Arbetet med att bevara våra ekosystem har gått igenom olika faser.

Naturvård
Om vi tittar på Sverige för ungefär hundra år sedan så började det med att vi försökte sköta vår skog bättre genom en skogsvårdslag 1903. Under hela 1800 talet så hade skogen skattats hårt för att täcka samhällets behov av träkol, timmer och ved. På den tiden gick även korna på bete i skogen vilket slet på den.  1909 fick vi våra första nationalparker och man började tala om naturvård. 1923 kom en lag på återväxtkrav i skogen.

Sen följde depression och världskrig.

Miljövård.
Efter att ha diskuterat frågan om reningsverk i 30 år fick vi en lag mot utsläpp av kloak 1956.

På 60 talet när industrins, jordbrukets och energutvinningens utsläpp visade sig skapa ökade problem föddes termen miljövård. Vi i Sverige var först med en nationell myndighet som tog tag i dessa frågor 1967. Den fick heta Naturvårdsverket även om dess ansvar till mångt och mycket var miljövård.  1969 fick vi får första miljöskyddslag.

Vid den tiden började miljöfrågorna att tas upp på den internationella arenan. Eftersom Sverige låg långt framme inom området fick vi bli värd för FN:s första miljövårdskonferens ”Stockholmskonferensen” 1972.

Hållbar utveckling
När så Brundtlandkommissionen 1987 slog fast att miljöarbete måste gå hand i hand med ekonomisk och social utveckling myntades begreppet hållbar utveckling. Kommissionens definition var:  ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Det kommissionen kom fram till var mål för en sådan utveckling.

Med Agenda 21, som var ett av dokumenten som förhandlades fram på FN:s Riokonferens 1992, satte arbetet med en hållbar utveckling igång på allvar. Agenda 21 var den internationella handlingsplanen för en hållbar utveckling. I planen menade man att ett underifrånperspektiv var viktigt och lokala agenda 21 processer satte igång på flera ställen över Jorden. Under mitten av 90 talet hade i stort sett alla svenska kommuner igång ett sådant arbete och Lokala Agenda 21 samordnare tillsattes i många kommuner.

Inom näringslivet kom det två viktiga internationella standarder för hur miljöarbete skall genomföras på företag. EMAS började gälla inom EU 1994 och ISO 14 000 som kom 1996 var Internationella Standardiserings Organisationens internationella standard för miljöarbete.

I Sverige ledde den sk kretsloppspropositionen 1993 till att vi började införa producentansvar på varugrupp efter varugrupp. Med det menades att procucenten av en vara var ansvarig för att se till att varan eller materialet i varan togs tillvara efter att den var uttjänt. Det man började med var papper och glas. Detta gjorde att hela det svenska  renhållningssystemet organiserades om.

1999 fick Anna Lindh som miljöminister igenom en helt ny miljölagstiftning för Sverige: Miljöbalken.

Standardiseringsarbetet fortsatte under 2000 talet och 2010 kom ISO 26 000 som är den internationella standarden för socialt ansvarstagande inom företag.

Arbetet med en hållbar utveckling blev ett mycket bredare arbete än det tidigare rena miljöarbetet och naturvårdsarbetet. Samtidigt fanns de andra sätten att arbeta med både naturvård och miljövård kvar sida vid sida med det nya sättet att arbeta. För att förklara skillnaderna i de olika nivåerna i arbetet för ett hållbart samhälle tog jag fram följande bild i mitten av 1990 talet:

Varje nivå har sina ”metoder”, ”arbetssätt” och organisationer som arbetar med detta.

Miljöarbete
På nivå ett försöker man stoppa de utsläpp eller den förstörelse som redan sker. Här arbetar Greenpeace t.ex. när de försöker att stoppa valfångare som jagar val. På myndighetssidan har vi brandkåren och kustbevakningen som är de som t.ex. får ta hand om akuta utsläpp på land och i vatten.

Nivå två är den nivå där vi hittar en stor del av det som kom med miljöskyddslagen och som kommuners miljökontor och länsstyrelsernas miljöavdelningar arbetar med. En av de metoder som är vanlig här är lagstiftning. Man försöker undvika utsläpp med filter och andra reningsmetoder.

På nivå tre försöker man att byta ut hela system mot bättre som släpper ut eller förstår mindre. Här är en viktig metod teknisk utveckling. Några exempel är att ta fram bättre kollektivtrafik, miljöbilar, att byta oljepannor till fjärrvärmeverk etc.

Fredsarbete
Fredsarbetet i världen har liknande nivåer. På den första nivån försöker man med t.ex. FN trupper att stoppa krigshandlingar som pågår. Ett bråk i ett samhälle försöker polisen ta hand om.

På nivå 2 försöker man att t.ex. förhandla för att en våldsituation inte ska uppstå. En vanlig metod i fredsarbete på denna nivå är diplomati.

På nivå 3 försöker man att undvika våld genom att bygga en fredskultur. Ett lands demokratiseringsprocess, utvecklandet av folkrörelser mm har i Sverige varit viktiga processer på denna nivå.

Hälsoarbete
Länssjukhusets arbete på akuten är ett bra exempel på hälsoarbete på nivå ett. Sjukhusmottagningar överhuvud taget är vår vanligaste ”metod” på denna nivå .

På nivå 2 försöker vi undvika att sjukdom uppstår genom att t.ex. vaccinera, undvika smittspridning och utveckla en bra arbetsmiljö på arbetsplatser runt om i landet.

På nivå 3 hittar vi Friskis och Svettis och alla andra gym och friskvårdsanläggningar. Idrott och hälsa i skolan är också en del av denna nivås arbete. Friskvård och utbildning  är vanliga ”metoder”.

Ekonomi
När en person eller ett land betalar av på sina skulder befinner man sig på ekonomins nivå ett.

På nivå två arbetar man för att förhindra att skulder uppkommer.

På nivå tre försöker man att bygga upp en hållbar försörjning som med god marginal håller en från att bli skuldsatt.

Skapa ett hållbart samhälle
När man kommer till den fjärde nivån i alla de fyra fallen sammanfaller de i samma: att skapa ett hållbart samhälle. Det är det som är själva kärnan i hållbar utveckling. Där skall vi jobba med socialt, ekonomiskt, kulturellt och praktiskt ekologiskt arbete i en helhet. Då är visionen av ett hållbart samhälle som en sol som ger riktning för trädet att växa mot och som ger energi.

Men ett träd kan inte växa utan rötter och vara djupt rotad i jorden. De rötter som hållbarhetsträdet behöver är medvetenhet, vilja och förmåga att skapa.