Entebbes botaniska trädgård

När man kommer till Uganda och har varit på resande fot i 24 timmar är det ganska skönt att få ta en lugn promenad på en vacker plats. Då passar det att gå till Entebbes botaniska trädgård. Där får man en kunnig guide som visar en runt och man får se ett tvärsnitt av afrikanska träd som man kan hitta i Uganda.

De gröna markattorna går fritt och bär sina små ungar på magen. Har man tur får man se en svartvit västlig guareza eller ”colobus monkey” som den heter på engelska. Vi såg en sådan flock när vi kom in i ”Tarzanområdet” dvs den lilla rest av regnskog som finns i parken och där en av de första Tarzanfilmerna spelades in.

I kanten av ett skogsområde spänner ”golden orb spiders” sina nät. De kan bli decimetern långa.

Överallt hittar man olika fåglar som Ross turako, afrikansk gonolek, svartvit hornkorp och bronsmanikin mfl.

Väntetidernas möjligheter

Vi startade 09:00 från Kalmar Central. Vi stuvade in alla våra stora resväskor i tågvagnen med de uppfällda sidostolarna. Där satt jag och vaktade dem ända ner till Kastrup. När vi kom upp till entréhallen hade vi sex timmar på oss innan flyget gick.

Vi satte oss i Starbucks café och gick igenom programmet. När man reser med en stor grupp och skall undervisa samtidigt gäller det att ta vara på alla tillfällen då man kan samlas naturligt. Väntetider är viktiga möjligheter för genomgångar och diskussion.

Det gick snabbt att ta sig till Shiphool i Amsterdam. Det var inte svårt att hitta gate F8 men det var långt att gå. Shiphool är en mycket stor flygplats.

Sen bar det av till Nairobi. Det var inte lätt att sova på planet. Flygplatsen i Nairobi var inte så stor men betydligt större än Entebbe. Det sista planet från Nairobi till Entebbe var inte stort. Bara en rad i mitten till alla stolarna. Vi fick i alla fall en god liten frukost.

Väl i Entebbe gick det fort att komma ut från flygplatsen. Vi var ute på en halvtimme.

Efter lunch tog vi alla en skön promenad i botaniska trädgården i Entebbe. Har man suttit i ett helt dygn är det skönt att ta en lugn promenad i en av de vackraste botaniska trädgårdar jag varit i. Vi hade en guide som visade oss många olika träd, fåglar och ”golden orb spider”. Vi såg bl.a. en ”African gonolek”, grön markatta och östlig svartvit guareza, en svartvit apa som svingade sig fram genom träden i den regnskogsrest där en av de första Tarzanfilmerna spelades in.

Möte i följeforskningsprojektet

Idag hade vi möte i följeforskningsprojektet i Naturkunskap. Vi gick igenom alla lärares planeringar och fick feed back från Mats Lindahl och varandra. Det vi försöker få in i vår undervisning är autenticitet genom att använda digitala verktyg.

Några lärdomar:
– Jag fick tips om att använda ”Bookcreator” när vi skall göra eböcker.
– När eleverna ska göra enkäter skall de använda Goggle forms. Då kan de få ut resultatet i diagram.
– Jag borde spela ”Spore” så jag får se hur det fungerar.
– Google har en app som gör det möjligt att ge muntlig feed back på inlämningar: ”voice comments”
– Det är skillnad på formativa samtal och formativ skriftlig bedömning. Enligt min erfarenhet ger muntliga samtal mer resultat än skriftliga.

Slutrapport: teknikstöd i skolan

Förra läsåret hade vi ett projekt inom vårt gymnasieförbund som hette ”teknikstöd i skolan”. Det riktade sig till alla elever som hade ”kognitiva svårigheter” och hade som mål att med olika tekniska hjälpmedel hjälpa de enskilda eleverna på ett individuellt plan. Projektet finns beskrivet på Hjälpmedelsinstitutets hemsida. 

Jag som ”vanlig” lärare kunde följa projektet utifrån min horisont och kunde se hur de elever som fick hjälp klarade sin situation i klassrummet och i den vanliga undervisningen.

Det jag kunde se var att de individuella hjälpmedlen verkligen hjälpte. Eftersom alla elever samtidigt fick 1-1 dator så avvek inte eleverna med kognitiva svårigheter så mycket. De hade bara en annorlunda dator eller så hade de exakt samma dator som de andra eleverna. Skillnaden var bara att de använde talsyntesen eller andra appar som de ””vanliga” eleverna inte använde.

Genom att ha en digitalt anpassad pedagogik upplevde jag att jag kunde hjälpa eleverna med kognitiva svårigheter bättre. Genom att ha ”alternativa” examinationer som t.ex. att göra ”radioprogram” fick de möjlighet att visa sin kunskap på andra sätt än att bara göra skriftliga rapporter.

När jag arbetat med etiska dilemman i undervisningen har jag också fått mycket mer tid att sitta med de elever som behövt hjälp. Flera gånger kunde jag se att en kvarts individuellt samtal om hur man skall tänka när man skall skriva loggbok fick eleverna att bli varaktigt bättre på att uttrycka sin kunskap.

Genom att arbeta med pedagogik i det nya utbildningsparadigmet tillsammans med teknikstöd i skolan kan vi ge elever med kognitiva svårigheter en bättre chans att göra skolan till en positiv livserfarenhet och ge en bättre start in i vuxenlivet.

Oväntat intressant läromedel: Smartboard

Idag fick vi välja att vara med på olika workshops om digitala verktyg. Jag valde smartboard för jag kände att jag bara använder en bråkdel av vad man skulle kunna göra. Blev förvånad av allt som fanns i ”notebook” som följer med. Där fanns massor av bilder, 3D animationer, spel mm. Om man kopplar en Wakon platta till kan man skriva i bilder och annat och använda den som en whiteboard tavla. Det behöver jag för jag har ingen whiteboard i aulan. Då är detta ett bra alternativ.

Naturkunskap 2 – från fas 1 till fas 2

Fas 1 i naturkunskap 2 är kort. I onsdags fick mina elevers studiegrupper förklara vilka tre händelser som var viktigast vid Big Bang och tiden allra närmast den. Skapandet av tid, rum och materia tog många av dem upp. Andra händelser var skapandet av kärnpartiklar, atomkärnor, väte och helium vilket ju är en del av skapandet av materia.

Den individuella uppgiften som de skall lösa är vad olika astronomer under världshistorien haft för världsbild. Det spänner från Pythagoras till Hubble.

Har alla klarat dessa två uppgifter får man gå till fas 2: stjärnor och galaxer. Här är gruppuppgiften att klara av att förklara vad som händer i stjärnorna. Den individuella uppgiften handlar om att förstå vilka grundämnen som är vanliga i universum, på jorden och i människan. Man skall också visa att man förstår det periodiska systemet och grunderna i grundämnenas egenskaper. För att kunna det måste man förstå grunderna i atomens byggnad.

Teaching by walking around

När jag studerat i Lund ett par år i början på 80-talet fick jag följande fråga på en utvärdering från universitetet: Vad lärde du dig mest på under din utbildning? Jag svarade direkt: fikapauserna.

Det var på dem man diskuterade det som berörde och det som var aktuellt. Man tog upp allt som man fascinerats av blandat med vardagligt prat.

Finns det någon motsvarighet till det på min skola har jag ibland undrat. Jag tror det finns det: korridorpratet. Jag har mitt kontor på tredje våningen i skolan och varje dag går jag flera gånger ner till personalrummet och tillbaka. På vägen upp och ner möter jag massor av elever. Jag hälsar på alla som jag får ögonkontakt med. Många gånger ropar eleverna på mig och frågar något. Ibland blir det längre diskussioner eller frågestunder. Det är när jag går runt i korridorerna som jag lägger en grund för kontakten med många elever. Många gånger går jag fram och pratar med elever som jag inte haft på ett år och frågar hur det går för dem. Elever som jag har i undervisning kan jag höra med om det går bra med arbetet eller hur de mår. Fotbollseleverna snackar jag fotboll med så mycket som jag förmår.

Något som många av oss noterat sedan vi fick datorerna är att det blivit mycket lugnare i korridorerna på rasterna. Många elever sitter försjunkna i spel, facebook eller kanske någon läxa. Eleverna har en stor del av sin kommunikation via datorerna nu istället. Trots det blir det fortfarande många fina möten med eleverna när man går genom Staggs korridorer.

Creative Force

Svenska institutet har ett program som ger stöd till samarbete mellan svenska och utländska organisationer. Det syftar till att stärka öppenhet och demokratiska strukturer genom samarbeten inom media, kultur och relaterade sektorer. Creative Force heter det.

Det ger bidrag till sk såddfinansiering och större projektsamarbeten. Såddfinansiering är pengar till projekt som är på planeringsstadiet och behöver resurser för att komma igång.

Creative Force finns i fyra olika områden:
1. Afrika (Etiopien, Kenya, Mocambique, Nigeria, Rwanda, Somalia, Tanzania, Uganda, Zambia and Zimbabwe.)
2. Mellanöstern och Nordafrika (Algeriet, Egypten, Irak, Iran, Jemen, Jordanien, Libanon, Marocko, Syrien, Tunisien, och Västbanken/Gaza)
3. Östra Europa och västra Balkan (Vitryssland, Georgien, Moldavien, Ukrania, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo och Serbien.
4. Ryssland (Nordvästra Ryssland och norra Kaukasus)

Det går att följa på facebook: Creative Force

Tidsresor

Idag träffade jag den grupp som planerar den tidsresa som vi skall göra i Uganda när vi åker dit om en vecka. Det är Ebbe Westergren på Kalmar läns museum som kommer att leda den. Han har i 15 års tid åkt runt över världen och introducerat tidsresor som en pedagogisk metod. Denna vecka har han en kurs i tidsresemetodik för en grupp från Uganda på länsmuseet. Den tidsresa vi skall genomföra kommer att utspela sig vid ”Fredoom tree” inne i Entebbe vid tiden för frigörelsen från britterna i början av 60 talet.

Om allt går enligt planerna kommer den grupp som åker till Sydafrika att ha en tidsresa i Tintown som utspelar sig vid ungefär samma tid. I vår när våra kollegor och elever från Entebbe och Port Shepstone kommer till Kalmar skall vi ha en tidsresa i Funkabo/Berga vid 60 talets början när skolan byggdes där.

Länsmuseet har genomfört tidsresor ute i Europa (t.ex. Baltikum), USA och Afrika. Sedan flera år har tidsresor varit ett sätt för sydafrikanerna att försona sig med sitt förflutna. Nu har man även börjat att arbeta i Kenya och Uganda.

Det hela började redan 1986 i Kalmar med en tidsresa till stenåldern. Det är en mängd klasser som sedan dess genomfört tidsresor i Kalmar med omnejd.

Det går till så att man väljer ut en plats. Sen bestämmer man tid som tidsresan skall utspela sig på. De som leder tidsresan tar fram ”roller” dvs ”riktiga” människor som kan ha varit med vid den tiden och den plats man valt. Man bestämmer en ramberättelse eller en ramhändelse som man skall spela.Länsmuseet har en stor klädgarderob där kläder från en många tidsepoker finns att låna till tidsresorna

Deltagarna får läsa in sig på sin roll och sedan när de är med i tidsresan ha tidsenliga kläder på sig. Man börjar med en liten ceremoni och sedan är man i den tid som tidsresan ska vara i. Var och en spelar sin ”roll” och pratar om det som man antagligen pratade om vid den tiden på den platsen. De som planerat tidsresan ser till att det händer något och att det blir en berättelse från den tiden som alla de som är med deltar i.

Efter själva resan har man en ”debriefing” där man talar om vad man lärt sig och förstått  under tidresan.

På Kalmar läns museums hemsida går det att läsa mer: tidsresor.