Att hjälpa eleverna bygga sin lärmiljö

Ska eleverna få en bra digital kompetens är det viktigt att vi lärare hjälper dem att bygga sina personliga lärmiljöer. De flesta är inte särskilt kunniga på digitala verktyg och många är inte heller så entusiastiska över alla de nya möjligheterna. Facebook, word och powerpoint kan de men inte så mycket mer. Finns undantag givetvis.

Vårt projekt ”den digitala naturkunskapen” startade 2011 i slutet av ”dator-sals eran”. Det hade sin största del i ”Fort knox-eran”. ”Fort knox” kallar vi de datorvagnar med 16 datorer vardera som finns utspridda över skolan. För att få använda dem måste man boka dem via skolans digitala bokningssystem. Projektets sista termin hade eleverna 1-1 dator och vi fick en IKT pedagog anställd samt digital utbildning av firman som levererat datorerna.

Vi hade alltså möjlighet att prova och lära oss de digitala möjligheterna under de tre olika ”eror” eller ”förutsättningar” för digital undervisning som funnits sedan datorerna gjort intåg i skolan.

Dator-sal eran
Under denna tid användes datorerna mest till att skriva rapporter och presentationer förutom att söka information med. De program som de ”vanliga” eleverna behövde kunna behärska var word och powerpoint. Gick man något mer ”specialprogram” så tillkom sådana program som var specifika för just den utbildningen. Jag tänker då på t.ex. bokföringsprogram för ekonomerna.

Ett av de digitala verktyg som jag testade i ett par elevgrupper våren 2011 var netvibes. De fick lägga in RSS flöden för några olika vetenskapliga tidskrifter som illustrerad vetenskap och forskning och framsteg. De fick också ”prenumerera” på nyheter från forskning.se. Flera använde det också till att lägga in RSS flöden från olika fotbollsligor och fick på detta sätt en bra översikt över alla fotbollsresultat.

Vi provade också att ha facebook som handledningsverktyg för en rapportskrivning där tre klasser skrev samma rapport och handleddes av sju olika lärare. Det försöket föll mycket väl ut. De använde facebook gruppen för att ställa frågor och ofta hann deras klasskompisar att gå in och svara innan jag hann ge dem råd. Det blev verkligen ett grupplärande!

Facebook har också den fördelen att man kan lägga in länkar lätt som de kan ha nytta av. Frågar en elev en fråga kan alla andra se svaret och vi tillgodoser en rättviseaspekt också. Alla elever skall ha tillgång till samma information.

Fort knox eran
Det var när Fort knox eran stod på sin höjdpunkt läsåret 2011/2012 som jag vågade släppa traditionell lärobok. Jag hade precis lärt mig att göra wikiböcker med Wikipedias ”skapa bok” funktion. Eftersom eleverna inte hade någon egen dator fick jag kopiera de öppna lärresurserna till dem. De fick samla allt i en pärm som de sedan fick när kursen var slut. Denna form av läromedel hade fördelarna att de var uppdaterade och aktuella samt  att de blev elevernas egna efter kursens slut. Pärmarna bestod av dels material som jag försett dem med och dels material de själva gjort.

Så med Fort knox eran började användandet av fria öppna lärresurser i större skala.

Jag lät också eleverna skriva i ”Google dokument” som det då hette. Det var lite motstånd i början men de insåg snart fördelarna.

I Global profil började en del elever göra prezi presentationer istället för powerpoint. De fick också en wikibok om Afrikas kolonisation samt Uganda och Sydafrika. Mina kollegor blev väldigt imponerade av hur mycket jag hunnit ”skriva” på så kort tid.

1-1 eran
När vi så fick 1-1datorer till alla elever vid starten läsåret 2012/2013 så kunde jag låta eleverna bygga upp sitt läromedel i datorn istället för i pärmen. Facebook grupper för alla klasser i alla kurser är nu normen. Där handleder jag dem förutom med det jag säger på lektionerna.

I global profil skapade vi en Facebookgrupp med medlemmar från våra klasser som reste och lärare och elever i Entebbe respektive Port Shepstone. Den har fungerat som kommunikationskanal mellan våra tre länders skolor och för våra åk 3 elever.

Eftersom jag hållit på med projektet ”den digitala naturkunskapen” så ligger jag lite före i vanan att använda digitala verktyg och sociala medier i mitt arbetslag för idrottsklasserna. Det blir därför på mina lektioner som de får använda olika verktyg för första gången. Det skulle inte gå om jag inte jobbade med en variant av ”flipped classroom” där de jobbar mer med beting. Eftersom de arbetar mycket med ett elevaktivt arbetssätt kan jag gå runt och hjälpa dem med det digitala när de kör fast.

För att eleverna skall kunna se vad de förväntas kunna när det gäller det digitala och för att vi lärare skall kunna se vad det är vi arbetat med i de olika ämnena har jag gjort en Google site som vi alla lärare kan fylla på när vi infört något nytt digitalt verktyg.

I global profil arbetar vi nu med en gemensam hemsida/blogg för vårt samarbete mellan våra olika länder och skolor. Den är också ett tävlingsbidrag i Webstjärnan.  Vi har förutom den Facebook sida jag redan nämnt en sida som vänder sig till allmänheten och för att informera de elever som vill gå Global profil nästa läsår. Vi har också precis skapat ett Twitterkonto till Global profil.

I begreppet ”lärmiljö” lägger jag också de uppgifter som vi ger eleverna och de sätt som vi examinerar dem på. Hela den ”miljö” som vi bygger upp för deras lärprocesser.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s