februari | 2015 | Dan Frendin

Beijing Royal School

Årets ”Mobile learning Week” har som tema ”Empowering woman and girls”. Den första dagen är det workshops som är ett par timmar långa för att man skall kunna gå på djupet med olika ämnen

På förmiddagen gick jag på en workshop som ”Beijing Royal School” anordnade. Den handlade huvudsakligen om hur man skall lägga upp undervisningen så fler flickor väljer att läsa naturvetenskapliga ämnen. Man sammanfattar dessa ämnen på engelska med ”STEM” som står för ”Science, Technic, Engineering and Math”

Workshopen hölls huvudsakligen av en amerikan, Cris Mehaan, som har arbetat på skolan i tre år. Dr Fengyun Cheng medverkade också liksom ett par andra lärare.

Beijing Royal School är en modern skola som satsat på mobilt lärande för att förbättra undervisningen.

Efter diverse uppmjukningsövningar gick Meehan igenom statistik som visar att flickors intresse för dessa ämnen ökat för varje år.

Chris arbetade framför allt med ”projectbased learning”.

Vi satt i flera gruppdiskussioner och diskuterade huvudtemat: Hur skall vi öka intresset för naturvetenskap hos flickor. Det som kom fram var att kollaborativt lärande är viktigt och att vi arbetar med alternativa examinationer. Jag fick bekräftat att allt som vi arbetat med inom naturkunskapen på Stagneliusskolan de senaste åren är rätt väg utifrån de diskussioner som jag hörde idag på denna workshop.

Programbeskrivningen till deras workshop är här: ”Using technology and project-based learning to encourage woman to pursue STEM careers”.

Costa Rica och Indien

På eftermiddagen gick jag på en workshop som handlade om ”empowerment” för kvinnor på landsbygden i Costa Rica och Indien.

Först ut var kvinnorna från Costa Rica som berättade om ett projekt i norra Costa Rica där de har startat olika firmor som gör appar som skall hjälpa att fylla sociala behov. Projektet hette TIC-as. Kvinnorna visade hur processen från idé till app kunde gå till.

Efter kaffepausen berättade två indiska kvinnor om ett projekt i Västra Indien i provinsen Gujarat. Där hade de utvecklat ett system där de styrande kvinnorna i ett samhälle kunde skicka intalade meddelanden till kvinnorna i den by de levde i via mobiltelefon. De som fick meddelandena kunde sedan spela in frågor och få svar på dem via ett system där de använde programmen Audicity och Awaaz.

Deras program beskrivning kan läsas här: ”Empowering woman and girls in rural areas through mobile learning and communication: The cases of Costa Rica and India”

UNESCO:s motto på den stora cementstoden i parken bakom huvudkvarteret i Paris.

Förra året avslutades dekaden för lärande för hållbar utveckling inom UNESCO på en konferens i Nagoya och ett nya steg för arbetet med lärande för hållbar utveckling togs.

Lärande för hållbar utveckling förkortas ofta ESD (Education for Sustainable Development).

En bra sida som har länkar till det mesta man behöver veta om lärande för hållbar utveckling i samband med Nagoyakonferensen i november i fjol finns på WWF:s hemsida:

http://www.wwf.se/utbildning/skolutveckling/nagoyakonferensen/1585134-esd-konferensen-i-nagoya

Där finns slutrapporter och sammanfattningar. Där kan man hitta fortsättningen med ”Global Action Program” och några viktiga citat från FN:s och UNESCO:s generalsekreterare.

För att få veta vad som händer just nu besökte jag i fredags UNESCO och Bernard Combes som arbetar med information i sektionen för lärande för hållbar utveckling. Han bjöd också in två andra medarbetare i sin stab till mötet; Julia Viehofer och July Saito.

Vi samtalade om flera olika projekt som ”Ganda Wikipedia”, ”Wikipedia ESD”, ”Behandling av kognitiva funktionshindrade” och ”den transmediala processen för hållbar utveckling”. I slutet av vårt samtal bad jag Bernard berätta om vad som händer just nu inom lärande för hållbar utveckling på UNESCO.

Den plan som man jobbar efter är ”Global action programme” (GAP). Den kommer följas upp av två ”global forum on ESD” 2017 och 2019. GAP består av fem delar:

Policyarbete för att få in lärande för hållbar utveckling i både hållbarhetsarbete och utbildning
Arbete med ”hela skolan” för att få in hållbar utveckling i skolas lärmiljöer.
Kompetensutveckling av lärare i hållbar utveckling.
Stötta och mobilisera ungdomar i arbetet för en hållbar utveckling.
Jobba med lokala hållbarhetsprojekt och skapa ESD nätverk med många intressenter.

Sektionen för ESD arbetar nu med att finna ungefär 20 nyckelpartners för varje område och bilda arbetsgrupper runt dessa. Dessa kommer bestämma vad man skall göra inom varje tema för att få in det i världens länders utbildningssystem. Det kan röra sig om utbildningsmaterial, workshops eller vad som varje grupp finner relevant för arbetet.

När det gäller riktlinjer för hur man kan gå tillväga på en skola när man inför ESD så arbetar sektionen på UNESCO med det. Det som finns framtaget redan är en online kurs hur lärare kan ta upp klimatfrågan i klassrummet.

I FN arbetar man vidare med att utveckla förslagen till de nya ”hållbarhetsmålen” (Sustainable Development Goals). Där kommer ESD in i det stora målet om utbildning. Det är också med i flera av delmålen som en viktig faktor för att förverkliga dessa. Vilka av målen som man kommer välja att fokusera på inom FN bestäms på ett möte i New York i september. För närvarande håller man på att diskutera 17 mål totalt i ”post 2015” arbetet.

Möte med Bernard Combes på UNESCOS högkvarter i Paris.