Paradigm

När vi nu går in i ett nytt skolparadigm med hjälp av den digitala utvecklingen kan det vara på sin plats att titta lite närmare på vad ett paradigm egentligen är och vad som händer när man  byter paradigm.

Jag kom i kontakt med begreppet i början av 90-talet när jag såg Joel Barkers film ”Paradigm – mönster som styr”. Jag arbetade då på AmuGruppen och utvecklade deras miljöutbildningar.  Jag hade stor nytta av hans film för att då förklara det kretsloppsparadigm som växte fram i samhället med Agenda 21 och miljöstandarden ISO 14000.

Nu när hela sättet att undervisa går igenom den kanske största förändringen sedan folkskolan bildades är det bra att påminna sig hur paradigm fungerar.

Ordet paradigm betyder ”modell” eller ”mönster”. Man skulle kunna säga att paradigmet är de glasögon med vilka man ser och handskas med världen genom.

Joel Barker säger att ett paradigm är en uppsättning regler och normer som etablerar och definierar gränser och egenskaper för det paradigmet handlar om. Det anger också hur man skall handla innanför gränserna för att nå framgång.

Paradigmet förklarar världen och hjälper oss att göra förutsägelser om det som inträffar. När man befinner sig i ett paradigm är det svårt att se att det går att göra saker på ett annat sätt.  Thomas Kuhn, som var en av de första att använda termen, menade att vetenskapsmän t.ex. som forskar inom ett paradigm oftast har svårt att se och tolka den data som inte överensstämmer med paradigmet.

När ett nytt paradigm uppträder byter man till en ny uppsättning regler och det som inte gick att göra i det gamla paradigmet går kanske nu att göra. När reglerna ändras kan hela ens världsbild och yrkessituation förändras.

En viktig sak som Joel Barker tar upp i sin film är att ”när ett paradigmskifte sker så börjar alla om från noll”. Framgång i det gamla paradigmet kan till och med göra det svårare att få framgång i det nya. Ju mer man har investerat i det gamla paradigmet ju mer har man att förlora när det nya tar över.

Det här kan förklara varför många lärare känner en olust inför den digitala pedagogiken. Är man van och duktig på att hålla föredrag och tala inför klassen så måste ”flipped classroom” kännas hotande. Det förväntas inte längre att man skall göra det som man alltid varit så bra på och istället göra på ett nytt sätt som man inte alls är van vid. Och vad skall man fylla lektionstimmarna med när man inte längre har genomgångarna på lektionen?

Det är därför det är så viktigt att en övergång till det nya undervisningsparadigmet fokuserar på pedagogik i första hand. Att man utgår ifrån vad det är man vill förbättra i inlärningsprocesserna för eleverna. Att man utgår från mening och behov. Sen tittar man vilket digitalt verktyg eller socialt media som bäst löser behovet.

One thought on “Paradigm

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s