Att blogga har hjälpt mig att förstå olika saker bättre. Det ger tid till reflektion men också möjlighet att dela dessa reflektioner och få respons. Efter mitt blogginlägg den nionde januari om ”Inlärningsprocessen” hörde jag av mig till Eva Grundelius som jag arbetade med på 90-talet för att få igång ett visionsarbete i Sverige. Vi hade inte pratats vid på flera år.
Hon läste min blogg och hade mycket att säga om just inlägget om inlärningsprocessen. Efter två timmars intensivt prat om bl.a. de förmågor som vi började lära oss av Warren Ziegler och som Eva utvecklat vidare i sina böcker ”Hållbar kommunikation” och ”Helt överens!” förstod jag att vi sitter på viktig kunskap som är en förutsättning för att lärande skall komma till stånd och bli hållbart
De förmågor som vi behöver lära våra elever kallar Eva Grundelius att djuplyssna till andra, djupfråga, djuplyssna till sig själv och att djuptala (www.hallbarkommunikation.se). Kan man behärska dessa förmågor och applicera dem på ett ämne kan man nå det hållbara lärandet som undervisningen syftar till.
Djuplyssna till andra
Vi djuplyssnar till andra när vi helt och fullt fokuserar på och tar in vad den andre säger. Då kan vi ta in och förstå vad den upplever och menar. Vi får en så sann bild som möjligt av den andres verklighet.
Djupfråga
När vi djupfrågar tar vi tag i de inre frågor som kommer upp när vi ärligt försöker förstå något. Vi ställer frågor för att kunna avslöja falska antaganden om verkligheten.
Djuplyssna till sig själv
Att djuplyssna till sig själv innebär att vi fokuserat söker inom oss för att få svar på våra frågor. Man kan säga att vi frågar hjärnans omedvetna processer för att upptäcka ”nya” svar på våra frågor.
Djuptala
När vi djuptalar försöker vi att uppriktigt uttrycka sådant som vi noga har undersökt och som vi känner oss säkra på. Det kan också betyda att vi kan erkänna det vi är osäkra på.
Hur vi kan lära oss dessa förmågor finns beskrivet i ”Helt överrens”. Detta är något som varje lärare borde lära sig att praktisera och att sedan lära ut till sina elever. Får man in detta som en kompetens tillsammans med allt som man kan göra i en 1-1 satsning så är jag säker på att eleverna får en möjlighet att verkligen utnyttja de digitala möjligheterna på ett sannare sätt. En 1-1 satsning måste ju ha ett verkligt kunskapsinnehåll och främja inlärningsprocessen.
2003 gjorde jag själv en uppsats där jag undersökte dessa förmågor och hur de i miljöundervisningen kunde ge framtidsberedskap. Resultatet av detta kan ni läsa under ”visionsbaserat lärande” i min blogg.
Litteratur
Grundelius, Eva (2012): Helt överens! Liber AB. Malmö
Pingback: Hur skall vi definiera hållbart lärande? | Dan Frendin
Pingback: Framhärda | HERO – the coach
Pingback: Radiodagbok | Dan Frendin
Pingback: Hållbart lärande | Team Nettbuss