Varför blogga? ……och några råd

Innan jag går vidare och publicerar bloggposter om delar av allt jag lärt mig och kommit underfund med det senaste året om en hållbar livstil kopplat till hälsa och lärande för hållbar utveckling vill jag förtydliga varför jag gör det.

Vi har de senaste åren bevittnat och varit mitt i ett paradigmskifte inom utbildning som jag aldrig tidigare upplevt. Jag tänker då på digitaliseringen av skolan. Den har förändrat sättet att utbilda och öppnat upp till nya möjligheter som jag inte ens kunde drömma om när jag själv gick i gymnasiet. Som jag sagt i tidigare bloggpost så var denna bloggs syfte från början att undersöka och dokumentera allt jag gick igenom och funderade över när jag var mitt i detta paradigmskifte

Jag kan nu se att det är ett nytt paradigmskifte i vardande. Jag ser två stora behov i samhället som detta nya paradigm kommer att lösa. Det ena är att för att en utbildning och det nya digitaliserade lärandet skall fungera optimalt så måste det utgå från hur hjärnan fungerar och ha en bas i ett liv där kroppen är frisk, vital och full av energi. Utbildningen måste designas på ett sätt så den passar oss människor som kulturella och biologiska varelser.

Det andra behovet är att utbildningen vi genomför i skola och universitet måste se till att utbilda människor som kan se och förstå de problem världen med dess natur och kultur har hamnat i. De måste också se kreativa möjligheter och lära sig verktyg för att lösa problemen och förverkliga möjligheterna.

Kort sagt: framtidens elever skall utbildas till att bli en del av lösningen på världsproblemen och inte vara en del av problemen. Detta kan göras genom att skapa ”den medvetna skolan”.

Detta är en stor utmaning men vi har redan kommit en bra bit på väg. UNESCO har arbetat fokuserat med lärande för hållbar utveckling inom en hel dekad och har nu startat ett program (GAP) som skall skala upp alla de erfarenheter som gjorts under åren för att över hela världen få in hållbar utveckling i alla utbildningssystem. WWF, SWEDESD, Naturskyddsföreningen, Globala Skolan och många andra organisationer har massor av praktisk erfarenhet av lärande för hållbar utveckling.

Hjärnforskningen har tagit stora steg framåt och man hittar ofta nya intressanta böcker och kurser som på ett vardagligt språk försöker förmedla den nya kunskapen till en allmänhet. Bara det sista året har jag själv erfarit två mycket kraftfulla program och utbildningar som förändrat min hälsa och livskvalitet med minst det dubbla: Susan Pierce Thompsons ”Bright Line Eating” och Ari Whittens ”The Energy Blueprint” som jag skrivit om här tidigare.

Jag kommer att i olika bloggposter dela med mig av mina erfarenheter utifrån det jag lärt mig av dessa samt hela min 57 åriga livserfarenhet och många andra böcker, artiklar, TV och radioprogram jag hört och kurser och utbildningar som jag gått genom åren. Genom att publicera mina tankar i min blogg hoppas jag att få feedback av er som läser detta i kommentarer som ni ger. Att ge sig tid att blogga är också att ge sig tid att reflektera och jag tror att jag kommer bli mycket klarare över hur vi skall förverkliga det nya utbildningsparadigmet. Jag hoppas mina inlägg kan vara en del av en ny utbildningsrörelse som växer fram. Min förhoppning är att skriva en bok om allt detta så snart jag fått ihop tillräckligt med material.

Är det så att du läser detta för att du huvudsakligen skulle vilja veta mer om viktminskning eller om hur man kan öka sin ork och energier med det dubbla råder jag dig till att utan dröjsmål gå direkt till källan och anmäla dig till, och investera i, ”Bright Line Eating” eller ”The Energy Blueprint” och göra dina egna erfarenheter utifrån den hjälp du kan få där. Mina exempel på frukostar mm som jag tänker visa på min blogg är väldigt lite jämfört med den hjälp du kan få i dessa kurser och i Facebookgrupperna som hör till samt de ”Coaching calls” och ”Questions § Answers” som ingår. Har du problem med vikten eller ett sockerberoende råder jag dig att ta tag i detta ordentligt på allvar och med hjälp av din läkare och Susan Pierce Thompson komma fram till hur just du skall lägga upp ditt liv för att få det lättare. Det är värt varenda krona och timme som du investerar.

Lider du ofta av trötthet och vill lära dig hur du på ett strukturerat och medvetet sätt kan öka din ork så skall du absolut ta del av Ari Whittens alla råd. Hans kurs är bland det mest intressanta som jag sett om hälsa på länge och de erfarenheter jag kommer dela med mig av är bara en liten del av allt som kanske skulle kunna hjälpa dig också.

Kom ihåg att det jag lärt mig och kommer berätta om kanske inte passar dig.

Alla måste lära känna sig själva.

Towards a sustainable future

The state of the planet is alarming. The greenhouse effect appears to go against the points where it may soon soar. Biodiversity is threatened by exploitation, hunting and the habitats are in different ways distroyed. Democratic processes decreases in the countries of the world . These are just some of the problems facing the world in 2014. The UN has since 1972 worked to save the environment and human civilization on Earth and launched several processes for this .

The next year, two of these processes ends and are replaced by new ones. One is the UNESCO Decade for Education for Sustainable Development which has a year still to go and the other Millennium Development Goals to be achieved by 2015. Many people now work within the UN system to see how these processes will continue and develop after their time expired.

Within the work for ”education for sustainable development” they are now talking about a ” Global Action Program” developed by UNESCO. Within the Millenium development goals they talk about ”Post 2015″  in UN.

We are now also in the midst of a digital developments affecting our society. Not least in the media and education. This development brings with it new opportunities that were previously not possible . We can now build networks in a new way using social media. We can share knowledge and information in a way not previously possible. Our way of teaching can develop and be done in new ways.

Both the media and education are in a ”transmedia development”. This means that facts and stories are told through different media. A television series may also be a computer game or a cartoon . A radio show is also a blog etc. There is also a dimension of ” consumer participation” in this development.

We now need to start new knowledge processes that accelerate the sustainable development of the earth. These could be linked to the two processes for sustainable development that is about to emerge within the UN system.

Possible goals
Starting and developing a transmedial process of sustainable development in which different media talks about and inspire sustainable development on Earth. The different transmedial elements are held together by a common process where the different parts will be more together than separately .

Citizens participate in this process in a spirit of Agenda 21 .

In this process different open educational resources are created that can be used in both schools , universities and adult education

Schools, universities and adult education operates and develop new training concept in sustainable development.

Wikipedia is becoming an important channel for disseminating knowledge about practical sustainable development from farmers to farmers , engineers to engineers , from human to human.

”Katastrof”

Det är en ”katastrof” sa man i morse på nyheterna. Det är bara tre stycken som valt att utbilda sig till biologilärare på vårens lärarutbildningar i Sverige. Nu går det ungefär 350 NO lärare per år i pension inom den svenska skolan. När det gäller utbildningen till lärare inom biologi, kemi, fysik och teknik så har det länge varit dåligt ställt med det. Därför skrev representanter från Vetenskapsrådets skolgrupp en artikel i dagens DN och varnade för vad detta kan komma att betyda för Sverige. Årets PISA undersökning kunde också bekräfta att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap dalat betydligt.

Detta var en tydlig signal att det måste göras något åt detta!

Under mina tio år som naturkunskapslärare på Stagneliusskolan har jag bara mött ett fåtal elever som visat ett eget intresse för den biologiska mångfalden t.ex. När jag gick i gymnasiet var ungefär en tredjedel fältbiologer i min klass och vi tillbringade många helger uti naturen. Ungdomsorganisationen Fältbiologerna har minskat drastiskt i antal sedan slutet av 70 talet.

Det är viktigt att det sätts in åtgärder mot detta. Vi måste t.ex. ta tillvara möjligheterna i ”det nya utbildningsparadigmet” som vi tittat på i naturkunskapens ämneslag på Stagneliusskolan och som nu utvecklats vidare inom det ”följeforskningsprojekt” som vi driver inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Vi måste också ta tillvara de positiva erfarenheter som vi gjort i idrottsarbetslagets paddling- och fjällresor som gett många ungdomar betydelsefulla naturupplevelser.

”Flipped classroom” ger möjlighet att samla bra inspelade lektioner. Här skulle också olika naturvårdsorganisationer och institutioner kunna hjälpa till  och se till att det blir producerat många bra lektioner som läggs ut på YouTube eller Vimeo.

Intresserade som skall välja yrkesbana måste förstå att det går att göra så mycket mer nu som lärare. Att läraryrket blivit ett av de kreativa yrkena.

Den transmediala processen för lärande för hållbar utveckling blir än viktigare att satsa på i ljuset av denna lärarbrist.

Sen måste det också till åtgärder inom skola och lärarutbildningar så som artikelförfattarna tar upp i sin debattartikel.

Mot en hållbar framtid

Bakgrund

Läget för vår planet är oroväckande. Växthuseffekten ser ut att gå mot de punkter där den snart kan skena iväg. Den biologiska mångfalden är hotad av exploateringar, tjuvjakt och att miljöer på olika sätt förstörs. Demokratiska processer minskar i världens länder. Detta är bara några av de problem som världen står inför 2014. FN har sedan 1972 arbetat för att rädda miljön och människans civilisation på jorden och satt igång flera processer för detta.

De närmaste året kommer två av dessa processer att gå i mål och ersättas av nya. Det ena är FN:s dekad för lärande för hållbar utveckling som har ett år kvar och det andra är Milleniemålen som skall vara uppnådda 2015. Inom FN systemet arbetas det med hur dessa processer skall fortsätta och utvecklas efter att deras tid gått ut.

Inom lärande för hållbar utveckling talar man nu om ett ”Global Action Program” som utarbetas av UNESCO. Inom Milleniemålsarbetet talar man om ”Post 2015”.

Vi står nu också mitt i en digital utveckling som påverkar vårt samhälle. Inte minst inom media och utbildning. Denna utveckling för med sig nya möjligheter som tidigare inte varit möjliga. Vi kan nu bygga nätverk på ett nytt sätt med hjälp av sociala medier. Vi kan sprida kunskap och information på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Våra sätt att undervisa utvecklas.

Både media och utbildning är i en transmedial utveckling. Detta innebär att historier och fakta berättas genom olika media. En tv-serie kan också vara ett dataspel eller en tecknad serie. Ett radioprogram är också en blogg etc. Det finns också en dimension av ”konsumentmedverkan” i denna utveckling.

Vi behöver nu starta nya kunskapsprocesser som skyndar på en hållbar utveckling på jorden. Dessa skulle kunna knytas till de två processer för hållbar utveckling som håller på att växa fram inom FN systemet.

Mål
Att starta och utveckla en transmedial process för hållbar utveckling där olika media berättar om och inspirerar till en hållbar utveckling på jorden. De olika transmediala inslagen hålls samman av en gemensam process där de olika delarna blir mer tillsammans än var för sig.

Medborgare deltar i denna process i  en Agenda 21 anda.

Processens olika produkter blir till öppna lärresurser inom såväl skola, universitet och folkbildning

Skola, universitet och folkbildning utvecklar och driver nya utbildningskoncept inom hållbar utveckling.

Wikipedia blir en viktig kanal för att sprida kunskap om praktisk hållbar utveckling från bönder till bönder, ingenjörer till ingenjörer; från människa till människa.

Hur
Hur detta skall gå till får år 2014 utvisa.

Varför är ”estetisk verksamhet” viktigt?

I min ungdom tecknade jag mycket. Jag gick igenom Åke Skölds teckningskurs när jag gick i femte klass. När jag kom till kapitlet som handlade om att teckna fåglar följde jag med min klasskamrat Claes ut till Stjärnholmsviken i Oxelösund och tecknade skäggdoppingar. Detta gjorde att jag blev nyfiken på att lära mig mer om fåglar. När jag läste om dem i böcker hemma ville jag ut och teckna det jag lärt mig. Ju mer jag var ute och tecknade ju mer ville jag lära mig. Teckningen var det som drev mig till att lära om naturen. Teckning och kunskapsinhämtande gick hand i hand.

När man tecknar tränar man upp sin observationsförmåga. Observation är grunden för det vetenskapliga tänkandet enligt Aristoteles. Jag kände ofta att om jag inte tecknat av ett föremål hade jag inte ”sett” det.

Att teckna natur är ett sätt att uppleva naturen. Man sitter stilla och naturen kommer till en. Vid många tecknarstunder upplevde jag mig som ett med naturen.

När man tecknar och målar tränar man fokusering. Handen och hjärnan arbetar ihop.

Howard Gardner heter en amerikansk proffessor i psykologi som skrivit om ”de multipla intelligenserna”. Två av de åtta intelligenser som han hittat går in under ämnet ”estetisk verksamhet”: musikalisk rytmisk intelligens och visuell spatial intelligens. När vi inte har estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne i gymnasiet berövar vi våra ungdomar från att träna en fjärdedel av sin intelligens.

EU:s vision över den vad som bör ingå i utbildning i Europa tar upp 8 nyckelkompetenser. Den åttonde av dessa är ”kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer”. Varför skall inte svenska ungdomar få hela den kompetens som EU förespråkar?

Motsvarigheten till EU:s 8 nyckel kompetenser i USA är det man kallar ”21:st century skills”. Där är ”konst” ett av de kärnämnen som man tar upp.

Genom den digitala revolutionen går vi mot en mer transmedial skola. Eleverna får inte bara sin kunskap från text. Ljud och bild är också mycket viktiga och eleverna behöver lära sig att uttrycka sig genom olika medier för att förstå dem fullt ut. Att inte ge svenska gymnasieungdomar grundläggande kunskap och erfarenhet av estetiska processer i skolan är att undanhålla dem från viktig kompetens.

Att den svenska gymnasieskolan inte längre har estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne är ännu ett tecken på en skola i förfall. När jag kommit till skolor i Uganda och Nicaragua är det bl.a. genom dans och musik de visat sin mänskliga glädje och kunskap.

Handbok för vardagsekologi

Någon gång på 80 eller 90-talet kom det en bok som hette ”Handbok för vardagsekologi”. Den försökte att lära ut hur man på ett praktiskt sätt kunde leva ett ”ekologiskt liv”. Den är sedan länge slutsåld i pappersupplagan. När jag idag sökte på internet så hittade jag en digital utgåva som är några år gammal. Den kan vara en inspiration till det arbete som skall påbörjas i Uganda där den lugandiska versionen av Wikipedia skall fyllas med artiklar om praktisk hållbar byutveckling. Kanske kan denna svenska bok ge inspiration till några artiklar:

http://www.alternativ.nu/handbok/handbok/vad_ar.html