Livsplaner och prioriteringar

En av de viktigaste sakerna som jag lärt mig att jag måste ha under kontroll är stressen. Stress producerar kortisol som gör att immunsystemet nerprioriteras i kroppen för att istället ge kraft till muskler och det som vi behöver för att ”fäkta eller fly”. Det var bra när vi var jägare och samlare men om vi i den tid vi lever i nu utsätter oss för stress under längre tid mår vi inte bra. 

Det första jag vill ta upp som hjälpt mig att reducera stressen är min livsplan. Jag upptäckte detta med livsplaner 2016 och gjorde min första på våren samma år. Jag har skrivit om livsplaner här i min blogg tidigare: 

Att göra en livsplan.  

När jag gjort min livsplan så kunde jag sänka min stress därför att jag blev klar över mina prioriteringar. Jag såg också hur livsplaner skulle kunna hjälpa mina elever att få hjälp att prioritera förutom att det kunde ge autenticitet till undervisningen. 

Har vi tydliga mål i fjärran kan vi ta ut de bästa stigarna dit.

Jag såg också att livsplanerna kunde hjälpa mig att förverkliga en livsuppgift som kom till mig redan på 80-talet. Jag kände väldigt starkt att jag skulle införa ämnet ”människokunskap” i skolan. Genom att utveckla metodiken kring livsplaner såg jag hur detta skulle kunna förverkligas. Livsplanerna hjälper också eleverna att se hur de kan använda den kunskap de får inom flera delar av naturkunskapen som jag undervisar i. I ett tidigare inlägg i min blogg berättar jag vad jag gjorde det första läsåret jag använde mig av detta arbetssätt.

Att undervisa med livsplaner i gymnasieskolan.    

När vi nu på mycket kort tid hamnat i ett stort krisläge så behöver vi se över vilka prioriteringar vi behöver göra i våra liv. Där kan en livsplan hjälpa oss att se vad som är viktigt.

 

Första dagen med distansundervisning

Idag var den första dagen då vi för första gången skulle genomföra våra lektioner på distans. Igår fick alla elever komma in och hämta sina läroböcker och annat material och förbereda sig på de nya rutinerna.

Det var lite spänning på morgonen innan lektionerna skulle börja. Skulle alla Google system fungera när massor av andra länder också skulle använda dem samtidigt? 

Jag skulle använda Google Classroom och Google Hangout Meet för att genomföra undervisningen. 

När min första lektion började klickade jag in mig på mitt digitala klassrum och inom en minut var alla mina elever också inloggade. Detta skulle varit en lektion då vi skulle haft laboration men det gick inte nu. Istället hade jag igår spelat in en film där jag visade alla steg i labben som de skulle gjort om vi inte haft distansundervisning. 

Kvällen innan hade jag också lagt ut alla dokument som de behöver för att kunna skriva en bra labbrapport. Det var en labbhandledning, en rapportmall, en checklista vid labbrapportskrivning och ett dokument om hur man skriver källförteckningar och källhänvisningar. 

Min instruktionsfilm om krasselabben.

Jag gav en kort introduktion vad de skulle göra och sedan började de att läsa igenom alla instruktioner, tittade på filmen och började att skriva. Om de hade frågor kunde de fråga mig direkt genom sina mikrofoner i sina datorer eller skriva i en chatt. 

Medan de skrev kunde jag gå in och titta på vad de skrev och hann ge feedback till alla under lektionens gång. 

Den första lektionen gick över förväntan. 

Likadant var det med de andra lektionerna jag hade under dagen. Alla eleverna var närvarande via sina hem. De loggade in i tid och jag kunde gå in i deras dokument och se vad de skrev och ge kommentarer efter att jag haft en kort inledning.

En skillnad som jag märkte var att jag var mycket tröttare efter dessa digitala lektioner jämfört med mina vanliga. Jag får mer energi av eleverna när jag möter dem på riktigt och jag rör mig mycket mer i klassrummet. Det var lite jobbigt att sitta still och koncentrera sig så länge och titta in i en dator hela tiden. 

I morgon kommer en ny utmaning. Då skall mina elever skriva en examination som de förberett i några veckor. Men hur skall man undvika fusk när alla sitter hemma och skriver och jag inte kan kolla dem? Mitt svar på detta är att man måste tänka helt nytt! 

Jag berättar hur det gick imorgon! 

Varför har vi rasat i PISA undersökningen

Sedan i tisdags har det diskuterats mycket varför Sverige rasat i PISA undersökningarna. Idag när jag gick in på facebook fick jag se en länk till en artikel i DN. Där stod det följande:

”I grundskolan har till exempel 50 procent av de lärare som undervisar i fysik ingen utbildning i ämnet alls, och bara 13 procent har tillräcklig utbildning enligt de krav som lärarlegitimationen kräver. Övriga har utbildning men inte tillräcklig.

I kemi är motsvarande siffror 48 respektive 16 procent och i teknik 70 respektive 7 procent.”

Inte konstigt att eleverna vi får till gymnasiet i naturkunskap tycker att det är svårt. När de kommer till gymnasiet förväntas de kunna allt som står i grundskolans kursinnehåll. I gymnasiet skall vi ta vid och lära dem att använda kunskapen genom att förstå svårare orsakssammanhang och lära dem att argumentera och analysera. Inte lätt när eleverna har svårt att förstå grundläggande fakta och begrepp.

Games + Wikipedia

To have Jimmy Wales and Jane McGonigal as keynote speakers at the conference ”internetdagarna” in Stockholm was a very good choice. It would have been very interesting to hear them discus together how to solve the urgent problems of the world. I think they together stand for two powerful things that can make the world more sustainable.

Jiimy Wales Wikipedia as the channel for free knowledge and Jane McGonigals games that can inspire people to act with joy.

We could hear in Janes speach how gamers could help scientists to understand how proteins folds. A problem too difficult for computers to solve. We could also hear how the amount of people  volonteering in gardens increased centypal when it started with a game.

I think it is time to think of games strategical. To create good games so the gamers can help to solve following problems:

  • A reneved Agenda 21 process as began i 1992 and was so vital until the end of the century. A new process can be timed with the new millennium goals 2015.
  • To come up with international solutions on climate change.
  • Sustainable village development.
  • Sustainable cities
  • HIV/Aids
  • Stop the depletion of biodiversity

….And much more. The knowledge can be documented and delivered via Wikipedia and Wikipedia zero.

Att börja terminen med hållbar kommunikation

De senaste veckorna har jag gått igenom mina elevers loggböcker inför de skriftliga omdömena som ska ges vid denna tid på terminen. Jag har då läst igenom de utvärderingar de gjorde på hållbar kommunikation som vi hade de första veckorna. Vi gick ut på gräsmattan bakom skolan och de fick öva på att djuplyssna, djupfråga, djuplyssna till sin egen kunskap och djuptala.

Här är några av svaren jag fick när jag frågade dem vad de lärt sig av att träna hållbar kommunikation på frågan ”hur ser ditt liv ut om 10 år?”

”Man lyssnade verkligen på vad personen sa och man bildade sin egen uppfattning i huvudet utan att man själv avbröt kompisen. Genom att bara en av personerna berättade hamnade man i deras värld och kunde se allt framför sig. Det vi gjorde var väldigt lugnande och man kände sig klar i huvudet efteråt.”

”Detta tyckte jag var mycket lärorikt. Framför allt för att jag blev mer och mer säker på vad jag vill göra i framtiden och för att jag nu vet hur jag ska göra för att klara av mina mål jag har. Det dök även upp nya saker som jag inte tänkt på tidigare. En nyttig lektion!”

”Jag tror iallafall att det är en väldigt nyttig uppgift och kommer man verkligen bara in i sina egna tankar kan det bli hur bra som helst. Jag hade lite problem med det men tyckte ändå att det var en en bra övning.”

”Det var väldigt intressant att höra den andras berättelse. Man lär sig lyssna och visa respekt. Det viktiga är att låta personen prata till punkt och all uppmärksamhet riktas till just den personen. Det är kul för man kan få nya idéer när man lyssnar på någon och att alla är så olika med sina berättelser och drömmar om framtiden. Man lär sig att se saken från andra sidor och tänker till lite extra, man lär sig också att kommunicera med varandra. Det var bra att man fick ställa en fråga när den andra var färdig som man funderat på, det var intressant.”

”Vad har detta sätt att tala för fördelar?: Man får säga vad man tänker på utan att bli avbruten och man får säga vad man verkligen tycker och tänker för den som djuplyssnar kan inte döma en. Vad kan det ge dig?: Självförtroende, att våga säga det man tycker.”

”Där lärde jag mig att tala om nästan precis allt jag hade på hjärnan och berätta om mina tankar om frågan. Jag lärde mig också att ta mig själv på större allvar än jag kanske gjort annars.”

”För det första fick jag reda på massor av saker om mig själv, vad jag vill göra osv sånt som jag alltid har vetat att jag ville uppleva/göra men som jag aldrig riktigt tänkt på. Jag fick också lära känna mina klasskompisar lite bättre. Det är alltid kul!

”Sen så lärde jag mig också att ibland kanske man inte ska kommentera eller fråga utan låta personen tala klart och sedan fråga efteråt.”

 

 

Naturkunskap 1b: Människans utveckling

Vi har nu kommit fram till avsnittet som handlar om människans utveckling i naturkunskap 1b. Eleverna behöver kunna grunderna i detta för att kunna föra ett resonemang kring människans utveckling när vi diskuterar genteknik.

Först ber jag dem jämföra ett släktträd från 2002 med ett tidsdiagram när de olika människoarterna levde från 2005. De får fundera på skillnader och likheter i de två olika sätten att beskriva människans utveckling. Det framkommer också att det levde fyra människoarter på jorden fram till sen tid i bilden från 2005 och bara tre i den andra. Detta berodde på att man hittade Homo floresiensis 2003.

Sen ska eleverna hämta fakta om ett urval av människoarter och sammanställa det i en matris. De skall för varje art föra in när den levde, i vilken miljö den vistades i, vad den åt och hur stor hjärna den hade. Genom att göra det i en matris så får eleven en översikt över arterna och kan se de stora dragen i människans utveckling. De kan se hur hjärnans storlek växer och blir störst hos neandertalaren. De kan se hur människans levt på frukt en stor del av sin tid för att sedan gå över mer till kött. Som källa låter jag eleverna använda www.becominghuman.org. Det finns också en poäng med att den är på engelska. Då får eleverna träna på att använda engelska källor och inte skrämmas av att det är på ett annat språk. Som hjälp får eleverna en ordlista med de vanligaste ordens översättning.

Sist får eleverna titta på genographic project. Detta för att lära sig att kunskaper om människans historia inte bara går att läsa ut ur fossil utan också DNA i våra celler.

 

 

 

 

 

http://urplay.se/Produkter?search_ao=människans+utveckling

Tid för utvärderingar

Idag var det dags för terminens första utvärderingar i naturkunskap 1b kursen. Efter varje större ämnesområde så har jag alltid utvärderingar. Det börjar med att eleverna får sitta själv och göra en individuell utvärdering av hur stor del de deltagit i grupparbetet inom olika faser. I hälsoarbetet var det två faser: göra frågeställningar och söka fakta samt skriva rapporten. Sen fick de bedöma hur svårt de tyckte det var med olika delar i arbetet samt vad de lärt sig om att komma över svårigheterna. Eftersom det var deras första arbete i basgrupp så ställer jag också några frågor där jag försöker få fram deras ambitioner för kursen. Under forskningsprojektet vi hade de två tidigare läsåren kom vi fram till att det är bäst att elever med samma ambition arbetar ihop.

När den individuella utvärderingen är gjord får de sätta sig i sina basgrupper och tillsammans komma fram till hur mycket var och en bidragit till det gemensamma arbetet. Sen får var och en berätta hur den kan bidra till ett effektivare och bättre grupparbete.

Djuplyssning och djuptalande

Denna vecka har jag haft tvärgruppsredovisning med mina ettor som läser naturkunskap 1b. De har arbetat med att undersöka olika områden inom hälsa och gjort en enkel enkätundersökning om det området bland elever på skolan. Genom att de undersöker sin egen skola och den värld de lever i får jag in autenticitet i undervisningen.

Det de gjort är att de fått berätta för varandra det som de kommit fram till i sina rapporter. Jag sa till dem innan de började att den som berättar skulle djuptala och alla andra i tvärgruppen djuplyssna. Det fungerade över förväntan och alla grupper jobbade bra! Nåväl några av eleverna hade lite svårt att sitta still men överlag gick det mycket bra. När de var klara med sina redovisningar fick de diskutera hur man kan lägga upp en hälsosam livstil som samtidigt inte förstår för någon annan i ett annat land. En av grupperna fick titta på konsumtion och försöka sätta sig in i hur vårt val av produkter kan påverka andra människors hälsa i andra delar av världen. På så sätt kan man förklara begreppet hållbar utveckling när det gäller hälsa: ”Det gäller att skapa en livstil som är hälsosam för en själv samtidigt som den inte förstör jorden”

Enkla lektioner om cellen och genetik

Förbereder nästa arbetsområde i naturkunskap 1b. Det skall vara genteknik. Har använt en del av dagen till att ladda ner enkla lektioner på YouTube. Tänkte att ha arbetsområdet med klassiska ”flipped classroom” genomgångar som komplement till mina öppna lärresurser som forskning.se och genteknik.nu.

Här kommer filmerna i den ordning som jag tänkte visa dem:

Svårigheter

Att föra in ett nytt arbetssätt och nya digitala verktyg är inte lätt. Fast jag hade haft en muntlig genomgång och gjort en skriftlig instruktion till hur man skriver enkäter i Google formulär så hade eleverna stora svårigheter att skriva och skicka iväg sina enkäter idag.

Detta gjorde det än tydligare för mig att det man säger till eleverna lär de sig inte. Inte ens om det står skriftligt. Det är när de gör saker som de lär sig.

När det blir svårt eller de inte riktigt fattar vad de skall göra så börjar de titta på fotbollsfilmer på sina dator, prata om annat och tappa focus. Detta gör de istället för att diskutera ämnet och rapporten och försöka klura ut vad som är bästa sätt att gå vidare medan de väntar på att jag skall komma fram till dem och förklara för dem hur de skall göra.

Nu behövs nog några inspelade genomgångar på hur en rapport är uppbygd och hur man kommer fram till vad som skall stå där.