Trend 5: Transmedia

Den femte och sista trenden som Ohler tog upp var ”transmedia”. Han förklarade det begreppet utifrån en TV serie som heter ”Heroes”. Varje vecka kan tittarna skicka in förslag på vad som skall ske med de roller som ingår till nästa avsnitt. TV serien kommer också ut som en tecknad serie.  När en ny roll kommit in i serien kan man en vecka senare köpa en roman om den karaktären.

Transmedia bygger på att man utgår från en historia med olika roller. Historien får sedan utspela sig i olika media. I utbildningssammanhang brukar man tala om ”transmedia storytelling”. Genom att låta eleverna arbeta med transmedia som uttrycksform kan de utveckla många förmågor och lära sig på flera olika sätt.

Vill man börja att lära sig om transmedia föreslog Ohler att man skulle börja med Henry Jenkins ”convergence culture”

Det jag kommer att tänka på när jag läser om detta är det sätt som Sveriges Radio nu utvecklas med t.ex. vetenskapsradion Klotet. Programmet är ett radioprogram som sänds i etern, en blogg, ett twitterflöde och en facebooksida där man som lyssnare kan ha kontakt med redaktionen och påverka programmet. På bloggen kan det läggas upp extra intervjuer, Youtube klipp och länkar till andra bloggar mm.

Förutom dessa fem trender som Jason Ohler tog upp nämnde han som hastigast flera andra. Den korta tiden på en timme gjorde att han inte hann gå in närmare på fler. De andra var följande:
– nanoteknologi
– robotar
– teknologi som man kan bära som kläder
– spel och virtuella världar

För att eleverna skall kunna smälta den snabba utveckling som sker och ta till sig det som är bra för dem avslutade han hela sitt föredrag med att tala om vikten av ”Digital citizenship”. Att eleverna får möjlighet att sätta sig in i hur de på bästa sätt kan använda allt detta till deras och samhällets bästa.

Trend 4: Extrem rörlighet med egna apparater.

Jason Ohlers fjärde megatrend är att våra elever kommer att ha flera olika apparater att välja på att arbeta med och de kommer att använda den som passar bäst till den uppgift de skall göra och till de eventuella problem olika elever har. Precis som vi lär oss olika kan vi ha olika hjälpmedel.

Google glasögon kommer också in här. En lärare kan t.ex. gå på ett studiebesök och streama det han eller hon ser och visa klassen i realtid.

De olika apparaterna kommer göra att varje elev har en individuell ”arbetsplats”

Detta ser vi redan på vår skola där vi haft projektet ”teknikstöd i skolan”. Elever med olika kognitiva svårigheter har här fått hjälp av olika apparater utifrån vad de behöver hjälp med.

Som det ser ut i en del skolor så lever eleverna ett liv utan alla digitala apparater i skolan och med alla hemma. Ohler menade att vi måste låta eleverna leva ett liv och använda all dess teknik i skolan. Men vi måste också se till att eleverna då och då lever helt ouppkopplade och umgås öga mot öga.

….som kommer att förändra undervisningen.

Igår gjorde jag ett försök att beskriva översiktligt och kort hur de stora dragen ser ut i det nya utbildningsparadigmet som jag såg det på ISTE i San Antonio.

Idag skall jag börja att skriva om de fem megatrender som Jason Ohler tog upp på ett föredrag han höll på konferensen och som kommer att påverka det sätt vi undervisar på. Jason har intresserat sig för teknik i undervisningen så länge som det funnits datorer. Han har skrivit flera böcker.

Han började med att ge olika exempel på att teknologi i sig gör att vi gör olika saker. Håller vi i en hammare så är det mycket troligt att vi börjar göra saker som vi kan använda hammare till. På samma sätt är det med alla nya digitala ”maskiner” vi skaffar oss. Teknologin gör att vi utvecklar vårt sätt att arbeta och att vara på.

Men bara för att en kan göra något ska då alla ha möjlighet att göra det? Det är ett dilemma som vi kommer att hamna i flera gånger. Man har nu uppfunnit en ”hatt” som gör att det går att lösa matematikuppgifter lättare. Om den nu finns, ska inte alla då ha möjlighet att få en sådan?

Han tog upp två personer som varit bra på att förutspå hur teknik kommer att utvecklas och påverka våra liv. Den första var Michael Dertouzos. Han jobbade på MIT Computer Science och skrev boken ”The Ancient Human”. Han försökte förutspå hur ny teknik skulle utvecklas i samhället genom att tänka hur gamla sätt att umgås och leva skulle påverkas av det nya. Han tittade på den antika människan och satte in henne i den nya tekniken och gjorde sina uttalanden utifrån det. Ofta fick han rätt!

Den andra var Marshall McLuhan som gjort en sorts matris man kunde ”lägga över” den nya tekniken och sedan göra sin analys.

En viktig sak som han tog upp var att varje ny teknik som kommer både kopplar samman och skiljer saker. Han tog upp mikrovågsugnen som exempel. Den gör att det går lättare för barn att göra sin egen middag genom att bara ställa in något och värma. Samtidigt kan den ta bort att familjen samlas varje dag och åter middag tillsammans. I ”moderna” hus i USA har man ofta inget ”gammaldags middagsbord” längre. Man har en plats där man kan sitta själv och äta.

Ohler menade att grundpelarna i dagens nya utbildning är att vara mobil, vara sammankopplade och ”STEM”. ”STEM” står för ”science, technology, engineering” och ”mathematic”.

Tre utbildningstrender som behövs enligt Ohler är:
– ”Creatical thinking” som är en sammankoppling av ”creative thinking” och ”critical thinking”
– ”New literacy’s”. Eleverna måste lära sig att förstå nya sätt att kommunicera med text, bild och ljud. Att bara
kunna förstå bokstäver och siffror räcker inte längre.
– ”Digital citizenship”. Eleverna måste lära sig hur de skall uppföra sig och använda sig av webben.

Trend 1: Big data
De närmaste dagarna skall jag ta upp en trend per dag som Ohler pratade om. Den första han tog upp var ”big data”. Vi måste förstå att det nu finns massor av data om allt. Söker man på ”global warming” på Google kan man få upp 35 miljoner träffar på en sekund. 30 miljarder bilder delas på Facebook varje dag. 294 miljarder email skickas varje dag. Det är bara några exempel på den väldiga mängd data som finns nu på i stort sett allt.

Det går nu att samla all data om dig som du sänder ut på internet och stoppa in något som Ohler kallade ”Predictive analytics”, en ”maskin” som kan sätta samman allt om dig och sedan föreslå för dig vad du kanske vill köpa. Vi kan se det t.ex. på facebook där vi får annonser om det vi kan tänkas vara intresserade av.

Ohler menade att vi som lärare måste lära eleverna hur viktigt det är att skapa goda ”digitala fotavtryck” av oss. Genom att publicera e-portfolios och annat positivt som visar vad vi kan och har gjort kan vi själva styra det som finns om oss på webben.

Det som gör att ISTE konferenserna är så givande att vara med på är att det finns så många olika sätt att träffa och lyssna på olika människor. Jag skall här försöka att göra en sammanställning och beskrivning av de möten och föredragsformer som vi var med om.

Keynote 
Detta är den största formen av föredrag. Här är det världsklass som gäller på föreläsaren. De håller ett drygt en timmes föredrag i den största salen ”Convention center” har. På Jane McGonical som var den första keynote talaren i år kom det över 6 000 lyssnare.

Concurrent Session
Det här är föredragen som är ungefär en timme långa och hålls i någon stor föreläsningssal som kan hysa 100- 200 deltagare. Undantagsvis fler om det finns en sådan lokal. På Convention center i San Antonio fanns Lilac theatre som säkert kunde ta upp mot 1000 åskådare.

Det finns flera olika typer av dessa föredrag. Här kommer listan på dem.

Lecture/Panel Sessions
Dessa lyfter fram framgångsrika edtech program, projekt, lektioner, idéer eller koncept.

Spotlight Sessions
Lyfter fram erkända IKT ledare.

Corporate Spotligt Sessions
Lyfter fram utbildare som använder produkter eller lösningar från sponsorerna av konferensen.

BYOD (Bring Your Own Device) Sessions
En praktisk workshop där deltagarna lär sig genom att använda sina egna laptops eller andra apparater.

IVC Showcase Sessions
En interaktiv videokonferens på ca 30 minuter där föredragshållaren sänder från hemmaplan.

Research Paper Sessions
Föredrag där man pratar om forskningsrapporter som kommit på hur utbildning kan förbättras med teknik. Dessa kan vara i formen av ett föredrag eller rundbords möten där deltagarna samlas runt ett bord.

Birds-of-a-Feather Sessions
Här samlas man runt en idé som man vill utveckla tillsammans och arbetar med den ca en timme.

Inom dessa former kunde man ha ”runda bordssamtal” där alla samlades runt ett bord runt den som talade.

Man kunde blanda upp detta med ”ignite Speech”, tal som bestod av 20 bilder som fick visas i 15 sekunder. Dessa föredrag tog allså ca 5 minuter.

SIG Sessions
SIG står för ”Special Interest Group”. ISTE har ett tiotal olika sådana grupper som samlas runt en företeelse eller idé.

SIG Forum
De kan vara 1-2 timmar långa och lyfter fram någon fråga inom den grupp det gäller.

SIG Meetings
Detta är informella möten där man träffas och diskuterar olika ämnen, lär sig om sitt ämnesområde eller planerar kommande aktiviteter i sin grupp

Ticketed Workshops
Detta är för mindre grupper som får möjlighet att under 90 minuter, tre timmar eller 6 timmar att få lära sig praktiskt om något inom IKT.

Learning Station Session
Detta är två timmars presentationer i ”utställningsformat”. Man får en skärm och ett bord där man kan sätta upp sina presentationer. På bordet finns också en datorskärm så man kan visa digitala presentationer. Här går folk runt och tittar och pratar med presentatörerna.

Under årets konferens fanns det tre typer av Learning Station Sessions.

Global Collaboration Project Sessions
Här visades olika projekt där elever och lärare från olika områden samarbetade

Student Showcase Sessions
Här visade olika elever upp sina klassrumsprojekt och aktiviteter.

Poster Sessions
Här visade man upp olika projekt, arbetsmetoder mm inom olika teman. Genom att man kunde gå runt i två timmar så hade man tid att prata med de olika deltagarna som hade intressanta projekt. Man utbytte visitkort eller delade ut papper som beskrev sitt projekt. Det var en sådan presentation som vi hade.

Playground
Här kunde man på olika stationer leka med olika tekniker. De olika teman som de hade var:
Digital Age Media
Digital Storytelling Playground
Games and Simulations Arcade
Innovation in Teacher Education Playground
Interactive books
Interactive Videoconferencing Playground
TCEA iPlayground
Mobile Learning Playground
Mobile Technologies, UDL and AT Playground
STEM Playground
Virtual Environments Playground

Lounges
Nätverkszoner som man byggt upp på tre ställen där man kunde sitta runt bord och träffa likasinnade, skriva, ladda sina datorer eller läsplattor eller titta på de föredrag som sändes ut i det interna TV nätet.

Bloggers Café
Här satt man om man ville blogga.

Newbie Lounge
För de som behövde hjälp att hitta på sin första ISTE konferens och lära sig ISTE appen mm.

Social Butterfly Lounge
Här kunde man få hjälp med att få kunskap om sociala media och ISTE:s grupper.

Utställning
Förutom alla dessa ”sessions” pågick det en utställning eller mässa där olika företag och organisationer presenterade sina produkter. Där kunde det också vara mindre föredrag.

Övrigt
Förutom dessa typer av möten hade man möten där man t.ex. träffade styrelsen för ISTE, alla redaktörer för tidskrifterna och bokutgivningen.

Överallt fanns det volontärer som kunde hjälpa en att svara på frågor var olika sessions eller andra programpunkter var.

Ett namn som syns mycket på ISTE är ePals. Det är ett utbildningsföretag som har som affärsidé att underlätta för globalt samarbete mellan lärare och elever runt jorden. De når över en miljon elever i 200 länder.

Man kan kostnadsfritt bli medlem och få tillgång till olika projekt världen över, fria emailadresser som eleverna kan använda när de skall ha kontakt med varandra och olika läroresurser.

Projekten finns i något man kallar Global Community.

I år lanserade man Learn365 på ISTE 2013. Där erbjuder man skolor verktyg för projektbaserad undervisning som man sedan kopplar till sitt Global Community. Med detta vill man underlätta för lärare att lära eleverna det man kallar ”21st century skills” i USA.

De samarbetar t.ex. med National Geographic och Smithsonian education och man kan komma åt utbildningsmaterial från dem via ePals. Letar man efter något material till de nya kurserna till hösten så kan jag se att man kan hitta bra material på deras ”Teacher resources” sida.