UNESCO mobile learning week – workshop

UNESCO january 2014 Innovative learning environment-3

I arrived to UNESCO headquarter at eight when they should open. I woman from France had just arrived. We where not allowed to get in. When we where waiting two woman from Virginia in USA came and a group of teachers from Johannesburg. We had to wait for badges, the security man said. Finally a team of asian people came running in the corridor and we could go in and get scanned. Well our things got scanned as in a security hall at an airport.

The opening of the day was a short introduction and welcome in one of the big halls. I was amazed of how big mobile learning seemed to be around the world!

Then we had five different workshop to go to. I went to a workshop about a teacher training tool called OER4School. it has been used to develop teacher training in subsaharan countries for example. It was made on a wiki and available for everybody.

Björn Hassler from Cambrigde University in UK was leading the workshop. He talked about how important it was to first talk pedagogy and then how to use technology. In subsaharan countries it was a big challenge to first change the way teachers teach. Much of the ”teaching” was ”say after me – pedagogy”. Students say after the teacher but don´t really understand. To develop the way of teaching was first priority! When introducing technical devices he said it was very important to look at learning gain and cost.

Pedagogic approaches he talked about was interactive pedagogy, project based learning and inquiry based learning. It had to be a pedagogy for big classes in subsaharan countries. Classes with 80-100 students are not rare.

Here you can see some of the units:

There is also al lot of resources for different subjects. For teachers in secondary school there was a catalog  with OER in science. 

This homepage is very useful in the Swedsih schools as well as in subsaharan countries!

In the afternoon i visited a workshop about ”mobile learning teacher´s toolkit: A window into teacher training”.  The most interesting in the afternoon was to talk to a lady from open university in UK. We where sitting next to each other and made all the group work together in the afternoon. She worked on a project in english teaching in Bangladesh. They used very simple mobile phones with 8 GB sd card loaded with audio and video material for english studies. It was made of local teachers in the native language and english.

Open University seems to have a lot of knowledge about mobile learning and could be a good partner in future projects.

After the workshop I took a little walk to the Eiffel tower and back to my hotel.

Mobilt lärande – en introduktion

Tänkte i denna bloggpost samla lite olika resurser när det gäller mobilt lärande

Engelska Wikipedia har en bra översikt över vad mobilt lärande är och hur det vuxit fram.

Ett av UNESCO:s projekt inom utbildning handlar om mobilt lärande. UNESCO har också en sida som tar upp många användbara länkar. En av dessa länkar är ”Mobile learning portal”. 

UNESCO har också gjort en stor serie med publicationer om mobilt lärande i världen: UNESCO mobile learning Publikations.

Jan Hylén har i en artikel i ”Datorn i utbildning” sammanfattat UNESCO:s rapportserie om mobilt lärande: Mobiler vänder upp och ned på gamla sanningar om IT i skolan.

Eriksson mfl har haft ett Leonardoprojekt för att titta på hur man kan få in mobilt lärande i ”vanlig” undervisning: Incorporating mobile learning in to mainstream education

Detta projekt har också tagit fram en guide i ämnet: Mobile learning – a practical guide.

När jag sökte på ”mobile learning” hittade jag en annons för en lärplattform som var framtagen för att fungera lika bra på en smartphone som på en dator: Xtractor

Hittade en avhandling om hur man designar utomhuslektioner med mobilt lärande.

I Malmö har man också startat en yrkeshögskoleutbildning på distans för mobilt lärande.

ISTE har en online kurs i mobilt lärande.

Towards a sustainable future

The state of the planet is alarming. The greenhouse effect appears to go against the points where it may soon soar. Biodiversity is threatened by exploitation, hunting and the habitats are in different ways distroyed. Democratic processes decreases in the countries of the world . These are just some of the problems facing the world in 2014. The UN has since 1972 worked to save the environment and human civilization on Earth and launched several processes for this .

The next year, two of these processes ends and are replaced by new ones. One is the UNESCO Decade for Education for Sustainable Development which has a year still to go and the other Millennium Development Goals to be achieved by 2015. Many people now work within the UN system to see how these processes will continue and develop after their time expired.

Within the work for ”education for sustainable development” they are now talking about a ” Global Action Program” developed by UNESCO. Within the Millenium development goals they talk about ”Post 2015″  in UN.

We are now also in the midst of a digital developments affecting our society. Not least in the media and education. This development brings with it new opportunities that were previously not possible . We can now build networks in a new way using social media. We can share knowledge and information in a way not previously possible. Our way of teaching can develop and be done in new ways.

Both the media and education are in a ”transmedia development”. This means that facts and stories are told through different media. A television series may also be a computer game or a cartoon . A radio show is also a blog etc. There is also a dimension of ” consumer participation” in this development.

We now need to start new knowledge processes that accelerate the sustainable development of the earth. These could be linked to the two processes for sustainable development that is about to emerge within the UN system.

Possible goals
Starting and developing a transmedial process of sustainable development in which different media talks about and inspire sustainable development on Earth. The different transmedial elements are held together by a common process where the different parts will be more together than separately .

Citizens participate in this process in a spirit of Agenda 21 .

In this process different open educational resources are created that can be used in both schools , universities and adult education

Schools, universities and adult education operates and develop new training concept in sustainable development.

Wikipedia is becoming an important channel for disseminating knowledge about practical sustainable development from farmers to farmers , engineers to engineers , from human to human.

Mot en hållbar framtid

Bakgrund

Läget för vår planet är oroväckande. Växthuseffekten ser ut att gå mot de punkter där den snart kan skena iväg. Den biologiska mångfalden är hotad av exploateringar, tjuvjakt och att miljöer på olika sätt förstörs. Demokratiska processer minskar i världens länder. Detta är bara några av de problem som världen står inför 2014. FN har sedan 1972 arbetat för att rädda miljön och människans civilisation på jorden och satt igång flera processer för detta.

De närmaste året kommer två av dessa processer att gå i mål och ersättas av nya. Det ena är FN:s dekad för lärande för hållbar utveckling som har ett år kvar och det andra är Milleniemålen som skall vara uppnådda 2015. Inom FN systemet arbetas det med hur dessa processer skall fortsätta och utvecklas efter att deras tid gått ut.

Inom lärande för hållbar utveckling talar man nu om ett ”Global Action Program” som utarbetas av UNESCO. Inom Milleniemålsarbetet talar man om ”Post 2015”.

Vi står nu också mitt i en digital utveckling som påverkar vårt samhälle. Inte minst inom media och utbildning. Denna utveckling för med sig nya möjligheter som tidigare inte varit möjliga. Vi kan nu bygga nätverk på ett nytt sätt med hjälp av sociala medier. Vi kan sprida kunskap och information på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Våra sätt att undervisa utvecklas.

Både media och utbildning är i en transmedial utveckling. Detta innebär att historier och fakta berättas genom olika media. En tv-serie kan också vara ett dataspel eller en tecknad serie. Ett radioprogram är också en blogg etc. Det finns också en dimension av ”konsumentmedverkan” i denna utveckling.

Vi behöver nu starta nya kunskapsprocesser som skyndar på en hållbar utveckling på jorden. Dessa skulle kunna knytas till de två processer för hållbar utveckling som håller på att växa fram inom FN systemet.

Mål
Att starta och utveckla en transmedial process för hållbar utveckling där olika media berättar om och inspirerar till en hållbar utveckling på jorden. De olika transmediala inslagen hålls samman av en gemensam process där de olika delarna blir mer tillsammans än var för sig.

Medborgare deltar i denna process i  en Agenda 21 anda.

Processens olika produkter blir till öppna lärresurser inom såväl skola, universitet och folkbildning

Skola, universitet och folkbildning utvecklar och driver nya utbildningskoncept inom hållbar utveckling.

Wikipedia blir en viktig kanal för att sprida kunskap om praktisk hållbar utveckling från bönder till bönder, ingenjörer till ingenjörer; från människa till människa.

Hur
Hur detta skall gå till får år 2014 utvisa.

Fajkon: Omni

Det är mycket intressant att få inblick i en annan bransch utveckling som jag som lärare får på Fajkon. Nyhetsbyrån ”Omni” är ett nytt sätt att servera nyheter från flera medier på ett och samma ställe. Markus Gustavsson berättade hur det hela började med massor av frukostar med nyhetsläsare. De undersökte hur de ville ha sina nyheter. Här berättar han hur det gick till: http://bambuser.com/v/4142622.

På Omnis hemsida kan man läsa om appen: http://omni.se

Här kan eleverna lära sig att se nyheter ur flera perspektiv. Jag gick in och skaffade mappen idag. Idag redovisades årets PISA undersökning där Sverige rasat ner. Jag måste säga att jag fastnade direkt för den lättmanövrerade menyn och blandningen av artiklar och TV inslag. Det var verkligen en bra översikt och fler perspektiv. Kan rekommendera appen!

Fajkon: idéutbyte

Sitter nu och smälter intrycken från igår på knytkonferensen Fajkon. Det fina med knytkonferenser är att vi som är med har föredrag för varandra. Alla hinner inte med att ha föredrag men det sker i alla fall ett stort erfarenhetsutbyte. Det var väldigt spännande att få berätta om det som jag förstått av transmedia. Det visade sig att det inte alls var något känt   begrepp i Sverige. Själva företeelsen var givetvis känd. Man kallade det att arbeta på ”flera plattformar”. ”Multimedia” ligger nära också men det måste till en dimension av deltagarkultur också för att det ska bli transmedia.

En av dem som var på mitt föredrag var Christin Persson. Hon talade senare om ”journalisten som entreprenör” . Hennes föredrag handlade om hur journalister behöver hitta nya former av affärsmodeller och sätt att nå ut med sina produkter och samtidigt få betalt för dem. Jag tror att det finns många sätt för journalister som går ihop med lärare att hitta nya former för både lärande och mediaproduktion. Som gymnasielärare så ser jag att ungdomars röst också behöver komma ut i medierna. De lär sig det nya medialandskapet bäst genom att få vara medskapande.

Tänk om vi kunde ha en knytkonferens för både lärare och journalister samtidigt?

Efteråt fick jag ett jättefint exempel på hur en transmediaprodukt skulle kunna se ut av Christin. Klicka på länken och scrolla ner:

http://www.nytimes.com/newsgraphics/2013/10/27/south-china-sea/

Mediadagen – ur ett transmediaperspektiv

I tisdags urartade elevernas beteende under mediadagen som klasserna i åk 1 hade på Jenny Nyström skolan. I en krönika i tidningen Barometern beskriver deras nyhetschef Pelle Johansson hur eleverna på olika sätt med sina datorer och mobiler koncentrerar sig på annat och stör föreläsningen. Föreläsarna bestämmer sig för att avbryta och ber eleverna att gå ut. Efteråt har det varit krismöten på skolorna och det har debatterats i Barometern och radio P4 Kalmar. Händelsen har varit veckans ”snackis” som man brukar säga nuförtiden.

Händelsen kan ses ur många vinklar. Visst är det viktigt att eleverna lär sig att hantera mobiler och datorer på ett socialt och etiskt riktigt sätt. Det kan till och med vara så att det är de elever som inte lär sig det som kommer att slås ut i samhället. Arbetsgivare vill inte ha anställda som inte kan föra sig i sociala sammanhang utan att missbruka tekniken. Det är viktigt att lära sig hur och när man använder mobiler och datorer och när de inte skall vara framme.

Men hur lätt är det att nå en publik i en fullsatt aula en eftermiddag med ett föredrag? Jag har själv lektioner i aulan på min skola detta år. Så fort jag står på scenen blir det ett avstånd till eleverna som jag aldrig får i ett klassrum. Det blir automatiskt en ”vägg” som är svår att komma igenom och själva aulans möblering inbjuder eleverna till att ta upp och titta på sin mobil.

Skulle man kunna gjort på något annat sätt? Låt oss titta på vad pressombudsmannen och vi lärare skulle kunna gjort ur ett transmediaperspektiv.

Den bärande berättelsen om tryckfrihet och varför det är viktigt skulle kunna ha visats genom en video och en tidning i litet format. I den videon och tidningen skulle olika exempel på hur det är i de delar av världen som inte har tryckfrihet visas också. Tidningen skulle innehålla vissa exempel i form av tecknade serier och andra skulle visas i videon.

Pressombudsmannen skulle ha en blogg där frågor om tryckfrihet och etik kring publicering tas upp på ett sätt som passar ungdomar. Pressombudsmannen skulle också ha en facebooksida där olika frågor om tryckfrihet och vad man får och inte får publicera skulle kunna debatteras. Länkar från bloggen kan läggas ut där liksom på twitter.

Detta skall komplettera den innehållsrika hemsida som pressombudsmannen redan har.

Eleverna skulle få till sig denna information på en vanlig lektion och få arbeta i mindre grupper med olika fall som de finner intressanta och som de hittar på pressombudsmannens hemsida, blogg, i videon och tidningen. I uppgiften skulle PO:s hemsida presenteras och att på olika sätt titta igenom den skulle ingå. I uppgiften skulle eleverna komma fram till olika etiska ställningstaganden och motivera dem. Eleverna skulle sedan få redovisa i tvärgrupper om det fall man tittat på och vad man kommit fram till i sin grupp. Klassen får sedan välja ut en eller två av dessa fall som sedan publiceras som en kommentar på PO:s blogg.

Till detta materialet skulle det också tas fram ett dataspel som på olika sätt aktiverar eleverna att försvara tryckfrihet och förklarar varför tryckfrihet är viktigt i en demokrati. Spelet skall göras på ett sådant sätt att eleverna inom ramen för spelet skall skapa olika aktiviteter i verkligheten.

Praktiskt ekologiskt samhälle

(The bloggpost is in english after the swedish version)

På senare delen av 90 talet utvecklade jag en tvåårig kvalificerad yrkesutbildning i praktisk samhällsekologi. Den genomfördes på Ekotopia i Aneby under några år.  Den gick ut på att eleverna lärde sig att miljöanpassa samhället från hushåll till hela regioner. Fokus låg på internationella metoder som Global Action Plan (GAP), permakultur, lokalt agenda 21 arbete, internkontroll av arbetsmiljön, kvalitetsarbete (ISO 9000) och miljöledningssystem (EMAS och ISO1400).

När jag besökt VI-skogen i Uganda har jag känt att deras utbildningskoncept för bönder och byar har haft samma grundtanke: att lära ut praktiska sätt att få en hållbar utveckling på individ, familj och samhällsnivå.

Hur skulle en utbildning i praktisk samhällsekologi kunna se ut idag med de nya möjligheter som digitaliseringen ger? Jag har sett att den idé som min vän Paul Kiguba har för att få ut kunskap om hållbar byutveckling i Uganda kan vara en grund. Att använda Wikipedia som kunskapskanal är bra för den kan nå ut till många. Genom att använda lokala språks WIkipedia kan den förstås av många och kan vara en öppen lärresurs för skolorna i ett land. Genom Wikipedia kan både teoretisk kunskap spridas såväl som praktisk. Text kan förtydligas med bilder och video. Genom Wikipedia zero kan kunskapen spridas kostnadsfritt i de länder det är väldigt dyrt att surfa.

När jag pratade med Paul om detta vände han på ”Praktisk samhällsekologi” till ”Praktiskt ekologiskt samhälle”. Först tyckte jag det lät lite bakvänt men sen förstod jag att utbildningskonceptet nu fått en ny innebörd. Från att vara ett ”ämne” blev det ännu tydligare en kunskapsprocess för att praktiskt skapa ett ekologiskt samhälle.

Nästa steg kan vara att få Wikiversity fritt inom Wikipedia zero. Då kommer det kunna att gå att lägga ut hela kurser som kan presentera pedagogiska upplägg för att få till sig kunskapen på ett bra sätt.

Wikiböcker skulle kunna skrivas i ämnet.

En bloggportal eller rankinglista för bloggar som skriver om hållbar utveckling skulle kunna tas fram. Det kanske redan finns?

Det skulle behöva tas fram en serie av MOOC:ar som behandlar olika delar av hållbart samhälle

Genom de tankar som Jane McGonigal har om hur spel kan användas för att få i gång verkliga projekt för att lösa världsproblem borde det kunna gå att designa ett antal spel som får en stor del av våra ungdomar att ta sig an att praktiskt skapa lokala hållbara lösningar i sina samhällen.

Ett stort antal radio och TV bolag var med och gjorde serien ”Why poverty” som nu ligger på UR:s hemsida. Det skulle behöva göras en lika stor serie om hållbara lösningar världen över: ”How sustainability” eller ”Our common future” för att anspela på Brundlandrapporten  där begreppet ”hållbar utveckling” fördes ut i världssamfundet.

Grunden i en världsomspännande kurs i  ”praktisk ekologiskt samhälle” och ”praktisk samhällsekologi” skulle kunna vara Wikipedia. Artiklar skrivs av både experter och praktiskt kunniga. Sen kompletteras det med ett stort antal öppna lärresurser. Pedagogiska upplägg presenteras i form av MOOC eller i Wikiversity. Allt detta görs internationellt men presenteras på lokala språk. Dataspel tas fram för att engagera och kreativt utveckla processen mot ett hållbart samhälle.

PRACTICAL ECOLOGY SOCIETY

In the late 90 ‘s, I developed a two-year advanced vocational training in practical society ecology . It was conducted on Ekotopia in Aneby for some years. The students learned how to ”greening” society from households to entire regions. The focus was on international methods like Global Action Plan (GAP ) , permaculture , local Agenda 21 work, internal control of health and safety, quality assurance ( ISO 9000) and environmental management systems ( EMAS and ISO1400 ) .

When I visited the VI Agroforestry and WWF in Uganda, I felt that their training concept for farmers and villages had the same basic idea: to teach practical ways to achieve sustainable development at the individual , family and community level.

How would an education in practical society ecology look like today with the new opportunities in the digital age? I have seen that the idea my friend Paul Kiguba have with the luganda Wikipedia project in Uganda can be a pilot project for a foundation. Using Wikipedia as a knowledge channel is good because it reach out to many . By using local -language Wikipedia it can also be understood by many and can be an open educaion resource for schools in a country. By Wikipedia , both theoretical knowledge as well as practical can be spread. Text can be clarified with pictures and videos. By Wikipedia zero knowledge can be disseminated free of charge in the countries where it is very expensive to surf on internet.

When I talked to Paul about this, he turned ” Practical society ecology ” to ” Practical ecology society .” At first I thought it sounded a little backwards , but then I realized that thetraining concept has now taken on a new meaning. From being a ” subject” , it became even clearer a knowledge process to practically create an ecological society .

The next step may be to get Wikiversity free within Wikipedia zero . It will then be able to  spread courses that can present teaching plans that bring out the knowledge in a good way .

Wiki Books could be written on the subject.

A blog portal or ranking list for blogs that write about sustainable development could be developed. It might already exist?

A series of MOOC:s dealing with various aspects of sustainable community can be created.

Through the thoughts that Jane McGonigal has about how games can be used to launch real projects to solve world problems, it should be possible to design a number of games that get people to take on  practical local sustainable solutions in their communities.

A large number of national broadcasting companies was involved in the serie ”Why poverty”.  A series on sustainable solutions around the world : ”How sustainability” or ” Our common future ” in order to allude to Brundlandrapporten  should be produced .

The foundation of a world course in ” practical ecology society ” and ” practical society ecology ” could be Wikipedia . Articles can be written by experts and practicals. Then it could be supplemented with a large number of open educational resources . Teaching plans presented in the form of MOOC or Wikiversity . All this is done internationally , but are presented in local languages ​​. Computer games are being developed to engage and creatively develop the process towards a sustainable society

Tankar om Wikipedias betydelse

Har på flera ställen skrivit om möjligheter kring Wikipedia som en ny folkbildningsrörelse här på min blogg. Inte minst i utvecklingsländer där Wikipedia zero gör det möjligt för alla med en mobiltelefon att surfa gratis på encyklopedin.

Som lärare har jag i flera år sett betydelsen av Wikipedia när jag låtit elever söka fritt efter kunskap på nätet. Det är nästan alltid Wikipedia-artiklar som kommer upp först i sökningarna och dem som eleverna använder sig utav. Det är därför av största vikt att betydelsefulla artiklar som de om ”hållbar utveckling”, ”hälsa”, ”Kroppens fysiologi”, ”Sexualkunskap” mfl dvs de som ofta förekommer i skolsammanhang är riktigt bra. Speciellt nu som öppna lärresurser blir allt vanligare på grund av de nya digitala möjligheterna. Vi hade en konferens om begreppet hållbar utveckling i Wikipedia i våras och har startat en facebook sida där vi kan diskutera detta. Arbetet med detta måste intensifieras nu!

Av Wikimedia har jag fått veta att ett antal läkare skrivit viktiga artiklar inom hälsoområdet som elever runt om i världen kan arbeta med att översätta från engelska till den Wikipediaversion som ens land har. Andra än elever kan naturligtvis också översätta artiklarna.

På liknande sätt borde viktiga artiklar om hållbar utveckling se till att skrivas av expertpanelerna inom t.ex. Stockholm Resilience Center, FN förbundet, WWF, Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och andra NGO:s som arbetar med hållbar utveckling. Artiklarna skulle t.ex. kunna skrivas på engelska och sedan snabbt översättas till spanska, hindi och mandarin för att sedan kunna översättas och läggas in på mindre språkversioner av Wikipedia. Tänker man att de skall skrivas på ett språk som förstås av gymnasieelever så tror jag att de flesta i samhället förstår innehållet.

Detta skulle vara en början på att få Wikipedia att bli den globala kunskapsbank för hållbar utveckling den skulle kunna bli. Tillsammans med Wikipedia zero kan den bli riktigt kraftfull eftersom den kan nå ut dit den bäst behövs!

Sen måste också lokala aktörer skriva på sitt språk om praktiska exempel på hållbar byutveckling, hälsa och ekonomi så som vi planerar att göra i Buganda i den lugandiska Wikipedian. Vi hoppas att detta pilotprojekt blir början på en ny global folkbildningsrörelse för hållbar utveckling.