Visionens kraft

”En nation utan en vision att leva efter går under” 

1984 läste jag denna rad i en bok. Jag fick en mycket kraftig resonans med den. Den gick rakt in i mitt hjärta och jag kände att den beskrev kärnan i det som jag skulle arbeta med i mitt liv. Jag hade varit aktiv i fältbiologerna sedan jag var i tonåren och deltagit i flera aktiviteter för att stoppa miljöförstörelsen. Jag hade känt att det var någonting som fattades i dessa demonstrationsaktiviteter även om jag tyckte att det var viktigt det vi gjorde. Dessa rader gav mig insikten av vikten av att arbeta för något och inte bara emot

Jag gav mig ut och letade efter kunskap om hur man kan arbeta med visioner. Hittade Mats Lindgrens material om visionsarbete som i stort sett var det enda jag kunde hitta då på 80-talet. Han skrev i det att han blivit inspirerad av fredsaktivisten Elise Boulding. Ett citat från henne byggde på min känsla av att detta var rätt väg. Hon sa: ”Hur skall vi någonsin kunna bygga en värld i fred om vi inte vet hur en sådan värld ser ut?”

Innan Barcelona kunde börja bygga katedralen Sagrada Familia behövdes en vision. Arkitekten och konstnären Gaudi gjorde en vision över hur den skulle se ut. Fast han varit död i många decennier kan arkitekter och byggarbetare förverkliga bygget av katedralen tack vare att Gaudis vision finns kvar.

Elise Boulding hade utvecklat en metod att arbeta med visioner tillsammans med en amerikan som hette Warren Ziegler. För att göra en lång historia kort så 1995 lyckades jag och flera andra inom Agenda 21 rörelsen på 1990-talet få hit honom till Sverige för att lära oss metoden ”Enspiriting Envisioning”. Han kom över hit minst tre gånger och utifrån dessa workshops startade vi föreningen ”Visionsbygge Innifrån”. 

Vi var flera som efter det åkte runt och höll visionsverkstäder i bl.a. byar och stadsdelar i Sverige. Ett av mina intressantaste uppdrag var att leda ett visionsprojekt på Södermalm i Stockholm inom ramen för deras lokala Agenda 21 arbete. Vi lät olika grupper på Södermalm samlas för att ta fram visioner för deras stadsdel. Allt utmynnade i en stor utställning som skulle ligga till grund för Södermalms utveckling. 

När jag arbetade på AmuGruppen på 90-talet med olika arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa började jag alltid med en visionsprocess där deltagarna fick göra en bild av hur de ville att deras liv skulle se ut ca 10 år framåt. Om den kurs jag då skulle leda kändes rätt för dem så fick de en större motivation att gå igenom den. Några fick insikten att den miljökurs som jag skulle leda inte alls var något som ledde dem till deras livsvision. Då kunde de hoppa av direkt och hitta den kurs som var rätt för dem. 

I arbetet med livsplaner i skolan så är visionsdelen en av de viktigaste. Av de elever jag arbetat med de senaste åren är det ingen som sagt att de tidigare fått arbeta med visioner i skolan. Många har svårt för att överhuvudtaget se en positiv bild av hur den livskategori de arbetar med skulle se ut. 

Under de senaste tre åren har jag läst många böcker och gått en mängd kurser i personlig utveckling för att kunna utveckla mitt arbete med livsplaner i skolan. I många av de metoder som jag läst om och lärt mig så är den personliga livsvisionen central för att skapa det liv man vill ha. Jag skulle kunna säga ungefär som Elise Boulding: ”Hur skall du kunna få det liv du vill ha om du inte kan se hur ett sådant liv ser ut?”.

Att det är viktigt att ha en livsvision skrev redan Viktor E. Frankl i sin bok Man´s Search for Meaning. Han levde i koncentrationsläger under andra världskriget och var en av dem som överlevde. Han skrev att en av de faktorer som gjorde att han överlevde var att han hela tiden hade en vision inom sig om vad han skulle göra när han kom ut ur det helvete han levde i. 

I dessa tider av pandemi så är det viktigt att fundera över sin livsvision. Den kan ge kraft att klara av de svårigheter vi är i eller står inför och ge den riktning i livet som bär en dit man skulle vilja vara och vilja göra. Visionen ger kraft!

Mot en hållbar framtid

Bakgrund

Läget för vår planet är oroväckande. Växthuseffekten ser ut att gå mot de punkter där den snart kan skena iväg. Den biologiska mångfalden är hotad av exploateringar, tjuvjakt och att miljöer på olika sätt förstörs. Demokratiska processer minskar i världens länder. Detta är bara några av de problem som världen står inför 2014. FN har sedan 1972 arbetat för att rädda miljön och människans civilisation på jorden och satt igång flera processer för detta.

De närmaste året kommer två av dessa processer att gå i mål och ersättas av nya. Det ena är FN:s dekad för lärande för hållbar utveckling som har ett år kvar och det andra är Milleniemålen som skall vara uppnådda 2015. Inom FN systemet arbetas det med hur dessa processer skall fortsätta och utvecklas efter att deras tid gått ut.

Inom lärande för hållbar utveckling talar man nu om ett ”Global Action Program” som utarbetas av UNESCO. Inom Milleniemålsarbetet talar man om ”Post 2015”.

Vi står nu också mitt i en digital utveckling som påverkar vårt samhälle. Inte minst inom media och utbildning. Denna utveckling för med sig nya möjligheter som tidigare inte varit möjliga. Vi kan nu bygga nätverk på ett nytt sätt med hjälp av sociala medier. Vi kan sprida kunskap och information på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Våra sätt att undervisa utvecklas.

Både media och utbildning är i en transmedial utveckling. Detta innebär att historier och fakta berättas genom olika media. En tv-serie kan också vara ett dataspel eller en tecknad serie. Ett radioprogram är också en blogg etc. Det finns också en dimension av ”konsumentmedverkan” i denna utveckling.

Vi behöver nu starta nya kunskapsprocesser som skyndar på en hållbar utveckling på jorden. Dessa skulle kunna knytas till de två processer för hållbar utveckling som håller på att växa fram inom FN systemet.

Mål
Att starta och utveckla en transmedial process för hållbar utveckling där olika media berättar om och inspirerar till en hållbar utveckling på jorden. De olika transmediala inslagen hålls samman av en gemensam process där de olika delarna blir mer tillsammans än var för sig.

Medborgare deltar i denna process i  en Agenda 21 anda.

Processens olika produkter blir till öppna lärresurser inom såväl skola, universitet och folkbildning

Skola, universitet och folkbildning utvecklar och driver nya utbildningskoncept inom hållbar utveckling.

Wikipedia blir en viktig kanal för att sprida kunskap om praktisk hållbar utveckling från bönder till bönder, ingenjörer till ingenjörer; från människa till människa.

Hur
Hur detta skall gå till får år 2014 utvisa.

Varför är ”estetisk verksamhet” viktigt?

I min ungdom tecknade jag mycket. Jag gick igenom Åke Skölds teckningskurs när jag gick i femte klass. När jag kom till kapitlet som handlade om att teckna fåglar följde jag med min klasskamrat Claes ut till Stjärnholmsviken i Oxelösund och tecknade skäggdoppingar. Detta gjorde att jag blev nyfiken på att lära mig mer om fåglar. När jag läste om dem i böcker hemma ville jag ut och teckna det jag lärt mig. Ju mer jag var ute och tecknade ju mer ville jag lära mig. Teckningen var det som drev mig till att lära om naturen. Teckning och kunskapsinhämtande gick hand i hand.

När man tecknar tränar man upp sin observationsförmåga. Observation är grunden för det vetenskapliga tänkandet enligt Aristoteles. Jag kände ofta att om jag inte tecknat av ett föremål hade jag inte ”sett” det.

Att teckna natur är ett sätt att uppleva naturen. Man sitter stilla och naturen kommer till en. Vid många tecknarstunder upplevde jag mig som ett med naturen.

När man tecknar och målar tränar man fokusering. Handen och hjärnan arbetar ihop.

Howard Gardner heter en amerikansk proffessor i psykologi som skrivit om ”de multipla intelligenserna”. Två av de åtta intelligenser som han hittat går in under ämnet ”estetisk verksamhet”: musikalisk rytmisk intelligens och visuell spatial intelligens. När vi inte har estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne i gymnasiet berövar vi våra ungdomar från att träna en fjärdedel av sin intelligens.

EU:s vision över den vad som bör ingå i utbildning i Europa tar upp 8 nyckelkompetenser. Den åttonde av dessa är ”kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer”. Varför skall inte svenska ungdomar få hela den kompetens som EU förespråkar?

Motsvarigheten till EU:s 8 nyckel kompetenser i USA är det man kallar ”21:st century skills”. Där är ”konst” ett av de kärnämnen som man tar upp.

Genom den digitala revolutionen går vi mot en mer transmedial skola. Eleverna får inte bara sin kunskap från text. Ljud och bild är också mycket viktiga och eleverna behöver lära sig att uttrycka sig genom olika medier för att förstå dem fullt ut. Att inte ge svenska gymnasieungdomar grundläggande kunskap och erfarenhet av estetiska processer i skolan är att undanhålla dem från viktig kompetens.

Att den svenska gymnasieskolan inte längre har estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne är ännu ett tecken på en skola i förfall. När jag kommit till skolor i Uganda och Nicaragua är det bl.a. genom dans och musik de visat sin mänskliga glädje och kunskap.

Praktiskt ekologiskt samhälle

(The bloggpost is in english after the swedish version)

På senare delen av 90 talet utvecklade jag en tvåårig kvalificerad yrkesutbildning i praktisk samhällsekologi. Den genomfördes på Ekotopia i Aneby under några år.  Den gick ut på att eleverna lärde sig att miljöanpassa samhället från hushåll till hela regioner. Fokus låg på internationella metoder som Global Action Plan (GAP), permakultur, lokalt agenda 21 arbete, internkontroll av arbetsmiljön, kvalitetsarbete (ISO 9000) och miljöledningssystem (EMAS och ISO1400).

När jag besökt VI-skogen i Uganda har jag känt att deras utbildningskoncept för bönder och byar har haft samma grundtanke: att lära ut praktiska sätt att få en hållbar utveckling på individ, familj och samhällsnivå.

Hur skulle en utbildning i praktisk samhällsekologi kunna se ut idag med de nya möjligheter som digitaliseringen ger? Jag har sett att den idé som min vän Paul Kiguba har för att få ut kunskap om hållbar byutveckling i Uganda kan vara en grund. Att använda Wikipedia som kunskapskanal är bra för den kan nå ut till många. Genom att använda lokala språks WIkipedia kan den förstås av många och kan vara en öppen lärresurs för skolorna i ett land. Genom Wikipedia kan både teoretisk kunskap spridas såväl som praktisk. Text kan förtydligas med bilder och video. Genom Wikipedia zero kan kunskapen spridas kostnadsfritt i de länder det är väldigt dyrt att surfa.

När jag pratade med Paul om detta vände han på ”Praktisk samhällsekologi” till ”Praktiskt ekologiskt samhälle”. Först tyckte jag det lät lite bakvänt men sen förstod jag att utbildningskonceptet nu fått en ny innebörd. Från att vara ett ”ämne” blev det ännu tydligare en kunskapsprocess för att praktiskt skapa ett ekologiskt samhälle.

Nästa steg kan vara att få Wikiversity fritt inom Wikipedia zero. Då kommer det kunna att gå att lägga ut hela kurser som kan presentera pedagogiska upplägg för att få till sig kunskapen på ett bra sätt.

Wikiböcker skulle kunna skrivas i ämnet.

En bloggportal eller rankinglista för bloggar som skriver om hållbar utveckling skulle kunna tas fram. Det kanske redan finns?

Det skulle behöva tas fram en serie av MOOC:ar som behandlar olika delar av hållbart samhälle

Genom de tankar som Jane McGonigal har om hur spel kan användas för att få i gång verkliga projekt för att lösa världsproblem borde det kunna gå att designa ett antal spel som får en stor del av våra ungdomar att ta sig an att praktiskt skapa lokala hållbara lösningar i sina samhällen.

Ett stort antal radio och TV bolag var med och gjorde serien ”Why poverty” som nu ligger på UR:s hemsida. Det skulle behöva göras en lika stor serie om hållbara lösningar världen över: ”How sustainability” eller ”Our common future” för att anspela på Brundlandrapporten  där begreppet ”hållbar utveckling” fördes ut i världssamfundet.

Grunden i en världsomspännande kurs i  ”praktisk ekologiskt samhälle” och ”praktisk samhällsekologi” skulle kunna vara Wikipedia. Artiklar skrivs av både experter och praktiskt kunniga. Sen kompletteras det med ett stort antal öppna lärresurser. Pedagogiska upplägg presenteras i form av MOOC eller i Wikiversity. Allt detta görs internationellt men presenteras på lokala språk. Dataspel tas fram för att engagera och kreativt utveckla processen mot ett hållbart samhälle.

PRACTICAL ECOLOGY SOCIETY

In the late 90 ‘s, I developed a two-year advanced vocational training in practical society ecology . It was conducted on Ekotopia in Aneby for some years. The students learned how to ”greening” society from households to entire regions. The focus was on international methods like Global Action Plan (GAP ) , permaculture , local Agenda 21 work, internal control of health and safety, quality assurance ( ISO 9000) and environmental management systems ( EMAS and ISO1400 ) .

When I visited the VI Agroforestry and WWF in Uganda, I felt that their training concept for farmers and villages had the same basic idea: to teach practical ways to achieve sustainable development at the individual , family and community level.

How would an education in practical society ecology look like today with the new opportunities in the digital age? I have seen that the idea my friend Paul Kiguba have with the luganda Wikipedia project in Uganda can be a pilot project for a foundation. Using Wikipedia as a knowledge channel is good because it reach out to many . By using local -language Wikipedia it can also be understood by many and can be an open educaion resource for schools in a country. By Wikipedia , both theoretical knowledge as well as practical can be spread. Text can be clarified with pictures and videos. By Wikipedia zero knowledge can be disseminated free of charge in the countries where it is very expensive to surf on internet.

When I talked to Paul about this, he turned ” Practical society ecology ” to ” Practical ecology society .” At first I thought it sounded a little backwards , but then I realized that thetraining concept has now taken on a new meaning. From being a ” subject” , it became even clearer a knowledge process to practically create an ecological society .

The next step may be to get Wikiversity free within Wikipedia zero . It will then be able to  spread courses that can present teaching plans that bring out the knowledge in a good way .

Wiki Books could be written on the subject.

A blog portal or ranking list for blogs that write about sustainable development could be developed. It might already exist?

A series of MOOC:s dealing with various aspects of sustainable community can be created.

Through the thoughts that Jane McGonigal has about how games can be used to launch real projects to solve world problems, it should be possible to design a number of games that get people to take on  practical local sustainable solutions in their communities.

A large number of national broadcasting companies was involved in the serie ”Why poverty”.  A series on sustainable solutions around the world : ”How sustainability” or ” Our common future ” in order to allude to Brundlandrapporten  should be produced .

The foundation of a world course in ” practical ecology society ” and ” practical society ecology ” could be Wikipedia . Articles can be written by experts and practicals. Then it could be supplemented with a large number of open educational resources . Teaching plans presented in the form of MOOC or Wikiversity . All this is done internationally , but are presented in local languages ​​. Computer games are being developed to engage and creatively develop the process towards a sustainable society

Tankar om Wikipedias betydelse

Har på flera ställen skrivit om möjligheter kring Wikipedia som en ny folkbildningsrörelse här på min blogg. Inte minst i utvecklingsländer där Wikipedia zero gör det möjligt för alla med en mobiltelefon att surfa gratis på encyklopedin.

Som lärare har jag i flera år sett betydelsen av Wikipedia när jag låtit elever söka fritt efter kunskap på nätet. Det är nästan alltid Wikipedia-artiklar som kommer upp först i sökningarna och dem som eleverna använder sig utav. Det är därför av största vikt att betydelsefulla artiklar som de om ”hållbar utveckling”, ”hälsa”, ”Kroppens fysiologi”, ”Sexualkunskap” mfl dvs de som ofta förekommer i skolsammanhang är riktigt bra. Speciellt nu som öppna lärresurser blir allt vanligare på grund av de nya digitala möjligheterna. Vi hade en konferens om begreppet hållbar utveckling i Wikipedia i våras och har startat en facebook sida där vi kan diskutera detta. Arbetet med detta måste intensifieras nu!

Av Wikimedia har jag fått veta att ett antal läkare skrivit viktiga artiklar inom hälsoområdet som elever runt om i världen kan arbeta med att översätta från engelska till den Wikipediaversion som ens land har. Andra än elever kan naturligtvis också översätta artiklarna.

På liknande sätt borde viktiga artiklar om hållbar utveckling se till att skrivas av expertpanelerna inom t.ex. Stockholm Resilience Center, FN förbundet, WWF, Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och andra NGO:s som arbetar med hållbar utveckling. Artiklarna skulle t.ex. kunna skrivas på engelska och sedan snabbt översättas till spanska, hindi och mandarin för att sedan kunna översättas och läggas in på mindre språkversioner av Wikipedia. Tänker man att de skall skrivas på ett språk som förstås av gymnasieelever så tror jag att de flesta i samhället förstår innehållet.

Detta skulle vara en början på att få Wikipedia att bli den globala kunskapsbank för hållbar utveckling den skulle kunna bli. Tillsammans med Wikipedia zero kan den bli riktigt kraftfull eftersom den kan nå ut dit den bäst behövs!

Sen måste också lokala aktörer skriva på sitt språk om praktiska exempel på hållbar byutveckling, hälsa och ekonomi så som vi planerar att göra i Buganda i den lugandiska Wikipedian. Vi hoppas att detta pilotprojekt blir början på en ny global folkbildningsrörelse för hållbar utveckling.

Naturmorgon ur ett transmediaperspektiv

Gick upp tidigt idag. Skulle passa tiden för att åka till Stockholm med bussen 08:35. Satte på Naturmorgon strax efter klockan sex. Jag har under de senaste dagarna tänkt mycket på detta med transmedia som Jason Ohler lärde mig i somras i San Antonio. Om det nu är så att dagens media utvecklas mer eller mindre medvetet i en transmediainriktning hur skulle det se ut om man medvetet utvecklade några produktioner fullt ut i den inriktningen. Under frukosten funderade jag på hur naturmorgon skulle kunna utvecklas med ett transmediaperspektiv.

Naturmorgon skulle kunna göra planerade inspelningar från de olika huvudbiotoperna vi har i Sverige. De skulle kunna ta upp varför de är viktiga att bevara och sköta på ett hållbart sätt och hur detta görs. När serien av reportage gjorts och sänts ges det ut en bok om Sveriges naturtyper tillsammans med artdatabanken. Naturmorgons reportage läggs in på en hemsida som är ett komplement till boken. Samtidigt aktiveras intresserade runt om i Sverige att skriva om dessa naturtyper i Wikipedia. Dels under respektive artikel om själva naturtypen men också i varje kommun där viktiga naturtyper beskrivs lokalt.

Sveriges fenologi kunde naturmorgon rapportera om och samarbeta med dels de universitet som forskar på det och med SvT:s ”Mitt i naturen”. Här skulle naturmorgon bli navet i ett ”citizen science” projekt om hur årstiderna ändras i vårt land. Detta är viktigt ur ett klimatförändringsperspektiv. Här kunde ett samarbete med vetenskapsradion Klotet också kunna ske där Klotet reder ut fenologin i ett klimatförändringsperspektiv i något inslag. I En fenologisajt som sköts av forskare sammanställs alla inslag. Ett seriemagasin om fenologi görs och ges ut. Samarbete med National Geographic som gör ett liknande projekt utvecklas och rapporteras om.

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige följs upp och nedslag görs på de platser som Selma Lagerlöf beskriver under ett år. Hur ser det ut nu? Historien om boken reds ut i Lundströms bokradio. En e-bok med de inlagda reportagen ges ut full med vackra fotografier förr och nu: ”Ett sekel efter Nils Holgerssons underbara resa”

Svenska naturförfattare presenteras under ett år. Detta sker också i samarbete med Lundströms bokradio som tar upp de litterära aspekterna medan naturmorgon tar upp författarnas naturintresse och naturskildringar. En multimediabok ges ut med de samlade reportagen som ljudklipp tillsammans med artiklar och foton. Detta projekt görs i samarbete med DN eller SvD som också har en serie med artiklar som kompletterar radioprogrammen och som kommer ut samma dag som inslagen sänts.

Citizen science som begrepp och företeelse tas upp och rapporteras om. Sveriges Natur tar samtidigt upp det i ett temanummer. De olika projekten som pågår i Sverige följs regelbundet under ett år och resultat sammanfattas i en ”naturmorgon årskrönika special” som sänds efter nyår där det gångna årets naturhändelser sammanfattas. Detta ges också ut i ett häfte som ges ut i samarbete med Artdatabanken och naturhistoriska riksmuseet. En utställning om ”Citizen science” görs av riksmuseet som sedan går på turné genom landet. Ett dataspel tas fram tillsammans med Jane McGonigal som skall inspirera ungdomar och andra intresserade att bidra till forskningen om vår natur och att skydda den.

”Geoliteracy” tas upp som begrepp och ett reportage från Washington och National Geographic education görs. Ett av programen handlar om detta begrepp och exemplifieras från en plats man besöker en lördag. Samarbete med geografilärarnas förening görs och en sammanfattning av alla reportage görs i en artikel i deras tidskrift.

Några klasser med ungdomar som reser på längre resor får göra radiodagböcker som sänds med jämna mellanrum.

Detta var några förslag på hur radioprogrammet ”Naturmorgon” skulle kunna utvecklas genom ett medvetet genomtänkt transmediaperspektiv. Genom transmedia skulle vi kunna effektivisera och engagera för ett samhällsarbete för ett hållbart samhälle på ett nytt sätt.

Att hitta lokala utvecklingsmöjligheter

När man har fått en översikt och förståelse av samhället som man studerar kan man börja att ta fram utvecklingsmöjligheter. Här följer två sätt som man kan tänka och arbeta på.

Det första kan man kalla ”goda exempel”- metoden. Man ger sig ut och letar efter goda hållbara exempel på de verksamheter som man hittat i byn. I Uganda kan det t.ex. vara att åka till Vi-skogens mönsterjordbruk i Masaka och studera de andra projekt som de driver. Där kan man hitta alternativa sätt att odla, få lokal energi och att finansiera sina verksamheter t.ex. Man kan läsa böcker och artiklar och söka på internet på sökorden ”alternativ energi”, ”ekobyar”, lokal livsmedelsförsörjning” eller andra ord. Sen sätter man ihop de bästa alternativen och beskriver en möjlig utveckling.

Det andra är ”back-casting” – metoden. Då utgår man från de problem som man hittat i samhället. Man tar problemen och omformar dem till visioner: hur skulle det se ut om problemen skulle vara helt lösta? Sedan ”ställer man sig i visionen” och ”tittar tillbaka till nuet” och försöker se vilka händelser eller aktiviteter som gjorde att visionen förverkligades. På så sätt får man identifierat en serie händelser som kan göra att visionen kan förverkligas. Alla dessa aktiviteter kan man sedan sätta samman i en plan.

När man sedan ser vägen framför sig kan man fråga sig: vilket är det första steget jag kan ta nu för att börjar förverkligandet av det hållbara lokalsamhället?

Naturkunskap 1b – Att tänka på inför nästa läsår

Idag satt jag betygen för eleverna jag haft i naturkunskap 1b. Jag ser att flera inte klarat kursen utan fått förlängd kurs eller F. Skälen till detta är lika olika som det finns elever. Det som jag kan se är att när man arbetar på det nya sätt som jag gör så kommer olika problem i dagen som inte syns så väl när man arbetar mer traditionellt. När man som jag har låtit eleverna skriva loggbok och uttrycka sin kunskap i löpande text är det förstås väldigt svårt för dem som har skrivsvårigheter. TIdigare kunde de eleverna klara sig igenom en kurs för de behövde bara svara med enkla ord i ett prov eller med rätt 1, X eller 2. Nu syns en sådan svårighet mycket tydligare.

Flera av de som jag nu gett förlängd kurs har den typen av inlärningssvårigheter och behöver längre tid på sig och att man sitter med bara dem eller några få och förklarar noggrant vad man skall göra. Sen finns det naturligtvis många andra orsaker också.

Men känner man problemet nu så går det att jobba med det i andra ämnen och på så sätt kan eleven bli hjälpt att se hur det går att komma över svårigheterna. Det tar säkert lite tid men det är väl investerad tid.

Vad har jag då lärt mig under detta året när det gäller att undervisa i Naturkunskap med socioscientific issues? Vad skall jag tänka på till nästa år?

1. Jag tror att jag skall ha samma ordning på det olika ämnesområdena: hälsa och livstil, cellen, evolution och genteknik under höstterminen och sex och samlevnad samt hållbar utveckling under våren.

2. Jag skall hålla mycket noggrannare koll på de med prokrastineringsbeteende och att deadline hålls. Jag tror att jag skall införa zoner i schemat där ingen kommer vidare om man inte gjort klart det man ska ha gjort fram till den dagens datum.

3. Tydligheten ska bli bättre. Jag skall göra en Google site där både utbildningsmål, program för lektionerna och uppgifterna skall stå.

4. Jag skall införa ljudredovisningar där eleverna får spela in podcasts eller radiodagböcker som examinationer.

5. Jag skall komplettera loggboksskrivandet med kortare gruppdiskussioner där eleverna muntligt få berätta om vad de skrivit.

6. Ska försöka hitta alternativa möjligheter för de elever med särskilda behov. Utöka samarbetet med speciallärarna.

7. Ska försöka börja att utveckla ”personalized learning”

Mbazzi – utkast till ett byutvecklingsprojekt

I över en vecka har Paul Kiguba bott hos mig under det utbyte vi har med våra skolor i Port Shepstone och Entebbe. Paul är fransklärare och administrativ ledare på gymnasieskolan Kisubi Mapeera som är med i vårt utbytet. Under de dagar vi umgåtts har vi pratat om ett möjligt utvecklingsprojekt som vi skulle kunna göra med bl.a. Wikipedia som hjälp.

Paul kommer från byn Mbazzi som ligger 3 mil väster om Kampala på vägen mot Masaka på Mityana Road. Den har över 1000 invånare i ungefär 220 hushåll. Jordbruk är den huvudsakliga inkomstkällan men det produceras inte tillräckligt för att det skall vara ekonomiskt livskraftigt. Många barn slutar skolan efter ”primary school”,  grundskolan. Deras skolresultat är inte så bra så de fortsätter inte i ”secondary school” som motsvarar vårt gymnasium.

Nästan all skog har huggits ner runtomkring och använts till träkolframställning. I Uganda lagar man maten utomhus på små spisar där man bränner träkol för att få värme. Det gör att det är en stor efterfrågan på träkol.

Dricksvatten får man från lokala källor som ligger oskyddade.

Tonårsgraviditeter är vanliga liksom tidiga äktenskap eftersom det inte finns så många andra bättre alternativ för de unga kvinnorna.

Malaria förekommer och kan orsaka en för tidig död för flera. Medicinsk vård ligger långt borta. Små barn och havande kvinnor kan dö för att de inte får vård tillräckligt fort.

Några små affärer för husgeråd finns. Några av familjerna klarar sig ganska bra med Mbazzi mått mätt men det finns mycket som behöver göras.

Paul vill nu starta ett byutvecklingsprojekt i denna by där han ser till att byinvånarna till en början lär sig att bruka jorden på ett effektivare sätt och kan få en bättre ekonomi som kan leda till bättre utbildning och drägligare liv. För att få ut information till alla kan lugandiska Wikipedia användas som verktyg. Genom att få en grupp av intresserade jordbruksutvecklare och andra som har erfarenhet av hur man utvecklar ett trädgårdsjordbruk att skriva artiklar på det inhemska språket kan kunskapen spridas kostnadsfritt tack vare Wikipedia zero. Genom detta projekt ser olika internetleverantörer till att det går att surfa kostnadsfritt på Wikipedia med hjälp av mobilen.

Han tänker börja med att få 10 familjer intresserade att börja utveckla sitt jordbruk. Det skulle behövas 5 datorer till en början. Två familjer kan dela på en dator. Till datorerna behövs det en utrustning med solcellsdrivna laddare.

Vi hoppas på att kunna knyta VI-skogen i Masaka till projektet. De har byggt en mönster gård där dit jordbrukare i den bygden kan åka till för att lära sig att utveckla sitt jordbruk. De har också ett omfattande utbildningsprogram som kanske kan användas i Mbazzi också. I Global profil besöker vi alltid VI-skogen i Masaka under våra besök.

Vi i Global profil kan också bidra med kontakter och kunskaper. När eleverna från Uganda och Sydafrika kommer hit kan vi studera någon svensk by för att se hur de arbetat med byutveckling historiskt och nu. Sydafrikanerna har också ett behov av byutveckling och kan börja arbeta med någon av deras byar. De har dock en annan förutsättning eftersom många i byarna inte äger något land.

Mbazzi kan bli ett intressant ”case” som vi kan följa och se hur det utvecklas under och mellan våra resor.

Vi vill nu se om det finns några organisationer, människor i vårt nätverk som har och skulle vilja bidra med något till detta byutvecklingsprojekt.

Utbildning för hållbar utveckling – en sammanfattning av nuläget

Det har nu gått ett kvartal sedan jag börjat blogga och det kan vara på sin plats att göra en sammanfattning av läget. Det har aldrig hänt så mycket i skolans värld som nu och det känns meningsfullt att på detta sätt försöka skildra vad som sker ur alla möjliga synvinklar.

Detta år skall jag genomföra ett 365 projekt med denna blogg och se vad det kan leda till. Så här långt in på året kan jag konstatera följande:

  • 90 inlägg är gjorde förutom detta.
  • Jag har haft 203 delningar och det i särklass mest delade inlägget är ”Förändrad undervisning” från
    början av januari med 34 delningar.
  • Bloggen har setts i 31 länder om vi räknar Åland som ett land.
  • Totalt har bloggen 7024 ”views” så här långt. Rekordet är 797 på en dag
  • Det mest populära ämnet som jag skrivit om är ”lärande”

Detta att blogga är en ny erfarenhet för mig och jag följer med spänning fortsättningen. Det har gett mig tillbaka kontakten med den ”kreativa kraften” inom mig och den vill jag inte stoppa!

De senaste månaderna har det varit en mängd ”windows of opportunity” som jag känt att det varit viktigt att ta vara på. Jag vet att flera tycker jag är inne i för många projekt just nu. Då ser man inte att det jag gör är egentligen bara ett projekt: att skapa en hållbar utveckling på jorden. Min roll i detta arbete är att se och utveckla det som behövs inom utbildningssektorn för detta. Det har jag jobbat med i hela mitt liv och kommer antagligen göra så fram till min död.

Att arbeta med detta betyder för mig att se vad som behövs just nu och göra min del av detta. Det kan vara att bara sätta ett frö och sedan lämna över delprojektet till någon annan att vattna och förverkliga. Andra projekt behöver ha en input då och då för att inte falla i glömska och dö. Andra behöver jag arbeta med dagligen för att de skall bli genomförda och för att jag skall lära mig det jag behöver lära mig.

Utvecklingsprojekt kan vara av flera slag. Det kan vara projekt där man utvecklar en ny metod eller arbetssätt. Det kan vara projekt där man sprider detsamma och det kan vara ett projekt där man lägger förutsättningar för andra att utveckla sitt arbete.

Så här ser dagsläget ut i mina delprojekt:

Naturkunskap 1b och SSI forskningsprojektet
Det här och Global Profil är grunden i mitt utvecklingsarbete i hur man utbildar i det nya utbildningsparadigmet om livsprocesser, de livsupphållande systemens vikt och hållbar utveckling. SSI, flipped classroom, en verklighetsbaserad undervisning och början på en ”personalized learning” är några av de saker jag vill utveckla. Just nu håller jag på att avsluta kapitlet om sex och samlevnad. De sista två månaderna kommer vi att titta på hållbar utveckling utifrån ett lokalt konkret exempel: Fredrikskansområdet.

Global profil
Vi provar nu en form av flipped classroom där eleverna i åk 2 håller i seminarier utifrån serien ”Why powerty”. Åk 3 eleverna håller på att avsluta sina projektarbeten. 14 – 28 april kommer våra Ugandiska och Sydafrikanska vänner hit i vårt utbyte. Vi kommer att titta närmare på migration och gå igenom den stora utvandringen i slutet av 1800 talet i Sverige.

Radion som öppen lärresurs
Vi håller på att göra färdig vår blogg. Arbetet går lite långsamt för vi har väldigt mycket att göra i den ordinarie verksamheten just nu. Men målet är att bli klar med bloggen och de fasta sidorna denna termin. I slutet av maj skall vi ha ett Webinarium med Alastair Creelman om radion som öppen lärresurs. Detta sker genom OER Sweden. Mina elever har fått prova att lämna in redogörelser på uppgifter genom att spela in dem. Det har tagits emot positivt och jag har fått in flera fina alster.

Wikipedia i undervisningen
Detta är egentligen två projekt. Det första är ”Kalmar Wikipedia” där vi skall skapa en lärandegemenskap i Kalmar genom att skriva om Kalmar i Wikipedia. Sophie Österberg och Axel Petersson från Wikimedia var nere hos oss den 13 mars och utbildade flera lärare i att skriva artiklar i Wikipedia. I augusti kommer de tillbaka och förhoppningsvis utbildar alla lärare i Wikipedias möjligheter i undervisningen och Wikipediaambassadörer. Detta är framförallt ett spridningsprojekt där jag hoppas att många lärare tar tillvara de möjligheter som finns i att arbeta med WIkipedia artiklar.

Det andra projektet är ”Hållbar utveckling i Wikipedia” där vi planerar en konferens på Naturhistoriska riksmuseet den 21 april där vi skall gå igenom hur vi skall utveckla det som skrivs om hållbar utveckling i Wikipedia. Vi skall samtidigt ha en minikonferens för våra afrikanska kollegor.

Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
Under ett år har jag och Hans Olofsson spelat in en dokumentär om min biologilärare Viking Olsson. Vi har filmat intervjuerna  och har bara några mindre scener från min skola kvar att ta. Just nu söker vi en professionell klippare eller producent som kan hjälpa oss att slutföra projektet. Filmen visar att det som vi nu ser som nytt i undervisningen redan fanns 1928  och framåt i den skola som Viking gick i. Filmen vill lyfta fram de tidlösa principer som finns i alla undervisning och som är viktiga att inte glömma nu när utvecklingen med datorer går så fort.

Hålllbart lärande
Har provat fömågorna i hållbart lärande med mina elever som jag haft  i sex och samlevnadsundervisningen. Kommer fortsätta med att undersöka hur jag kan arbeta med dem i hållbar utveckling. Jag fortsätter dialogen med Eva Grundelius för att utveckla teorin och praktiken inom denna pedagogiska gren.

Ornitologi
Fågelskådning är mitt sätt att koppla av och komma ut i naturen. Genom att skriva in allt jag ser i artportalen så bidrar jag till forskningen och är en del av ett av det största ”Citizen science” projektet i Sverige. Jag har följt fågellivet regelbundet i Malmfjärden utanför Fredrikskans sedan flera år. Det har gett både motion och en inblick i hur fågellivet förändras under året på en lokal. Jag hoppas att kunna använda all den data jag lagt in om fågellivet i Malmfjärden som en öppen lärresurs för mina elever i ekologi. Skulle behöva få hjälp av någon som kan lära mig hur jag kan få ut all data på ett enkelt sätt.

Bäverns ekologi
Detta är mitt livs forskningsprojekt. Jag doktorerade aldrig och fortsatte med biologisk forskning som många av mina kurskamrater och vänner från Lundatiden och biologlinjen. Detta är mitt kompetensprojekt för att få erfarenhet och kunskap genom att forska. Jag tycker det är viktigt att man som lärare vet vad det innebär att forska. Detta projekt kommer jag fortsätta med så länge jag lever. Förhoppningsvis kan jag göra om inventeringen i Sunnemo vart 10:de år för att se hur populationen förändras.

Estetisk verksamhet åter som obligatoriskt ämne på gymnasiet
Detta är viktigt för att få ett hållbart lärande på gymnasiet. Jag jobbar med detta vid sidan om när jag får chans att lära mig något eller kan göra en insats. Försöker få ihop en debattartikel tillsammans med olika personer.

Det nya skolparadigmet
Det mesta av det jag gör och som jag skrivit om ovan handlar om detta. Jag försöker att ge olika vinklar på det med mitt bloggande och den undervisning som jag bedriver.

Praktisk samhällsekologi
När jag får tid över tittar jag igenom gamla koncept för att se om det finns något som kan moderniseras och återanvändas. Praktisk samhällsekologi konceptet kan kanske komma till användning i Uganda?

#Skolvåren
I arbetet med #skolvåren och vidhängade blogg var mitt bidrag bara att starta bloggen och sedan lämna över till de som har tid och kraft att arbeta vidare med detta. Ett typiskt ”sätta frö – projekt”. Jag önskar de andra lycka till i sitt arbete med detta!