Fajkon: Källkritik

Av årliga evenemang som sker är det två som jag inte vill missa. Det ena är ISTE konferensen och det andra är knytkonferensen anordnad av FAJK (föreningen för anordnande av journalistiska knytkonferenser) som i år fått namnet ”Fajkon”.

Denna helg hölls årets Fajkon i Göteborg och hade temat ”källkritik”. Det fanns också ett öppet spår där man fick tala om allt som hade med journalistik att göra.

För mig som naturkunskapslärare var Torill Kornfeldts föredrag det som bäst kan användas direkt i naturkunskapsundervisningen. Hon talade om hur hon som vetenskapsjournalist arbetar med källkritik. Allt finns dokumenterat i denna video:

http://bambuser.com/v/4141846

Men överlag var alla presentationer sådant som i en eller annan form hade kunnat visas för gymnasieelever i olika ämnen. Efter denna dag är jag ännu mer övertygad om att källkritik är något som är jätteviktigt att vi lär ut i skolan.

Hur startar man en transmediaprocess för en gemensam framtid?

Behovet av åtgärder mot klimatförändringarna växer för varje år. I de tropiska delarna av världen huggs regnskog ner i en snabb takt. Tusentals noshörningar dödas varje år för sina horns skull. Flera andra arter är nära utrotning. Fortfarande lever en stor del av jordens befolkning under fattigdomsstrecket. HIV/Aids är ett gissel i många länder.

Listan kan göras lång över problem som behöver lösas och behov som behöver fyllas.

Olika tider har olika ”metoder” och ”processer” för att ta i problem som dessa. I den tid som nu är pågår en transmedial utveckling såväl inom media som skolan. Berättelser berättas i olika typer av medier och samtidigt växer en ”deltagarkultur” upp. Genom dataspel utvecklar ungdomar viktiga förmågor som behövs för att lösa dessa svåra problem.

Frågan är hur startar vi och driver en transmedial process, med allt vad det innebär, för en gemensam framtid?

Fotosyntes och cellandning

I kursen Naturkunskap 2 ingår den organiska kemin. Innan man kommer till de organiska ämnena måste eleverna lära sig viktiga molekyler. Vatten och koldioxid fick eleverna i fas 3 undersöka och beskriva varför de är viktiga för livet på jorden. I starten av fas 4 berättar jag vad hur koldioxid och vatten ingår i fotosyntesen och cellandningen:

Games + Wikipedia

To have Jimmy Wales and Jane McGonigal as keynote speakers at the conference ”internetdagarna” in Stockholm was a very good choice. It would have been very interesting to hear them discus together how to solve the urgent problems of the world. I think they together stand for two powerful things that can make the world more sustainable.

Jiimy Wales Wikipedia as the channel for free knowledge and Jane McGonigals games that can inspire people to act with joy.

We could hear in Janes speach how gamers could help scientists to understand how proteins folds. A problem too difficult for computers to solve. We could also hear how the amount of people  volonteering in gardens increased centypal when it started with a game.

I think it is time to think of games strategical. To create good games so the gamers can help to solve following problems:

  • A reneved Agenda 21 process as began i 1992 and was so vital until the end of the century. A new process can be timed with the new millennium goals 2015.
  • To come up with international solutions on climate change.
  • Sustainable village development.
  • Sustainable cities
  • HIV/Aids
  • Stop the depletion of biodiversity

….And much more. The knowledge can be documented and delivered via Wikipedia and Wikipedia zero.

Jane McGonigal och spelens möjligheter

Idag var det dags för Jane McGonigal att hålla i ett av huvudtalen vid Internetdagarna i Stockholm.

P1130981

P1130996

Hon började  med att berätta att det finns 1 miljard människor som spelar dataspel på jorden nu. För att få en siffra på hur stort spelandet är tog hon upp ”Angry bird” som exempel. Lägger man ihop alla timmar som spelet spelats blir det 400 000 år.

Sedan berättade hon om  en gallupundersökning från i år som visat att 81 % av alla som arbetar inte är engagerade i sitt arbete. Hon tog upp begreppet ”engagement economy”. Hon listade de tio positiva känslor som spelande kan ge som hon tog upp i San Antonio i somras. Hon menade att det spelande människor kan bli är ”super-empowered hopeful individualls”. Människor känner sig kreativa och hamnar i en uppåtgående spiraleffekt.

Hon visade hur man kunnat mäta olika hjärnaktivitet och jämfört personer som spelat med personer som bara tittat på när andra spelat. Det var stor skillnad på att själv vara med i spelet jämför med att bara se.

Hennes forskning kan man läsa mer om på ”Show me the science”.

I slutet av sitt tal tog hon upp några nya exempel på spel som gör att det sker positiva saker i verkligheten. Det första var ”Ground crew” som är ett ”Farmeville” i verkligheten. Det ökade antalet volontärer som kunde tänka sig att hjälpa till i folks trädgårdar med 100 gånger. Det andra var ”Fold it” som gick ut på att ta reda på hur olika verkliga proteiner veckar sig. Detta är ett problem som ”superdatorer” inte klarat. En stor grupp ”gamers” klarade av att lösa svåra protein på 10 dagar.

 

Jimmy Wales om Wikipedia och Wikipedia zero

P1130930 P1130954

http://video.fkdv.se/video/8972320/internetdagarna-2013-jimmy-wales

Idag var Wikipedias grundare Jimmy Wales huvudtalare på internetdagarna i Stockholm. Hans föredrag hette ”Wiki future”. Wikimedia startade 2003 och har blivit den 5:e största websiten.

8 språkvarianter har över 1000 000 artiklar. 46 språk har över 100 000 artiklar, 120 språk över 10 000 artiklar. 223 över 1000 artiklar.

Hur stor ett språks Wikipedia är kan bero på hur snabbt bredband det finns i landet och hur stor läskunnighet det är. De nordiska länderna ligger i topp. Jimmy trodde det berodde på att vi har så kallt stora delar av året och vill sitta inne vid brasan och skriva.

Av de som skriver är 87 % män. Medelåldern på skribenterna är 26 år.

Jimmy Wales berättade också om Wikia Network som han startat.

Sen gick Jimmy in på Afrika och visade sin enkla smartphone som nu gick att köpa för 50 dollar i Kenya. Han menar att smartphones kommer att snabbt sprida sig i Afrika. Eftersom det är dyrt att surfa på internet där har Wikimedia förhandlat med teleoperatörer och fått dem att gå med på att det är gratis att surfa in på Wikipedia. Detta är det sk Wikipedia zero projektet.

Hans fördrag avslutades med en diskussion med publiken om vikten av att det blir fler kvinnor som skriver på Wikipedia.

Att börja terminen med hållbar kommunikation

De senaste veckorna har jag gått igenom mina elevers loggböcker inför de skriftliga omdömena som ska ges vid denna tid på terminen. Jag har då läst igenom de utvärderingar de gjorde på hållbar kommunikation som vi hade de första veckorna. Vi gick ut på gräsmattan bakom skolan och de fick öva på att djuplyssna, djupfråga, djuplyssna till sin egen kunskap och djuptala.

Här är några av svaren jag fick när jag frågade dem vad de lärt sig av att träna hållbar kommunikation på frågan ”hur ser ditt liv ut om 10 år?”

”Man lyssnade verkligen på vad personen sa och man bildade sin egen uppfattning i huvudet utan att man själv avbröt kompisen. Genom att bara en av personerna berättade hamnade man i deras värld och kunde se allt framför sig. Det vi gjorde var väldigt lugnande och man kände sig klar i huvudet efteråt.”

”Detta tyckte jag var mycket lärorikt. Framför allt för att jag blev mer och mer säker på vad jag vill göra i framtiden och för att jag nu vet hur jag ska göra för att klara av mina mål jag har. Det dök även upp nya saker som jag inte tänkt på tidigare. En nyttig lektion!”

”Jag tror iallafall att det är en väldigt nyttig uppgift och kommer man verkligen bara in i sina egna tankar kan det bli hur bra som helst. Jag hade lite problem med det men tyckte ändå att det var en en bra övning.”

”Det var väldigt intressant att höra den andras berättelse. Man lär sig lyssna och visa respekt. Det viktiga är att låta personen prata till punkt och all uppmärksamhet riktas till just den personen. Det är kul för man kan få nya idéer när man lyssnar på någon och att alla är så olika med sina berättelser och drömmar om framtiden. Man lär sig att se saken från andra sidor och tänker till lite extra, man lär sig också att kommunicera med varandra. Det var bra att man fick ställa en fråga när den andra var färdig som man funderat på, det var intressant.”

”Vad har detta sätt att tala för fördelar?: Man får säga vad man tänker på utan att bli avbruten och man får säga vad man verkligen tycker och tänker för den som djuplyssnar kan inte döma en. Vad kan det ge dig?: Självförtroende, att våga säga det man tycker.”

”Där lärde jag mig att tala om nästan precis allt jag hade på hjärnan och berätta om mina tankar om frågan. Jag lärde mig också att ta mig själv på större allvar än jag kanske gjort annars.”

”För det första fick jag reda på massor av saker om mig själv, vad jag vill göra osv sånt som jag alltid har vetat att jag ville uppleva/göra men som jag aldrig riktigt tänkt på. Jag fick också lära känna mina klasskompisar lite bättre. Det är alltid kul!

”Sen så lärde jag mig också att ibland kanske man inte ska kommentera eller fråga utan låta personen tala klart och sedan fråga efteråt.”

 

 

Zumba fitness

När man arbetat mycket. Haft mycket elevkontakter. Förklarat och förklarat och förklarat svåra orsakssamband och begrepp inom naturkunskapen. När elevarbeten kommenterats och gåtts igenom. Vad gör jag för att koppla av och ladda batterierna? Går på Zumba fitness på mitt gym Wellnes studio (fd Nordic Club). Body jam och Sh´bam går också utmärkt. Gruppdans är glädje och motion!

Naturkunskap 1b: Människans utveckling

Vi har nu kommit fram till avsnittet som handlar om människans utveckling i naturkunskap 1b. Eleverna behöver kunna grunderna i detta för att kunna föra ett resonemang kring människans utveckling när vi diskuterar genteknik.

Först ber jag dem jämföra ett släktträd från 2002 med ett tidsdiagram när de olika människoarterna levde från 2005. De får fundera på skillnader och likheter i de två olika sätten att beskriva människans utveckling. Det framkommer också att det levde fyra människoarter på jorden fram till sen tid i bilden från 2005 och bara tre i den andra. Detta berodde på att man hittade Homo floresiensis 2003.

Sen ska eleverna hämta fakta om ett urval av människoarter och sammanställa det i en matris. De skall för varje art föra in när den levde, i vilken miljö den vistades i, vad den åt och hur stor hjärna den hade. Genom att göra det i en matris så får eleven en översikt över arterna och kan se de stora dragen i människans utveckling. De kan se hur hjärnans storlek växer och blir störst hos neandertalaren. De kan se hur människans levt på frukt en stor del av sin tid för att sedan gå över mer till kött. Som källa låter jag eleverna använda www.becominghuman.org. Det finns också en poäng med att den är på engelska. Då får eleverna träna på att använda engelska källor och inte skrämmas av att det är på ett annat språk. Som hjälp får eleverna en ordlista med de vanligaste ordens översättning.

Sist får eleverna titta på genographic project. Detta för att lära sig att kunskaper om människans historia inte bara går att läsa ut ur fossil utan också DNA i våra celler.

 

 

 

 

 

http://urplay.se/Produkter?search_ao=människans+utveckling

Fas 4 – Livets uppkomst och utveckling

Har nu påbörjat fas 4 i Naturkunskap 2 kursen. Den fasen handlar om livets uppkomst och utveckling med fokus på bakterier, alger, svampar, mossor och växter när det gäller gruppuppgiften. Grupperna skall ta upp minst tre teorier om livets uppkomst och redogöra för vad som talar för och emot dessa teorier. Sen skall de beskriva hur evolutionen fungerar genom att beskriva utvecklingen från arkebakterier upp till växter. Djuren lämnas till fas 5.

Den individuella uppgiften går ut på att beskriva de grupper av kemiska ämnen som bygger upp det levande. Jag har idag och förra veckan haft en genomgång av stamkolväten, alkoholer, organiska syror och estrar. Tar fett, kolhydrater, proteiner och vitaminer nästa vecka. Eleverna skall beskriva dessa ämnesgrupper och sedan försöka hitta dem i sin vardag och fotografera av dem.

Allt skall sedan redovisas med bild och ljud i både gruppexaminationen och den individuella.