Home

Hade en liten filmafton hemma ikväll. Tittade på filmen Home av Yann Arthus-Bertrand. Han har flugit över en mängd länder och avlägsna ställen på jorden och fotograferat och filmat. Han har gett ut boken ”Jorden sett från ovan”.

Filmen Home berättar om livets utveckling på jorden till väldigt vackra bilder. Sen går den över till att visa en mängd olika miljöproblem med bilder som jag inte sett på andra ställen. Det känns som om filmen ger en mycket mer nyanserad bild av tillståndet i världen än någon annan film. Vi får se den nedhugna regnskogen på Borneo som ersatts av palmoljepalmer eller eukalyptusträd. Oljesanden i Canada, den täta trafiken i Lagos och Los Angeles, träsken i Afrika, växthusen i Spanien och mycket mera visas i storslagna filmbilder. En bild som sätter sig på näthinnan är de stora flockarna av boskap som går på mark där det inte växer ett grässtrå. Liknar lite de boskapshjordar som jag såg i Kalifornien sommaren 2012 i San Jaquin dalen.

Filmen slutar dock med hoppfulla exempel som gör att man inte känner sig helt utan lösningar på problemen när man sett den.

När jag sett filmen känner jag att det behövs nya tag och nya strategier för att få en snabbare fart på hållbarhetsprocesserna på jorden. Media har en viktig roll. Fick idag ett mail från en journalist som förbereder Fajkon i Göteborg. Jag tror att transmedia är ett sätt att gå vidare; transmedia och vår gemensamma framtid.

Matoke på Öland

Igår åt jag matoke igen efter att varit hemma från Uganda i två dagar! Jag besökte Afrikadagen på Ölands folkhögskola som arrangerades av Kalmar – Ölands FN-förening. Initiativtagare till dagen var Eva Traore Dahlberg.

Eva hälsades oss välkomna till en bulle och lite kaffe.

Dagen började med ett företag av Roland Göransson, en riskkapitalist som investerat i och startat olika företag i Burkina Faso. Han berättade om ett bussbolag, ett cybercafé och Burkina Faso butiken som nu bytt namn till ”Just Africa”. Han betonade vikten av att ha en bra ledare och en god ekonom som ger regelbundna rapporter om det ekonomiska läget för verksamheten. Det senaste projektet är ett 10 miljoners solcellsprojekt. Han berättade också om projekt där man odlar elefantgräs som förbättrar jorden. Gräset låter man sedan förkolna och gör pellets av kolet.

Hans Eriksson berättade sedan om mikrolån. Kyrkornas U-forum har nu bytt namn till ”Mikrofinanshuset” och stöder nu mikrofinansinstitut. Han berättade också om ”Oiko credit” som lånar ut till upp till 25% ränta. Det kan tyckas mycket men räntorna i många afrikanska länder kan ligga på upp till 150 %.

Evas dotter Theresa Traore Dahlberg hade gjort en film som heter ”Taxi sister” och som vi sedan såg på. Den handlade om en kvinnlig taxichaufför i Senegas huvudstad Dakar. En mycket fin dokumentär skildring av ett livsöde i Afrika.

Jörgen Litzinger berättade sedan om sitt projekt där man torkar mango och exporterar till Sverige. Jag köpte två påsar och de var ett fint alternativ till godis.

Eva visade sedan själv det projekt som Torslunda församling och Kalmar Öland FN förening drivit i Burkina Faso: Skolprojektet Tanghin Dassouri. Det är ett projekt på ca 800 000 kr som bl.a. hjälpt en skola med vattenpump mm.

Efter alla föredrag fick vi en trerätters middag som bl.a. bestod av ”matoke”, dvs matbanan.

Efter maten blev det teater med Christianne Marc Ericsson.

”Godheten” och skolans uppdrag

I onsdags fick jag möjlighet att se ”Godheten” av Stefan Jarl. Den hade kommit till Kalmar med hjälp av ett privat initiativ och via doc lounge Kalmar hade jag blivit inbjuden till Biostaden där den visades. Många av Kalmars politiker hade blivit inbjudna och flera bekanta ansikten från lokaltidningarnas sidor såg jag bland publiken.

Filmen hade ingen direkt handling utan var mer ett föredrag med Tommy Berggren och ett antal ekonomiska experter och forskare som uttalade sig om de klyftor som vuxit i samhället. De talade om bankernas stora vinster, om bonusar och mycket av det som vi hör dagligen om i radio och TV. Pratet varvades med naturbilder, olika stads- och samhällsbilder och blev en intressant och tankeväckande helhet.

Under den senaste månaden har jag stött på minst två andra filmer eller TV program som tar upp samma ämne.

På UR ligger serien ”varför finns fattigdom” som tagits fram av 70 olika nationella publik service TV-bolag. Programmet ”Den amerikanska mardrömmen” tar upp samma fråga men ur ett Amerikanskt perspektiv.  Där speglas den stora klyftan mellan fattiga och rika som ökat mer och mer de senaste åren.

På UR ligger också ”Systemfel som hotar världen” som jämför det som sker nu i USA med vad som hände innan romarriket föll. Man talar om neoklassisk ekonomi och hur de rikaste rika lever i en slags socialism där samhället går in och räddar deras banker gång på gång.

Jag la in denna film som en länk på facebook och berättade att jag sett Godheten. Inom någon timme hade jag fått ännu mer länkar till liknande program.

Zetigeist heter en filmtrilogi av Peter Joseph som också handlar om dagens ekonomiska system och vad man kan göra åt det.

Fick en intressant Youtube länk till David Sloan Wilssons föredrag om ”compassion and altruism” ur ett evolutionärt perspektiv. På 45 minuter går han igenom hur medkänsla och altruism har varit viktigt i vår mänskliga utveckling och han berättar om intressanta experiment från djurvärlden som belyser denna fråga.

Fick också en länk till en artikel om en ekonomisk torped som hoppat av och avslöjat metoder som USA haft för att få makt över olika länder och deras tillgångar:

Hur skall jag som lärare förhålla mig till detta?

Det som slår mig är att jag sedan den nya gymnasielagen börjat gälla och jag undervisat i den nya naturkunskapskursen 1b börjat med att lära eleverna ställa frågor. Jag har ingen lärobok som säger vad som är rätt. Jag låter eleverna gå igenom en läroprocess där jag lär dem hitta fakta själva utifrån egna frågor inom ett bestämt område. Just förmågan att ställa bra frågor har jag lyft fram på ett nytt och mer framträdande sätt än tidigare eftersom kursplanen säger så.

Utifrån det filmerna visar så tror jag att detta är helt rätt väg. Vi måste ha medborgare som kan ställa de rätta frågorna. Medborgare som lärt sig att ta reda på fakta och bedöma dess trovärdighet och relevans. Medborgare som kan se på en sakfråga ur flera olika perspektiv och vinklar. Vi behöver också medborgare som kan lösa problem på ett kreativt sätt.

Skollagens paragraf nr 5 säger följande:

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Utifrån skollagen finner jag stöd för att jag ska ta upp den problematik som Stefan Jarl belyser i sin film och som alla de andra filmerna och artikeln också gör som jag nämnt här.

Jag skall ge eleverna kompetens och verktyg för att kunna se igenom det som gör våld på de mänskliga rättigheterna. Jag skall ge eleverna självförtroende och en bas för goda mänskliga relationer i ett solidariskt samhälle.

Utbildning för hållbar utveckling – en sammanfattning av nuläget

Det har nu gått ett kvartal sedan jag börjat blogga och det kan vara på sin plats att göra en sammanfattning av läget. Det har aldrig hänt så mycket i skolans värld som nu och det känns meningsfullt att på detta sätt försöka skildra vad som sker ur alla möjliga synvinklar.

Detta år skall jag genomföra ett 365 projekt med denna blogg och se vad det kan leda till. Så här långt in på året kan jag konstatera följande:

  • 90 inlägg är gjorde förutom detta.
  • Jag har haft 203 delningar och det i särklass mest delade inlägget är ”Förändrad undervisning” från
    början av januari med 34 delningar.
  • Bloggen har setts i 31 länder om vi räknar Åland som ett land.
  • Totalt har bloggen 7024 ”views” så här långt. Rekordet är 797 på en dag
  • Det mest populära ämnet som jag skrivit om är ”lärande”

Detta att blogga är en ny erfarenhet för mig och jag följer med spänning fortsättningen. Det har gett mig tillbaka kontakten med den ”kreativa kraften” inom mig och den vill jag inte stoppa!

De senaste månaderna har det varit en mängd ”windows of opportunity” som jag känt att det varit viktigt att ta vara på. Jag vet att flera tycker jag är inne i för många projekt just nu. Då ser man inte att det jag gör är egentligen bara ett projekt: att skapa en hållbar utveckling på jorden. Min roll i detta arbete är att se och utveckla det som behövs inom utbildningssektorn för detta. Det har jag jobbat med i hela mitt liv och kommer antagligen göra så fram till min död.

Att arbeta med detta betyder för mig att se vad som behövs just nu och göra min del av detta. Det kan vara att bara sätta ett frö och sedan lämna över delprojektet till någon annan att vattna och förverkliga. Andra projekt behöver ha en input då och då för att inte falla i glömska och dö. Andra behöver jag arbeta med dagligen för att de skall bli genomförda och för att jag skall lära mig det jag behöver lära mig.

Utvecklingsprojekt kan vara av flera slag. Det kan vara projekt där man utvecklar en ny metod eller arbetssätt. Det kan vara projekt där man sprider detsamma och det kan vara ett projekt där man lägger förutsättningar för andra att utveckla sitt arbete.

Så här ser dagsläget ut i mina delprojekt:

Naturkunskap 1b och SSI forskningsprojektet
Det här och Global Profil är grunden i mitt utvecklingsarbete i hur man utbildar i det nya utbildningsparadigmet om livsprocesser, de livsupphållande systemens vikt och hållbar utveckling. SSI, flipped classroom, en verklighetsbaserad undervisning och början på en ”personalized learning” är några av de saker jag vill utveckla. Just nu håller jag på att avsluta kapitlet om sex och samlevnad. De sista två månaderna kommer vi att titta på hållbar utveckling utifrån ett lokalt konkret exempel: Fredrikskansområdet.

Global profil
Vi provar nu en form av flipped classroom där eleverna i åk 2 håller i seminarier utifrån serien ”Why powerty”. Åk 3 eleverna håller på att avsluta sina projektarbeten. 14 – 28 april kommer våra Ugandiska och Sydafrikanska vänner hit i vårt utbyte. Vi kommer att titta närmare på migration och gå igenom den stora utvandringen i slutet av 1800 talet i Sverige.

Radion som öppen lärresurs
Vi håller på att göra färdig vår blogg. Arbetet går lite långsamt för vi har väldigt mycket att göra i den ordinarie verksamheten just nu. Men målet är att bli klar med bloggen och de fasta sidorna denna termin. I slutet av maj skall vi ha ett Webinarium med Alastair Creelman om radion som öppen lärresurs. Detta sker genom OER Sweden. Mina elever har fått prova att lämna in redogörelser på uppgifter genom att spela in dem. Det har tagits emot positivt och jag har fått in flera fina alster.

Wikipedia i undervisningen
Detta är egentligen två projekt. Det första är ”Kalmar Wikipedia” där vi skall skapa en lärandegemenskap i Kalmar genom att skriva om Kalmar i Wikipedia. Sophie Österberg och Axel Petersson från Wikimedia var nere hos oss den 13 mars och utbildade flera lärare i att skriva artiklar i Wikipedia. I augusti kommer de tillbaka och förhoppningsvis utbildar alla lärare i Wikipedias möjligheter i undervisningen och Wikipediaambassadörer. Detta är framförallt ett spridningsprojekt där jag hoppas att många lärare tar tillvara de möjligheter som finns i att arbeta med WIkipedia artiklar.

Det andra projektet är ”Hållbar utveckling i Wikipedia” där vi planerar en konferens på Naturhistoriska riksmuseet den 21 april där vi skall gå igenom hur vi skall utveckla det som skrivs om hållbar utveckling i Wikipedia. Vi skall samtidigt ha en minikonferens för våra afrikanska kollegor.

Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
Under ett år har jag och Hans Olofsson spelat in en dokumentär om min biologilärare Viking Olsson. Vi har filmat intervjuerna  och har bara några mindre scener från min skola kvar att ta. Just nu söker vi en professionell klippare eller producent som kan hjälpa oss att slutföra projektet. Filmen visar att det som vi nu ser som nytt i undervisningen redan fanns 1928  och framåt i den skola som Viking gick i. Filmen vill lyfta fram de tidlösa principer som finns i alla undervisning och som är viktiga att inte glömma nu när utvecklingen med datorer går så fort.

Hålllbart lärande
Har provat fömågorna i hållbart lärande med mina elever som jag haft  i sex och samlevnadsundervisningen. Kommer fortsätta med att undersöka hur jag kan arbeta med dem i hållbar utveckling. Jag fortsätter dialogen med Eva Grundelius för att utveckla teorin och praktiken inom denna pedagogiska gren.

Ornitologi
Fågelskådning är mitt sätt att koppla av och komma ut i naturen. Genom att skriva in allt jag ser i artportalen så bidrar jag till forskningen och är en del av ett av det största ”Citizen science” projektet i Sverige. Jag har följt fågellivet regelbundet i Malmfjärden utanför Fredrikskans sedan flera år. Det har gett både motion och en inblick i hur fågellivet förändras under året på en lokal. Jag hoppas att kunna använda all den data jag lagt in om fågellivet i Malmfjärden som en öppen lärresurs för mina elever i ekologi. Skulle behöva få hjälp av någon som kan lära mig hur jag kan få ut all data på ett enkelt sätt.

Bäverns ekologi
Detta är mitt livs forskningsprojekt. Jag doktorerade aldrig och fortsatte med biologisk forskning som många av mina kurskamrater och vänner från Lundatiden och biologlinjen. Detta är mitt kompetensprojekt för att få erfarenhet och kunskap genom att forska. Jag tycker det är viktigt att man som lärare vet vad det innebär att forska. Detta projekt kommer jag fortsätta med så länge jag lever. Förhoppningsvis kan jag göra om inventeringen i Sunnemo vart 10:de år för att se hur populationen förändras.

Estetisk verksamhet åter som obligatoriskt ämne på gymnasiet
Detta är viktigt för att få ett hållbart lärande på gymnasiet. Jag jobbar med detta vid sidan om när jag får chans att lära mig något eller kan göra en insats. Försöker få ihop en debattartikel tillsammans med olika personer.

Det nya skolparadigmet
Det mesta av det jag gör och som jag skrivit om ovan handlar om detta. Jag försöker att ge olika vinklar på det med mitt bloggande och den undervisning som jag bedriver.

Praktisk samhällsekologi
När jag får tid över tittar jag igenom gamla koncept för att se om det finns något som kan moderniseras och återanvändas. Praktisk samhällsekologi konceptet kan kanske komma till användning i Uganda?

#Skolvåren
I arbetet med #skolvåren och vidhängade blogg var mitt bidrag bara att starta bloggen och sedan lämna över till de som har tid och kraft att arbeta vidare med detta. Ett typiskt ”sätta frö – projekt”. Jag önskar de andra lycka till i sitt arbete med detta!

doc lounge

Idag var det dags för månadens doc lounge i Kalmar. Sedan ett år tillbaka har jag börjat att gå på dessa filmvisningar när jag har haft möjlighet. Ska man lära sig att arbeta med case i skolan är att se dokumentärfilm ett bra sätt att få inspiration och lära sig hur man kan berätta om verkligheten.

Doc lounge är en ideell kulturförening som finns i 18 städer i Norden. Föreningen startade 2006 i Malmö som ett initiativ av dokumentärfilmaren Fredrik Gertten. Det var Fredrik Gertten som gjorde den uppmärksammade dokumentären ”Bananas” som handlade om bananodlare i Nicaragua och deras kamp mot Dole. Föreningens syfte är att visa kvalitetsdokumentärer, nyproducerad svenska och internationella dokumentärer, lokala premiärer och musikdokumentärer. I Kalmar så visar man filmerna i museum eller restaurangmiljö.

Ikväll hade Stensökrogen fyllts helt av soppätande filmtittare när filmen ”Village at the End of the World” av Sarah Gavron visades. Filmen följde ett antal personer i den lilla byn Niaquornat på Grönland med 59 invånare. Bland annat fick vi följa byns enda tonåring Lars i den karga vardagen. Vi fick se hur invånarna tog över fiskfabriken som ”Royal Greenland” ägt och drivit men lagt ner sedan några år. Ute i viken låg isbergen vackra och vita i det blå havet. Det grönländska livet påverkas av klimatförändringar men ännu kan många försörja sig som jägare och fiskare. Lars ville dock inte hålla på med det. Han lämnade byn för en större stad på Grönland och fann sig en flickvän där.

1981 levde jag bland eskimåer på St Lawrence Island i Berings sund under några dagar och fick uppleva ett eskimåsamhälle inifrån. Vi hade flugit till det lilla samhället Gambell från Nome i västra Alaska Jag kände igen mycket från filmen: det hängande torkade sälköttet,  trähusen och byns enda affär. Men den stora skillnaden var att människorna på Grönland verkade lyckligare. Vi såg mycket misär bland eskimåerna i Gambell som alkohol och drogmissbruk. Många eskimåer verkade djupt deprimerade. Att möta eskimåer var inte att möta samma glädje som jag mött i Uganda när vi besökt olika grupper på landsbygden där.

Vi fick inte gå utanför byn själva utan guide. Gambellborna hade haft dåliga erfarenheter av turister som tagit med sig olika souvernirer som t.ex. ben från gravar och liknande. Men efter förhandlingar med byns borgmästare fick vi med oss en guide som visade oss runt bland fågelbergen.

I filmen fick befolkningen i Niaquornat också besök av turister som åkte på kryssning och stannade till för att gå iland några timmar och för att titta på byn. Befolkningen ställde upp bord med hantverk mm och byns enda person som kunde både engelska och danska guidade dem.

Efter filmen intervjuades filmens producent via Skype från London.

Jag cyklade hem i det kalla februari mörkret och såg fullmånen lysa över Kalmars gator. Tänkte på vad filmen visat och tänkte: vi har samma grundläggande mänskliga behov var vi än befinner oss på jorden. Vi skapar bara lite annorlunda kulturer runt dem. Kulturer som är spännande att lära känna och gör livet på vår planet intressant att upptäcka och uppleva för att förstå oss själva bättre som människor.