Förra läsåret hade vi ett projekt inom vårt gymnasieförbund som hette ”teknikstöd i skolan”. Det riktade sig till alla elever som hade ”kognitiva svårigheter” och hade som mål att med olika tekniska hjälpmedel hjälpa de enskilda eleverna på ett individuellt plan. Projektet finns beskrivet på Hjälpmedelsinstitutets hemsida. 

Jag som ”vanlig” lärare kunde följa projektet utifrån min horisont och kunde se hur de elever som fick hjälp klarade sin situation i klassrummet och i den vanliga undervisningen.

Det jag kunde se var att de individuella hjälpmedlen verkligen hjälpte. Eftersom alla elever samtidigt fick 1-1 dator så avvek inte eleverna med kognitiva svårigheter så mycket. De hade bara en annorlunda dator eller så hade de exakt samma dator som de andra eleverna. Skillnaden var bara att de använde talsyntesen eller andra appar som de ””vanliga” eleverna inte använde.

Genom att ha en digitalt anpassad pedagogik upplevde jag att jag kunde hjälpa eleverna med kognitiva svårigheter bättre. Genom att ha ”alternativa” examinationer som t.ex. att göra ”radioprogram” fick de möjlighet att visa sin kunskap på andra sätt än att bara göra skriftliga rapporter.

När jag arbetat med etiska dilemman i undervisningen har jag också fått mycket mer tid att sitta med de elever som behövt hjälp. Flera gånger kunde jag se att en kvarts individuellt samtal om hur man skall tänka när man skall skriva loggbok fick eleverna att bli varaktigt bättre på att uttrycka sin kunskap.

Genom att arbeta med pedagogik i det nya utbildningsparadigmet tillsammans med teknikstöd i skolan kan vi ge elever med kognitiva svårigheter en bättre chans att göra skolan till en positiv livserfarenhet och ge en bättre start in i vuxenlivet.