattade arbetet med livsplaner och alla sa vid läsårets slut att det var det viktigaste de lärt sig under första året på gymnasiet.

Jag har nu påbörjat ett arbete där jag utvecklar livsplanearbetet så att flera ämnen kan samarbeta inom olika kategorier som berör dem. I kategorin ”hälsa och välbefinnande” kan t.ex. ämnena naturkunskap, idrott och hälsa och psykologi bidra med olika delar.

Livsplanerna hjälper eleverna att förstå vad de skall ha kunskaperna till i deras i liv. Det hjälper eleverna att få motivation för sina studier och gör utbildningen relevant för dem.

 

Presentation på Slideshare om mitt utvecklingsarbete: 

https://www.slideshare.net/danfrendin/livsplaner-i-undervisningen

 

Here is a short presentation in English about the research project:

https://dfrendin.com/lifeplans/

 

KAFÈLIV – Idehistoria kring en kaffekopp

På temat ”livstil och kaffe” har jag här bjudit in Peter Hultsberg att gästblogga om en kurs som han hållit under många år: Kaféliv

Fram t o m år 2011 kunde gymnasieskolorna i Sverige erbjuda eleverna s k lokala kurser. På Stagneliusskolan i Kalmar fanns en kurs som hette ”Kaféliv – idéhistoriska tankar kring en kaffekopp” med i ämneskatalogen. Tanken bakom var att med kaffebönan som ett slags nav låta allsköns ämnen stråla ut likt ekrarna i ett hjul. Det visar sig nämligen att det är åtskilligt i historien och i vår kultur som har kaffet som en gemensam nämnare: Kaffets historia – kaffets väg till Europa – kaffetraditionen i Sverige och i andra länder – kaffehus under upplysningstiden – kaffeförbud och censur – kaféer och konditorier – kända händelser som utspelats på kaféer – konstnärer och fotografer – filosofer och författare – kända kaféer – kaféer i litteraturen och filmens värld etcetera.

Men det går även att studera kaffet i andra sammanhang såsom skilda kaffesorter, tillagning av kaffe, vidare hur drycken inmundigas, utrustning och sedvänjor, hur dricker samerna sitt kaffe t ex, eller när kom melittan till och vem var det som kom på tekniken att filtrera kaffet? I vår tid, i alla fall under de år som Kaféliv pågick, upplevde kaffedrickandet en renässans. Aldrig har vi väl kunnat välja bland så många varianter och ett yrke som figurerade bland yrkesvägledarna var baristans. Som om detta inte var nog kunde vi på en av de där ekrarna som utgick från kaffebönan studera villkoren för kaffeodlarna, men även fördjupa ämnet och informera oss om ekologiska men även ekonomiska villkor i samband med kaffeplantagernas framväxt.

Kursen Kaféliv var mycket uppskattad av eleverna och de påstod allmänt att de lärde sig åtskilligt om historien, samhället, traditioner och trender. Det visade sig att kaffebönan var en utmärkt katalysator vid folklivsstudier, idéhistoria och andra ämnen som mer närmar sig insikternas kunskap än rent faktamässiga såsom att böja verb eller att klura ut ekvationer i matten. I kursen ingick även en resa till Centraleuropa. Vi reste inte mindre än nio gånger till Prag för att studera kafélivet och allt som på lite olika sätt tangerade ämnet.

Antalet böcker i ämnet har ökat med åren och den lista som nu följer är bara ett axplock: Det ljuva livet KAFFE (2002), Kaféliv (red. Daniel Hjort, 1996), The Devil’s Cup (Stewart Lee Allen, 2003), Klassiska kafeer i Europa (Ingrid Sommar, 2009), Kaffehistorier, Til bords med verdenslitteraturen, 2006), Kaffe – upptäck, utforska, avnjut (Hattie Ellis, 2007)

Peter Hultsberg

Besök på en ekologisk kaffeodling i Nicaragua

Vad jag väljer att dricka för kaffe på morgonen påverkar livet för människor och natur på andra kontinenter på jorden. Följ med på ett besök på en ekologisk kaffeodling i Nicaragua!

Lastbilen som transporterar oss genom det vackra bergslandskapet kör sakta längs vindlande vägar med bergsregnskog både över och under oss. Vi startade i  La Dalia som ligger i bergen nordost om Matagalpa och kör mot Penas Blancas. Vi är ett tjugotal lärare, skolledare och skolpolitiker som deltar i Globala Skolans resa till Nicaragua 2009.

Vi står på ett lastbilsflak hela vägen fram till den kaffeodling vi skall besöka. Det är så man transporterar sig när man är en större grupp som skall fram på otillgängliga vägar i detta land.  Den sista biten går genom ett kullrigt landskap med öppna betesmarker blandat med skogspartier.

Ekologisk odling av kaffe vid Penas Blancas i Nicaragua.

Ekologisk odling av kaffe vid Penas Blancas i Nicaragua.

När vi kommit fram tas vi emot av de som äger och jobbar på kaffeodlingen. Men var är odlingen? Jo den ligger inne i regnskogen. Kaffe odlas bäst där det är lite skugga så man ser inte rader av kaffebuskar på samma sätt som man kan se stora öppna teodlingar. Kaffe odlas också gärna tillsammans med bananer. När vi kommit en bit in i odlingen får vi se rader av små kaffeplantor. Kaffeplantorna i plantagen måste bytas ut med jämna mellanrum och det är dessa utbytesplantor vi ser.

Kaffebuskar vill ha skugga och odlas inne i regnskog eller t.ex. bananodlingar.

Kaffebuskar vill ha skugga och odlas inne i regnskog eller t.ex. bananodlingar.

Blommor på kaffebuske.

Blommor på kaffebuske.

Omogna kaffebönor.

Omogna kaffebönor.

Här odlar man upp nya kaffeplantor som kan planteras ut när gamla kaffeplantor skall bytas ut.

Här odlar man upp nya kaffeplantor som kan planteras ut när gamla kaffeplantor skall bytas ut.

Här odlar man ekologiskt kaffe. Bonden som äger och driver odlingen visar upp ett kontrakt med en svensk kaffeimportör. Varje gång jag dricker ekologiskt kaffe så kan det vara så att en del av vinsten går hit till bönderna i Nicaragua. Plantagen ligger så avsides att det inte finns någon ström på gården. De som arbetar här måste använda dagens solljus. Men eftersom vi är mycket närmare equatorn än hemma i Sverige så varierar inte dygnet så mycket som uppe hos oss.

Kaffet odlas utan bekämpningsmedel med organisk gödsel.

Kaffet odlas utan bekämpningsmedel med organisk gödsel.

När kaffet skördats torkas det på stora träflak. Kaffebönorna ser nästan ut som jordnötter innan de rostas. Det är så de ser ut innan de kommer till rosterierna på Gevalia, Löfbergs Lila och Arvid Nordqvist mfl.  De odlar också kakaoböner som också torkas på samma sätt. Men de bönorna är lite större.

När kaffebönorna skördats och tagits ut läggs de upp för att torkas i solen.

När kaffebönorna skördats och tagits ut läggs de upp för att torkas i solen.

De torkade kaffebönorna har samma färg ungefär som jordnötter. De blir brunsvarta när de rostas när de kommer till Sverige.

De torkade kaffebönorna har ungefär samma färg som jordnötter. De blir brunsvarta när de rostas i Sverige.

Det finns flera olika märkningar som ett kaffe kan ha. Fairtrade eller ”rättvisemärkt” kaffe kom redan i slutet av 1980 talet för att hjälpa bönder i deras svåra ekonomiska situation. Fairtrade kriterierna hjälper bl.a. odlarna att ställa om till mer miljövänliga odlingsmetoder och hjälper till med finansiering. Mer om vad Fairtrade hjälper med kan du läsa här: Fairtrade

UTZ certifiering är en lättare form av rättevisemärkning. Det är en ideell organisation och märkning som startade 2002. Den byggs kring en kärna av säkerhets och kvalitetskrav där bl.a. att inte hugga ner urskog är ett av kraven. Det finns en liten pdf som förklarar bra vad det handlar om: UTZ certifiering

Krav märkt kaffe är ett kaffe som odlats utan bekämpningsmedel men även tar ansvar för odlarnas sociala situation. Jag köper alltid kravmärkt kaffe för kaffe är en av de mest besprutade grödorna i världen. Det är både bra för min egen hälsa och kaffeböndernas hälsa. Mer om krav kan du läsa här: Kravmärkt kaffe

Varje morgon när jag dricker mitt kravmärkta kaffe så ser jag framför mig någon kaffeplanta i en regnskog någonstans i världen på ett familjejordbruk där odlarna kan få ett bättre liv för att jag köper deras kaffe och en biologisk mångfald som får leva och utvecklas till allas bästa.

Konsten att dricka kaffe

Kaffe på ÄngöBild 1. Mitt morgonkaffe avnjuter jag helst till de första solstrålarna under syrenen i min trädgård.

Efter att under det senaste året byggt om min livstil har jag hittat mitt sätt att dricka kaffe. Det sätt jag kan dricka kaffe på för att må så bra som möjligt.

Så här går det till:

Jag dricker kaffe en gång om dagen och det är på morgonen! Efter diverse morgonrutiner som gör mig vaken, pigg och positiv gör jag en pressokaffe av ekologiskt bryggkaffe (mörkrost). Kaffet skall helst också vara rättvisemärkt och ”rainforest alliance” märkt. Kaffet skall passa till det vatten som finns på orten.

p1040738Bild 2. En kanna pressokaffe av ekologiskt, rättevisemärkt och ”rainforest alliance” märkt kaffe. På Baristashoppen har jag köpt en bra plastklämma som klämmer åt kaffepaketet utan att bågna. 

Jag ser till att ha gott om tid vid frukosten så jag kan sitta och ta det lugnt både under tiden jag dricker mitt kaffe och efteråt. Jag har antingen vanlig vit kokosolja (kallpressad Kung Markatta eller Urtekram) eller MCT olja i kaffet. Den förstnämnda oljan ger kaffet en svag kokossmak och den andra smakar inget utan gör bara kaffet mer ”mjukt” och framhäver själva kaffesmaken. Inget socker, ingen grädde eller mjölk utan kaffet skall vara svart. Jag tar ca 4 skopor kaffe i en pressokanna.

p1040739Bild 3. MCT olja och kallpressad kokosolja. Den bästa kaffekopp jag hittills har druckit kaffe ur hittade jag på restaurangen ”Dennys” i  USA. 

p1040749Bild 4. Oljan lägger sig på ytan av kaffet och när man dricker kaffet blir läpparna alldeles mjuka av oljan. 

p1040712Bild 5. När man går i fjällen är det extra bra att ha kokosolja i kaffet. Är det lite kyligt väder som i slutet av augusti rinner den inte när man har den i ryggsäcken och man kan ta en rejäl bit för att för att få energi till att vandra. Smaken på det frystorkade kaffet blir enligt min smak också mycket bättre.

Jag fikar inte längre på förmiddagar och eftermiddagar. Dricker vatten istället då.

När jag druckit upp ett kaffepaket efter ca 14 dagar gör jag ett uppehåll i kaffedrickandet i 10-14 dagar och dricker grönt te istället.

 

Förklaring

Grundläggande principer:
1. Genom att varva kaffedrickandet med perioder med grönt te istället så får man största positiva verkan. Kroppen vänjer sig vid kaffet efter ca två veckor och man känner inte de positiva egenskaperna hos kaffet lika starkt. Gör man ett uppehåll på ca två veckor kommer de tillbaka. Innan man påbörjar att cykliskt dricka kaffe och grönt te med två veckors mellanrum bör man se till att de adenosinreceptorer som kaffet har stört, om man druckit det varje dag under lång tid, får tid att läkas. Genom att inte dricka kaffe 3-5 veckor så kan receptorerna återställas.
2. Köper ekologiska produkter för att slippa rester från bekämpningsmedel mm
3. Köper rättevisemärkta varor för att bidra till en social hållbar utveckling.
4. I Bright Line Eating rekommenderar Susan Pierce Thompson att man slutar dricka kaffe. Möjligen kan man dricka det på morgonen enligt henne om det inte gör så att man får ett sug efter mat. Om man har en 10:a på den sk ”Susceptibility scale”, som är en skala som säger hur stor benägenhet man har att äta på ett okontrollerat sätt, ska man inte dricka kaffe alls. Jag har en femma och det går utmärkt för mig att dricka kaffe på morgonen.
5. Detta sätt att dricka kaffe är ett sätt som passar mig och inte alla andra. När det gäller råd om olika faktorer i en livsstil måste man själv undersöka om det passar en själv. Vi har alla olika personlighet, ämnesomsättning, känslighet och livssituationer mm som gör att det som passar en person inte självklart passar alla.

 

Fakta

Kaffe har ofta setts som en ohälsosam dryck men fler och fler vetenskapliga studier tyder på att kaffe har många positiva hälsoeffekter. Några av dem är effekter på äldres kognitiva förmåga, Parkinssons sjukdom, diabetes typ 2 och alzheimers sjukdom. Kaffe innehåller antioxidanter som är neurologiskt skyddande.

Det som tas upp som en negativ hälsoeffekt är att kaffet kan bidra till benskörhet. De länder som har störst benskörhet i världen är Sverige och Finland där man också dricker mycket kaffe.

Anledningen till att man inte skall dricka kaffe annat än på morgonen är att det bildas dopamin då som stör leptinet i kroppen. Leptin är ett ämne som bildas när man ätit och som då kommer ut i blodet och sätter sig på receptorer i hjärnan. När det sätter sig där känner vi en mättnadskänsla och äter inte för mycket och känner oss mätta längre. När Dopaminet från kaffedrickandet kommer ut i blodet stör det leptinkänsligheten och gör så att vi kan få ett sug efter mat.

MCT olja är en förkortning av ”Medium Chain triglyceride”. Det är en olja med relativt korta fettsyror och som därför förbränns fortare än vanlig kokosolja. Denna olja är bra för hjärnan, stimulerar fettförbränning, ger energi och innehåller mycket antioxidanter och har en anti-inflammatorisk verkan. Detta är den bästa oljan att ha i kaffet. Den kallpressade kokosoljan kan förlora en del av dess värmekänsliga ämnen när den upphettas i kaffet.

 

Källor

Susan Pierce Thompson: Bright Line Eating.
Ari Whitten: The Energy Blueprint.
Mark Hyman: The Fat summit april 2016
Doktorn.com: Hälsoeffekter av koffein. 

Hållbar utveckling i Ganda Wikipedia

Projektet hållbar utveckling i Ganda Wikipedia och Mbazzi  Wikipediacenter har snart hållit på i två år. Här har jag samlat de viktigaste länkarna till presentationer av det som gjorts.

Att föra kunskapen vidare

Blogginlägg efter ett besök i Mbazzi sommaren 2013 innan Wikipediacentret startat

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sveriges projektbeskrivning
Blogginlägg efter besök i Mbazzi sommaren 2015:
Del 1: Wikipedia som verktyg för hållbar utveckling på den Ugandiska landsbygden
Del 2: Besök på Mbazzi Wikipediacenter i Uganda
Del 3: Ett besök på Mbazzi Wikipediacenter i Uganda del 3

Vetenskapsradion Klotet den 19 februari 2014

Om Ganda Wikipedia projektet, hållbar utveckling och internet
Wikipedias Ambassadörer vill göra världen hållbar. Programmet i sin helhet.
De olika inslagen i programmet med text och bild på Klotets blogg:
Svenskor leder unikt Wikipedia projekt för hållbar utveckling i Buganda
Saknas 1,7 miljoner lärare i Världen
Sunt skeptisk till Wikipedia-artiklar
WWF ser Wikipedia som en möjlighet att sprida hållbar utveckling
Outernet vill ge världen gratis internet från rymden

Wikipedia-ambassadörernas bloggar

 Paulina Bäckströms blogg
Paulinas beskrivning av projektets bakgrund
Caroline Gunnarssons blogg

http://nouw.com/carolinegunnarsson

Wikimedia Foundation

Blogginlägg på Wikimedia Foundations blogg 28 maj 2014
https://blog.wikimedia.org/2014/05/28/luganda-wikipedia-project/

UNESCO Mobile Learning Week 2015

Presentation på UNESCO:s Mobile Learning Week 2015
Bildspel till presentationen på Mobile Learning Week 2015

8th WEEC (World Environment Education Congress) Planet and People Jun 29 – Jul 2 2015

 Abstract till presentation på WEEC i Göteborg

Ganda Wikipedia

Här är länken till Ganda Wikipedia eller Luganda Wikipedia som den också kallas.