Kategoriarkiv: Lärande

En skola i Los Angeles

Publicerad den av
2

Los Angeles är en av världens megastäder.  Våra svenska medier ger oss ofta en glamourös bild av staden genom t.ex. ”Svenska Hollywoodfruar” och ”Oscarsgalan”.

Amerikanska polisfilmer ger oss en annan sida. Faktum är att det pågått ett sorts inbördeskrig i de många ghetton som finns i staden i många år. På de senaste decennierna har över 10 000 dött i kampen mellan tre olika gängkulturer: vita, svarta och latinos.

Hur ser en skola ut som verkar i den världen och vill rädda ungdomar från gängkulturens brott, droger och mördande?

2009 och 2012 hade jag möjlighet att besöka Dreamcenters skola under några dagar och följa undervisningen i naturvetenskap.

Dreamcenter är en kyrka som bedriver ett omfattande socialt arbete i Los Angeles ghetton. De har förvärvat ett stort gammalt sjukhus som är basen för deras arbete. Med vita bussar når de ut till alla de områden där de hjälper de som är i behov av hjälp. De delar ut mat, de har drogavvänjningsprogram och de har en omfattande barn och ungdomsverksamhet för att förhindra att barn och ungdomar dras in i gängkriminalitet och drogmissbruk. Det är i den miljön som deras skola verkar.

Dreamcenter skola-2

Det första som möter mig när jag kommer in är en stor skyllt med ett citat av Martin Luther King. Runt väggarna står det databås och i mitten av rummet ett stort bord och vid sidan ett lärarbord med en dator.

Eleverna har ingen vanlig lärobok. Efter en gemensam genomgång på ca 20 minuter så låter läraren Mr Potter eleverna arbeta med ett online material som är på deras dator. Alla elever arbetar i sin egen takt. När de känner sig klara med ett kapitel får de göra ett quiss. Klarar de quisset får de gå vidare. Annars får de repetera tills de klarar det.

Dreamcenter skola

I slutet av ett större område har de ett slutprov. De har inga läxor. ”Under de förhållanden som eleverna lever kan vi glömma att de kan göra läxor. Allt arbete sker i skolan” säger Mr Potter. De försöker att hålla eleverna borta så mycket som möjligt från gängmiljön i de ghetton som de bor i. Därför erbjuder skolan och Dremcenter många fritidsaktiviteter.

De gudstjänster som man har på söndag och torsdagkvällar liknar inget som jag sett i Sverige. Tre storbildskärmar och en stor scen utgör fonden för en veritabel rockkonsert av bästa kvalitet. Dreamcenter hade 2009 ett eget band som hette Press Play. ”Eftersom vi ligger så nära Hollywood måste vi hålla hög kvalitet på musiken” säger Clarence, en svensk pastor som arbetar på Dreamcenter.

En viktig del av skolarbetet är att fostra ungdomarna och ge dem en livsstil utan våld och kriminalitet. Eftersom många av deras elever har en drogbakgrund är det viktigt att sätta gränser och vara tydllig i vad man får och inte får. De hade ett stort ”program” med piska och morötter, eller ”merits” och ”demerits” som de kallade dem. Gjorde de något bra fick de pluspoäng och gjorde de något dåligt fick de minuspoäng. Kom de upp i många pluspoäng fick de olika fördelar. Fick de minuspoäng fick de istället nackdelar.

Dreamcenter skola-3

Den amerikanska skolans vision

Publicerad den av
1

I Silicon Valley kunde jag i somras se både Facebooks och Googles huvudkontor med bara några mils avstånd från varandra. I Palo Alto kunde jag se in i Steve Jobs trädgård där han planterat sina macintosh äpplen. Det går inte att komma ifrån att han, Steve Wozniak, Bill Gates och de andra utvecklarna inom dataindustrin i USA har en stor del i den utveckling vi ser inom skolan nu.

Men hur ser då skolvisionen ut för detta land som har en så stor del i det som sker nu över hela världen när det gäller utbildning?

Jag och mina kollegor Daniel Åkerblom och Mats Björling besökte den stora lärarkonferensen ISTE 2012 i San Diego på midsommarhelgen förra året. ISTE står för ”International Society for Technology in Education” och har i över 30 år tittat på hur ny teknik kan utveckla undervisningen. Ska man försöka sig på en sammanfattning av vad vi såg så måste man säga ”mångfald”. Här kunde vi inte se en tydlig vision utan ”tusen blommor som blommade” men med den gemensamma nämnaren digital utveckling.

I Los Angeles besökte jag 2009 och 2012 en skola som tillhörde Dreamcenter som arbetar för att hjälpa ungdomar att komma ifrån gängbrottslighet och droger. Där hängde Martin Luther Kings ord på väggen:

”Intelligence and character that is the goal of true education”

Skall man lyfta fram något enande dokument för USA:s utbildningssystem ungefär som EU:s nyckelkompetenser så är det ”Framework for 21st century skills” framtaget av ”The Partnership for 21:st Century Skills”. En gemensam vision för att stärka det amerikansk utbildning.

Den består av flera delar som tillsammans bildar en helhet av innehåll, specifika förmågor, kompetens och ”literacies”.

Här skall jag försöka ge en översikt.

Kärnämnen
Engelska, läsning och språk konst
Världsspråk
Konst
Matematik
Ekonomi
Vetenskap
Geografi
Historia
Styrelseskick och samhällskunskap

Övergripande teman
Global medvetenhet
Finansiell, ekonomisk, affärsmässig och entreprenöriell förståelse och kompetens
Samhällsförståelse och samhällkompetens
Hälsoförståelse och hälsokompetens

Lärande och innovationsförmågor
Kreativitet och innovation
Kritiskt tänkande och problemlösning
Kommunikation och kollaboration

Information, media och tekniska förmågor
Informationsförståelse och informationskompetens
Mediaförståelse och mediakompetens
IKT-förståelse och IKT-kompetens

Livs och karriärförmågor
Flexibilitet och anpassningsförmåga
Initiativförmåga och självständighet
Social och tvärkulturell förmåga
Produktivitet och ansvarstagande
Ledarskap och ansvar

Supportsystem
”21st century standards”
Bedömningar av förmågor
Läroplaner och instruktioner
”21st century Professional development”
Läromiljö

Vill man läsa mer om allt detta kan man gå in på http://www.p21.org eller Wikipedia. Det finns också en sida för hur man undervisar i 21st century skills: ATCS

Att sätta sig in i tankarna kring ”21st century skills” känns som ett bra sätt att processa sina egna tankar om utbildning och hitta en relevans i sitt upplägg. Denna systematiska tankemodell känns genomarbetad och användbar i den svenska skolan om man kopplar den till kursplaner och kursplanemål.

Hur skall vi definiera hållbart lärande?

Publicerad den av
7

Eva Grundelius gästbloggar idag: 

Den 10 februari skrev Dan ett inlägg som har rubriken Hållbart lärande. Det fokuserar på inlärningsprocessen och att vi behöver lära oss att systematiskt använda de fyra förmågorna som ger oss en ”hållbar kommunikation” för att lyckas med lärandet. Jag var med och inspirerade till bloggposten och föreslog även att vi skulle kalla det vi vill åstadkomma för just ”hållbart lärande”.

Nu när handsken är kastad, kan det vara på sin plats att närmare förklara vad vi egentligen menar med det begrepp vi har valt. Genom att googla kan vi konstatera att ”hållbart lärande” redan används som en förkortning för det lärande som behövs för att skapa en hållbar utveckling samt som samlande beteckning för den undervisning och pedagogik som bedrivs med samma syfte.

Både Dan och jag är biologer och det är viktigt för oss att det vi gör bidrar till en hållbar utveckling på Jorden. Därför känns det mycket bra att undervisning och arbete för hållbarhet inkluderas i begreppet ”hållbart lärande”.

Men vi menar också något mer och djupare med ”hållbart lärande”. Dels att de kunskaper och färdigheter som lärs ut är väl undersökta och av så god kvalitet att de verkligen håller att bygga vidare på långt in i framtiden – och helst för många generationer framåt. Och dels att kunskaperna och färdigheterna verkligen ”fastnar” hos eleven och finns med som viktiga fundament och pusselbitar i hens fortsatta liv och utveckling.

Motsatsen till hållbart lärande blir alltså dels att försöka lära ut sådant som visar sig vara felaktigt (ohållbart) eller irrelevant för eleven. Dels – ur elevens synvinkel – är motsatsen till hållbart lärande allt som går in genom ena örat och ut genom det andra. Det vill säga allt det som skolan förmedlar idag och som endast lagras i arbetsminnet (korttidsminnet) men sedan glöms bort – och som skolan eller livet inte återkommer till för att det var onödigt.

En konsekvens blir att ”hållbart lärande” ställer högre krav på såväl lärare som elever än vad vanlig undervisning och examination i många fall gör. Det blir viktigare för läraren att – som en del av undervisningsförberedelsen – göra en djupare och personlig process, där hen väljer vad som ska läras ut, hur samt varför. Detta är även en följd av att de nya kursplanerna i många ämnen är kortfattade och vaga när det gäller själva innehållet i undervisningen. Läraren måste själv bestämma sig för vad hen tycker är viktigt.

Men den största förändringen får vi hos eleverna om vi har ambitionen att lärandet ska bli hållbart. För det första behöver läraren kunna motivera eleverna och väcka en stark och envis kunskapstörst. Här kommer bl. a. tekniker från s.k.” motiverande samtal” (MI) väl till pass. Det förutsätter vidare att läraren kan förmedla en sakligt välgrundad och djup inre övertygelse om varför något är viktigt att kunna.

För det andra kan inte eleven lära sig hållbart utan att engagera sig på djupet i en ständigt pågående utvecklingsspiral, där ny information jämförs med vad eleven redan vet och nya slutsatser dras som innebär en djupare och mer utvecklad förståelse.

Även det sistnämnda ligger väl i linje med de nya kursplanerna och det nya betygssystemet. Det innebär att alla elever genom hela sin skolgång och i alla ämnen bör få systematisk träning i att:

  • Djuplyssna till andra: Söka upp och ta till sig relevant information och själva försäkra sig om att de inte har misstolkat, missat något viktigt eller missförstått.
  • Djupfråga: Ställa den nya informationen bredvid allt de redan vet, klargöra vad som stämmer samt tydligt formulera sina egna frågor om det de inte förstår.
  • Djuplyssna till sig själva: Kritiskt granska, reflektera och dra slutsatser som innebär aha-upplevelser och fördjupad förståelse och ibland lärande genom omvärdering. Öppna sig för att bli även känslomässigt berörda av kunskap som gör verklig skillnad.
  • Djuptala: I ord och handling tydligt uttrycka vad de tror, vet, känner och vill göra. Men också ha modet att ärligt ge luft åt tvivel, tvekan och osäkerhet när förmågan brister eller kunskaperna inte räcker till.
  • Därefter djuplyssna till andra igen o.s.v. för att fortsätta lärandet varv på varv, i en utvecklingsspiral som fortsätter så länge livet fortgår och var än individen befinner sig.

Först när eleven självmant, kompetent och systematiskt arbetar i enlighet med den ovanstående processen har vi ett lärande som är hållbart. Men då har vi också format en person som driver sin egen kunskapsutveckling och som förmår förhålla sig kritiskt och konstruktivt även till den lärmiljö som Internet innebär, det vill säga till hela världen med alla dess möjligheter och faror.

Känns de ovanstående idealen igen? De är inte nya och klarast kommer de kanske till uttryck i högskolelagens beskrivningar av vilka förmågor studenterna ska utveckla (se § 8 och § 9 i kapitel 1, högskolelagen).

Men långt ifrån alla elever börjar på högskolan. Och när de väl kommer dit är det för sent att försöka programmera om dem till hållbart lärande. I tolv år, genom grundskolan och gymnasiet, har eleverna tränats i att inte ifrågasätta skolans dagordning och i att lagra sådan information i korttidsminnet som läraren och staten tycker är viktig, men som de i själva verket inte behöver. Jämför med frågorna i programmet ”Smartare än en femteklassare”. Eleverna vinner så gott som undantagslöst, eftersom frågorna alltför ofta saknar djupare mening.

Om vi ska försöka oss på sammanfatta vad vi menar med hållbart lärande kan vi uttrycka det på följande sätt:

  1. Det är en kommunikationsprocess som enklast beskrivs med de fyra förmågorna i ”hållbar kommunikation”, gjorda tillräckligt väl, i rätt ordning, och så många varv i utvecklingsspiralen som situationen kräver, se www.hallbarkommunikation.se.
  1. Det handlar om grundläggande färdigheter som när de praktiseras med skicklighet leder till utveckling, såväl för individen själv som för omgivningen. Orsaken till detta är att individen strävar efter att dra relevanta slutsatser som visar sig hålla att bygga vidare på.
  1. Det är en praktisk metod för att ta sig an svåra frågor i vilken situation och vilket sammanhang som helst. Det gäller allt från personliga bekymmer, lärande inom t.ex. skola och arbetsliv till större samhällsproblem.
  1. Det är en nödvändig färdighet för att vi ska kunna åstadkomma en hållbar utveckling på Jorden – innan de negativa konsekvenserna av dagens livsstil orsakar ännu större lidande för väldigt många människor och allt annat liv.

Med detta vill vi dock inte påstå att hållbart lärande är enkelt, att det löser alla problem eller att det är det enda vi behöver för att må bra och fortsätta utvecklas. Men vi påstår att utan att ställa om skolan till hållbart lärande klarar vi inte på ett bra sätt de många och svåra utmaningar som den värld vi lever i faktiskt innebär.

Eva Grundelius

Läs mer om Eva Grundelius på:  www.hallbarkommunikation.se .

Den svenska skolans vision

Publicerad den av
1

Hur ser den svenska skolans vision ut?

Den frågan fick vi av en föreläsare på en kick off när vi startade läsåret för ett par år sedan. Är visionen ökad ordning, att inte få ha mobiltelefoner på lektionerna, fler nationella prov och betyg i årskurs 3? Vi som satt i publiken skrattade åt föredragshållaren samtidigt som skrattet fastnade i halsen. Vi var många som kände att den svenska skolan saknade en bärande vision.

Ändå känner de flesta av oss lärare att vi gör ett viktigt jobb. Ja alla andra jobb skapas ju av att vi gör vårt jobb. Vi lägger grunden för elevernas kompetens och möjlighet att utbilda sig till det yrke de önskar. ”The nation is because we are” skanderade lärarna på ett fackligt möte jag besökte i Entebbe i Uganda för ett par år sedan.

Jag har funderat en hel del över hur den svenska skolans vision ser ut. Har försökt komma åt det genom tanken ”vilka fråga är skolan svaret på?”

I torsdags när jag hörde Augustin Erba beskriva radioteaterns projekt ”Världshistorien” så fick jag en fråga till svaret. Programmet tar varje dag upp och gestaltar en människa som vågat livet för någon annan och verkat i Raul Wallenbergs anda.

Under dagen har jag letat upp skollagen. Det är i skollagen som den svenska skolans vision står:

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

När jag läser detta och kopplar det till det jag lärt mig om det nya utbildningsparadigmet så läser jag in ”personalized learning”, ”passionbased learning”, Socioscientific issues, hållbart entreprenöriellt lärande och FN rollspel.

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

De mänskliga rättigheterna står inte mindre än tre gånger i skollagens första paragrafer! Här har vi en av grunderna för den svenska skolans vision. Jag har tidigare i min blogg skrivit om de mänskliga rättigheterna som en av dessa principsamlingar som kan ange grunden för ett socialt hållbar samhälle. Historiken kring hur dessa rättigheter tagits fram och var de hämtat inspiration ifrån står att läsa i Wikipedias artikel i ämnet. Som lärare bör jag vara väl förtrogen med dessa principer och demokratins grunder.

10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.

Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

I den tionde paragrafen lyfts barnets möjlighet att uttrycka sina åsikter fram. För att barnets inställning så långt det är möjligt skall kunna klarläggas måste vi vara bra på att lyssna. Vi måste lära barnen att uttrycka sina sanna åsikter.

Utifrån paragraf 10 blir förmågorna att djupfråga, djuplyssna, djuplyssna till sig själv och djuptala viktiga att få in i undervisningen. Kort sagt att utveckla ”hållbart lärande”

Ett tågmöte

Publicerad den av
2

Vi kan mötas på många sätt. Ett av de mest givande sätt jag har mött människor på är på tåg. Man har en lång resa framför sig och den person man råkat komma bredvid i tågstolen har ingenting särskilt för sig de närmaste timmarna heller. Den andra människan är inte på något sätt involverad i ens liv och man kommer antagligen aldrig mer att träffas. Det gör att man kan öppna sig och prata fritt om allehanda saker som är viktiga. Ofta har jag kommit fram till min destination berikad av sådana möten.

Ett av de, för mitt yrke, viktigaste mänskliga möten jag haft hade jag på ett tåg för över 30 år sedan. När jag igår skrev ner mina anteckningar från inledningen av min Alaskaresa fick jag upp sidan från den femte juli 1981 där jag beskrivit detta möte. Jag hade inte läst det sedan 80-talet.

Vi hade vandrat i Denali National Park ett par veckor och skulle resa vidare söderut till Anchorage.Vi gick på tåget.

”Jag hamnade utanför de andra i min grupp som satt två och två. Detta gjorde det möjligt för andra att sätta sig bredvid mig. Jag tycker det är bra att sitta så för då kan man få kontakt med andra. Det satte sig en tjej bredvid mig som stannat ett dygn vid Denali. Vi kom att sitta och prata med varandra i sex timmar non-stop. Ingen av oss hade pratat med någon på ett tåg så länge utan avbrott. Hon hade jobbat som lärare i ett år i den lilla staden Aklavik med 800 invånare. Den kom till 1917. Man trodde snart den skulle förstöras för att McKenzie flodens delta ändrade sig ständigt. Man flyttade över administration mm och gjorde ett nytt samhälle på andra sidan floden. Många trivdes inte utan flyttade tillbaka.

Hon hade många kreativa idéer om undervisningen för vad som motsvarar vårt mellanstadie. Grundidén var att använda barnens egen värld omkring dom som utgångspunkt för all undervisning. Hon försökte att lägga så mycket som möjligt av undervisningen utomhus. Integration av de olika ämnena var viktigt för henne.

Några exempel:
1. För att lära ut delade tal fick barnen baka en äppelpaj. Då ingick matte (hur mycket av varje ingrediens), kemi (vad händer när man blandar saker) och språk (att läsa recept). Sedan delade de de olika pajerna olika mycket och åt upp allt till sist.
2. För att lära ut geometri gick hon ut med barnen på gatan och letade efter geometriska figurer i deras vardag.
3. På en julavslutning hade barnen en ”Magic show” där de hade olika stationer med bl.a. astrologi, spå i hand och numerologi. Det sistnämnda gick ut på att utifrån olika sätt att göra om sitt namn och födelsedatum komma fram till ett nummer. Varje nummer motsvarade sedan en egenskap, t.ex. att vara noggrann, duktig och vänlig. Bara positiva egenskaper togs med. Barnen fick styrkt självkänsla. Hennes klass fick hålla ”undervisning” för de andra klasserna på de olika stationerna. Barnen tyckte det var så intressant se hon kunde bara stå och se hur allt flöt.

Kreativitet var något som hon hade och kunde inspirera andra att få.

Sen berättar dagboken en massa fakta om Canada som hon berättade för mig. Hon beskriver också hur hon låter barnen arbeta med sina egna ”legends” och skapelsemyter.

Dagboksanteckningen slutar med: ”Efter sex timmars pratande var vi tillbaka i Anchorage. Solen gassade och vi gick uppför den långa trappan till centrum.”

Sen sågs vi aldrig mer. Så som ett tågmöte skall vara.

Detta mötet gav mig en ny syn på vad utbildning kan vara. Det sådde ett frö till det som jag sysslar med nu i den digitala eran. När jag läser dessa anteckningar ser jag att det är de grundprinciper som vi nu förverkligar på våra Global profil kurser och i den naturkunskap undervisning som jag vill utveckla. Jag fick de första idéerna till detta på ett vildmarkståg som körde fram genom en av de mest undersköna naturområden jag upplevt

Vi möttes. Hon förde kunskapen vidare.  Över 30 år senare förverkligas den i en annan skolform, i en annan tid, på en annan kontinent och med nya tekniska hjälpmedel. Det hon visade mig var hur intressant ett lärarjobb kan göras. Hon var en av de som inspirerade och påverkade mig att större delen av mitt liv vilja arbeta som lärare.

Där kunde dagens bloggpost sluta. Men det finns en fortsättning. Under årens lopp så har jag hittat lappen med hennes namn och adress som jag fick innan vi skildes åt. Jag har hittat den ungefär varje gång jag flyttat och har varje gång undrat vad det blev av henne.

När sedan Facebook kom fick jag idén att försöka hitta henne. Jag skrev in hennes namn och fick fram fem som hette så. Skrev till alla och fick svar: ”No I live in Florida. I have never been in Alaska. But good luck to find your friend” och liknande svar tills den femte svarade: ”Yeas that was me!”

 

Resan som pedagogiskt verktyg

Publicerad den av
Svara

I Global profil gör vi en resa med eleverna till Uganda eller Sydafrika varje höst. En grupp åker till Entebbe i Uganda och den andra till Port Shepstone i Sydafrika under två veckor. Under dessa resor bor eleverna i familjer eller elevhem och vi lärare bor hos lärare. Vi deltar lite i den ordinarie undervisningen men har framförallt lektioner ihop i det utbytesprogram som vi genomför. Vi har arbetat med ”hållbart entreprenörskap” som tema och arbetar nu med olika case. I vårt program ingår också studiebesök på olika ställen som t.ex. Vi-skogen i Masaka, Uganda och Roben Island i Kapstaden.

Detta är den kurs, av alla jag varit med om, som känns mest meningsfull och verkligen leder till ökad kunskap och personlig utveckling för eleverna. När eleverna möter en annan kultur i verkligheten får de perspektiv på sina egna liv och allt de lärt sig i skolan. Vad jag har förstått genom att följa eleverna så gör en sådan resa att det de lärt sig teoretiskt i flera ämnen som religion, historia och samhällskunskap faller på plats. Personligt känns det som de på två veckor gör ett kliv på flera år i deras personliga utveckling.

På idrottprogrammet har vi en tre dagars paddling i Alsterån på våren. När eleverna sätter sig i kanoterna känner de sig ovana och kanoten känns ranglig. De kan hojta till för varje liten oförsiktig rörelse. Dag tre åker de obehindrat nerför forsar och parerar för stenar och tar i för att hitta den bästa vägen ner. På tre dagar utvecklar de ett mod och en vilja som inte går att läsa sig till i någon lärobok. De tränar samarbete på ett sätt som inte går att göra innanför skolans väggar.

Sista året på idrottsprogrammet åker hela klassen upp till Sylarna och genomför en veckas vandring från Storulvån upp till Sylmassivet. På en sådan vandring i början av september kan man få vara med om två årstider på bara några dagar. Bilden på min blogg är från resan 2012. Många elever har inte varit norr om Stockholm och ännu färre har fått uppleva Sveriges fjällnatur. Genom dessa dagar får de en konkret och fysisk upplevelse av naturen. De lagar mat och bor i tältlag. Samarbete och att vara noggrann med säkerhet och omdöme är sådant som de utvecklar.

På grund av paddlingen och fjällresan utvecklar klasserna en gemenskap jag sett i få andra klasser.

Av mina lärarerfarenheter är ”resan” som pedagogiskt verktyg ett av de kraftfullaste redskap vi har. Rätt använd och med god förberedelse kan de ge eleverna impulser som kan påverka deras framtida liv. Det ger en personlig utveckling på många plan   och mycket av det man gått igenom i klassrummet kan falla på plats. Det kommer in i en större helhet och blir verkligt.

Står man i Idi Amins fängelsehålor och ser blodskriften på väggarna blir begreppet ”diktatur” och ”skräckvälde”  väldigt verkligt. Står man bland stenarna nedanför frostsprängningarna på fjället ”Slottet” vid Sylarna förstår man vilka krafter som är i rörelse i naturen när vårt landskap formas.

Nya utbildningsparadigmet synliggör problemen

Publicerad den av
1

De nya sätt att undervisa som de digitala möjligheterna ger oss kan, när man beskriver dem, låta som om alla problem nu vore lösta. Så är inte mina erfarenheter. När man börjar undervisa på det sätt som jag beskrivit här i min blogg blottläggs problem eleverna har som jag tidigare aldrig förstod. När jag föreläser mindre och handleder mer lär jag känna eleverna bättre och ser tydligare det som de inte klarar av.

Eftersom det nya bygger på ett mer elevaktivt sätt att undervisa så blir problem kopplade till elevens förmåga allt tydligare.

Idag så hjälpte jag en grupp som helt enkelt inte förstod vad det stod på sidor som de hittat på internet. Jag fick sitta med gruppen i en kvart och bena ut tre meningar. Genom att jag gjorde det så hjälpte jag dem inte bara med att förstå det som stod. Jag visade dem också hur man skall göra och tänka när man inte förstår vad det står i en mening.

Om eleverna bara matas med pedagogiskt tillrättalagda texter så får de aldrig lära sig hur de skall ta sig igenom de svåra. Och det är de svåra texterna som de kommer att möte ute i livet sedan. Detta måste vi lärare lära dem. De måste också lära sig hur de tillsammans kan försöka klura ut vad det står. Det de behöver lära sig är envishet och tekniker för att klara av svåra ord och meningar.

Ett annat exempel på ett problem som jag fick lösa för en elev idag var en elev som inte hade fattat hur de skulle välja sitt individuella val. Jag hade skrivit det till dem i ett mail dagen innan. ”Vad var det du inte förstod?” fick jag lov att fråga. ”Nej jag fattade inte”. ”Ja vad då” stod jag på mig. Jag satte mig bredvid eleven och sa ”läs upp vad det stod i mailet”. Då visade det sig att eleven bara läst de först två raderna. ”Inte konstigt att du inte förstod vad det stod när du inte läste hela mailet” sa jag. ”Ja men man orkar inte läsa hela”.

Ofta undrar jag hur läskunniga eleverna egentligen är. Det jag fick se exempel på idag var att de ger upp lätt om de inte förstår några ord. Och de läser inte allt för de tycker det är för jobbigt. Det som dessa elever behövde utveckla var en vilja och envishet att förstå och att överhuvudtaget läsa. Den första gruppen som jag berättade om hade säkert suttit hela lektionen och inte förstått och blivit mer och mer frustrerade. Frustrationen gjorde till slut att de var tvungna att fråga mig. Hade de bara blivit matade med lättlästa texter hade de aldrig frågat mig utan bara hoppat över det svåra och läst det lätta. När det lätta inte fanns var de tvungna att ta tag i det svåra och jag fick hjälpa dem att ta sig över tröskeln.

Ett annat problem som visat sig vara mycket vanligt är ”prokrastinering”. Hade aldrig hört ordet när en vän berättade det för mig. Det betyder att en person har ett ”uppskjutarbeteende”. När man har ett friare arbetssätt är det några som aldrig blir klara i tid. Jag kände också igen det delvis hos mig själv när det gäller vissa saker.

Jag fick rådet att slå upp det i Wikipedia och fick då läsa en mycket bra beskrivning. Det fanns också en hel tidningsserie om detta begrepp inlagt som referens i artikeln.

Prokrastinering räknas inte som en sjukdom utan mer som ett dysfuntionellt beteende som hindrar oss att vara effektiva. Det kan arbetas med genom värderingsövningar där eleven får värdera det som behöver göras och träna sig att göra det viktiga först. Att arbeta med planering och ”do it now” aktiviteter var också olika metoder för att nämna några.

Hållbart entreprenöriellt lärande

Publicerad den av
1

På ISTE 2012 i somras var det flera talare som tog upp den ”provepidemi” som nu går fram i världens utbildningssystem. De uttryckte en oro över det. De länder som ligger i topp när det gäller PISA undersökningen t.ex. ligger inte särskilt högt när det gäller entreprenörsanda och kreativitet hos sina elever.

Sir Ken Robinsson tog t.ex. upp vilken katastrof han tyckte det var att estetisk verksamhet tagits bort som obligatoriskt ämne i många utbildningssystem. Det tillför en aspekt som är viktig i en utbildning tillsammans med andra teoretiska ämnen. Ska vi klara de svåra problem jordens länder står inför måste vi utbilda kunniga, kreativa och entreprenöriella medborgare.

Skolverket definierar entreprenöriellt lärande så här:
”Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.”

Som jag ser det är det mycket viktigt att vi tar med hållbarhetsaspekten när vi talar om entreprenöriellt lärande. Vi vill väl inte ha massor av nya företagsledare, projektledare och andra driftiga personer som ännu fortare än nu förbrukar jordens ändliga resurser och förgiftar mark, luft och vatten. Det är därför viktigt att binda samman de tre teman som jag bloggat om under månaden: digital utveckling, visioner och hållbarhet. De måste gå hand i hand.
Så här kan jag se den nya undervisningen som växer fram:

Mål

  • att utveckla elever med en goda baskunskaper i att läsa, skriva och räkna och en bred allmänbildning
  • att utveckla elever med en god förståelse för de problem och
    lösningar som är kopplade till att skapa en hållbar kultur på
    jorden
  • att utveckla alla elevers personlighet och kreativitet.
  • att lära eleverna att skapa ett eget meningsfullt liv
    tillsammans med andra.
  • att utveckla ansvarsfulla världsmedborgare.
  • att lära eleverna att lära

Pedagogik
Vi skall använda en pedagogik som:

  • är verklighetsanknuten
  • är relevant för eleverna
  • använder elevernas intressen och egna frågor som utgångspunkt.
  • hjälper eleverna att hantera etiska dilemman i deras liv och
    samhälle
  • stödjer elevernas personliga utveckling.
  • är individbaserad
  • ger eleven kommunikativa verktyg
  • använder en effektiv och djuplärande kunskapsprocess

Att hjälpa eleverna bygga sin lärmiljö

Publicerad den av
Svara

Ska eleverna få en bra digital kompetens är det viktigt att vi lärare hjälper dem att bygga sina personliga lärmiljöer. De flesta är inte särskilt kunniga på digitala verktyg och många är inte heller så entusiastiska över alla de nya möjligheterna. Facebook, word och powerpoint kan de men inte så mycket mer. Finns undantag givetvis.

Vårt projekt ”den digitala naturkunskapen” startade 2011 i slutet av ”dator-sals eran”. Det hade sin största del i ”Fort knox-eran”. ”Fort knox” kallar vi de datorvagnar med 16 datorer vardera som finns utspridda över skolan. För att få använda dem måste man boka dem via skolans digitala bokningssystem. Projektets sista termin hade eleverna 1-1 dator och vi fick en IKT pedagog anställd samt digital utbildning av firman som levererat datorerna.

Vi hade alltså möjlighet att prova och lära oss de digitala möjligheterna under de tre olika ”eror” eller ”förutsättningar” för digital undervisning som funnits sedan datorerna gjort intåg i skolan.

Dator-sal eran
Under denna tid användes datorerna mest till att skriva rapporter och presentationer förutom att söka information med. De program som de ”vanliga” eleverna behövde kunna behärska var word och powerpoint. Gick man något mer ”specialprogram” så tillkom sådana program som var specifika för just den utbildningen. Jag tänker då på t.ex. bokföringsprogram för ekonomerna.

Ett av de digitala verktyg som jag testade i ett par elevgrupper våren 2011 var netvibes. De fick lägga in RSS flöden för några olika vetenskapliga tidskrifter som illustrerad vetenskap och forskning och framsteg. De fick också ”prenumerera” på nyheter från forskning.se. Flera använde det också till att lägga in RSS flöden från olika fotbollsligor och fick på detta sätt en bra översikt över alla fotbollsresultat.

Vi provade också att ha facebook som handledningsverktyg för en rapportskrivning där tre klasser skrev samma rapport och handleddes av sju olika lärare. Det försöket föll mycket väl ut. De använde facebook gruppen för att ställa frågor och ofta hann deras klasskompisar att gå in och svara innan jag hann ge dem råd. Det blev verkligen ett grupplärande!

Facebook har också den fördelen att man kan lägga in länkar lätt som de kan ha nytta av. Frågar en elev en fråga kan alla andra se svaret och vi tillgodoser en rättviseaspekt också. Alla elever skall ha tillgång till samma information.

Fort knox eran
Det var när Fort knox eran stod på sin höjdpunkt läsåret 2011/2012 som jag vågade släppa traditionell lärobok. Jag hade precis lärt mig att göra wikiböcker med Wikipedias ”skapa bok” funktion. Eftersom eleverna inte hade någon egen dator fick jag kopiera de öppna lärresurserna till dem. De fick samla allt i en pärm som de sedan fick när kursen var slut. Denna form av läromedel hade fördelarna att de var uppdaterade och aktuella samt  att de blev elevernas egna efter kursens slut. Pärmarna bestod av dels material som jag försett dem med och dels material de själva gjort.

Så med Fort knox eran började användandet av fria öppna lärresurser i större skala.

Jag lät också eleverna skriva i ”Google dokument” som det då hette. Det var lite motstånd i början men de insåg snart fördelarna.

I Global profil började en del elever göra prezi presentationer istället för powerpoint. De fick också en wikibok om Afrikas kolonisation samt Uganda och Sydafrika. Mina kollegor blev väldigt imponerade av hur mycket jag hunnit ”skriva” på så kort tid.

1-1 eran
När vi så fick 1-1datorer till alla elever vid starten läsåret 2012/2013 så kunde jag låta eleverna bygga upp sitt läromedel i datorn istället för i pärmen. Facebook grupper för alla klasser i alla kurser är nu normen. Där handleder jag dem förutom med det jag säger på lektionerna.

I global profil skapade vi en Facebookgrupp med medlemmar från våra klasser som reste och lärare och elever i Entebbe respektive Port Shepstone. Den har fungerat som kommunikationskanal mellan våra tre länders skolor och för våra åk 3 elever.

Eftersom jag hållit på med projektet ”den digitala naturkunskapen” så ligger jag lite före i vanan att använda digitala verktyg och sociala medier i mitt arbetslag för idrottsklasserna. Det blir därför på mina lektioner som de får använda olika verktyg för första gången. Det skulle inte gå om jag inte jobbade med en variant av ”flipped classroom” där de jobbar mer med beting. Eftersom de arbetar mycket med ett elevaktivt arbetssätt kan jag gå runt och hjälpa dem med det digitala när de kör fast.

För att eleverna skall kunna se vad de förväntas kunna när det gäller det digitala och för att vi lärare skall kunna se vad det är vi arbetat med i de olika ämnena har jag gjort en Google site som vi alla lärare kan fylla på när vi infört något nytt digitalt verktyg.

I global profil arbetar vi nu med en gemensam hemsida/blogg för vårt samarbete mellan våra olika länder och skolor. Den är också ett tävlingsbidrag i Webstjärnan.  Vi har förutom den Facebook sida jag redan nämnt en sida som vänder sig till allmänheten och för att informera de elever som vill gå Global profil nästa läsår. Vi har också precis skapat ett Twitterkonto till Global profil.

I begreppet ”lärmiljö” lägger jag också de uppgifter som vi ger eleverna och de sätt som vi examinerar dem på. Hela den ”miljö” som vi bygger upp för deras lärprocesser.

Wikipedia i undervisningen

Publicerad den av
5

Idag publicerades de första av våra elevers Wikipedia artiklar. Våra elever på Global profil har under tre eftermiddagspass och arbete hemma tagit fram artiklar om något av det som de varit med om under sina resor till Uganda respektive Sydafrika.

Vår wikipediauppgift började med att Sophie Österberg från Wikimedia kom ner till oss i mitten av december och höll i en introduktionslektion. Lektionen filmades av AV Media och har lagts ut så de som vill kan ta del av lektionen. Hon gick igenom filosofin med Wikipedia och berättade för oss hur vi ska skriva för att det vi skriver skall få stå kvar. Hon diskuterade och gav råd till eleverna när de funderade över vad de skulle skriva om. Wikipedias artiklar övervakas av ”Wikipedianer” som ser till att alla artiklar håller hög klass och följer de principer som wikipedia bygger på. Av tre hundra artiklar som skrivs tas 200 bort!

Efter introduktionslektionen hade eleverna en hel eftermiddag då de sökte källor och fakta själva. Vi fortsatte också med en sådan lektion efter jullovet. Till dagens genomgång skulle de ha ett förslag till text eller i alla fall ett utkast klart så Sophie kunde hjälpa alla med hur de skriver in artikeln. Wikipedia skrivs med en speciell syntax som ser lite krånglig ut när man ser det först.

Det är viktigt att det finns en oberoende källa till det man skriver. Det kan vara en artikel, en bok, ett foto, en ljud- eller videoinspelning. En stor del av tiden som eleverna lade på att göra sin artikel gick åt till att hitta bra referenser.

Några elever kompletterade redan befintliga artiklar. Några översatte den engelska Wikipediaartikeln om något de sett eller varit med om. Till det kunde de också lägga till egen text. Bilder lades in på Wikimedia Commons och länkades till en del av artiklarna.

Här är vad de skrev om:

Barnhemmet Purpose Uganda
Malaria i Uganda
District 6
Skoluniformer i Sydafrika
Kwa Zulu-Natal
Sockerör
Sangoma
Manlig omskärelse – hur en omskärelserit kan gå till.

Fler artiklar kommer läggas in under veckan. De har till nästa onsdag på sig att göra färdigt sin artikel.

Med dessa artiklar som examination skriver de inte bara till sig själva och oss lärare. De bidrar till vårt samhälles samlade kunskap om Sydafrika och Uganda! Samtidigt lär de sig vikten av att underbygga sin kunskap med källor.