Med lärande är det precis som med idrott. Skall man kunna prestera på topp är det viktigt att äta rätt. Det behöver vara en balanserad kost så hjärnan får energi och byggnadsmaterial.

I min undervisning försöker jag att på olika sätt ta upp sådant som eleverna  behöver veta för att kunna lära sig så bra som möjligt. När det gäller kost brukar jag ta upp följande:

• Ät regelbundna måltider
• Ät en ordentlig frukost. Kan du inte äta tidigt på morgonen så ta med dig något att äta när du kommer fram till skolan. Prova det som passar dig bäst till frukost; en fruktsallad, omelett eller en grov smörgås t.ex. Frukost behöver inte bara bestå av fil och flingor.
• Undvik läsk och godis. Detta gör att du får blodsockertoppar och dalar och blir lätt hyperaktiv.
• Försök undvika livsmedel med färgämnen, tillsatser och mycket socker för de påverkar hjärnans kemi. Vissa personer är känsligare än andra.

För att hjärnan skall fungera bra behöver vi följande ämnen:

• Kolin (ett B vitamin) som finns i kalvlever, vitkål, blomkål, kaviar, ägg, linser och soyaprodukter.
• B3 vitamin som finns i bryggerijäst, kalkon, hälleflundra, pumpakärnor och valnötter
• Järn som finns i kalvlever, aprikoser, russin, pumpakärnor och valnötter.
• B-vitaminkomplexet (B1, B2, B3, B5, B6, B9, B12, biotin och folsyra) som finns i bryggerijäst, kyckling, kruskål, havremjöl, sojabönor, fisk, avokado och potatis.
• Omega 3 fett som finns i tonfisk, sardiner, lax, makrill, pumpakärnor och solroskärnor. Det finns två kosttillskott på marknaden som säljs för att det skall ge en bra inlärning. De heter Efalex och eye q.
• Magnesium finns i broccoli, ärtor, blomkål, spenat, havregryn, råris och fikon.

Källa
Edgson & Marber (2000): Functional Food. Natur och Kultur/LTs förlag

Av alla kurser som jag varit med och genomfört är Global Profil den som gett mest resultat. Vi har kunnat se hur eleverna verkligen lär sig något på djupet, blir intresserade av att veta mer och ser hur deras tidigare kunskap de fått i skolan kommer in i en helhet. De utvecklas också som människor under de två veckor som vi besöker Uganda eller Sydafrika. 

Det börjar med att eleverna i åk 2 kan välja Global Profil som individuellt val. De får lära sig om etnicitet och kulturmöten och hur man undersöker ett lokalsamhälle och dess människor. Vi lärare lär känna dem och de oss och de lär också känna varandra.

I börjar av åk 3 delas gruppen upp på två och en av grupperna åker till Uganda och den andra till Sydafrika.

Det  som utvecklar dem är att de får leva i verkligheten i en ny kultur. De bor i elevhem eller familjer som har anknytning till skolorna och deltar i skolans aktiviteter. Vi gör också studiebesök till olika organisationer och annat som lär dem om den kultur de besöker. De stannar tillräckligt länge så de får lära känna jämnåriga elever och förstår deras liv på ett helt annat sätt än om de skulle läst om det i en bok eller sett det på en film.

Under höstens resor gjorde några av eleverna radiodagböcker som sedan sändes i Vetenskapsradion Klotet.

I min undervisning i naturkunskap försöker jag att få in verkligheten och relevans för fortsatta studier och yrkesliv så mycket jag kan.

När eleverna skall läsa om hälsa får de undersöka elevers inställning till hälsa och olika hälsovanor.

När de läste sex och samlevnad i våras fick de träffa lärare och elever från våra Afrikanska samarbetsskolor som berättade om HIV/AIDS och hur det påverkat det samhälle de lever i.

När vi läser ekologi undersöker vi vattenekosystemet som finns alldeles utanför skolan: Malmfjärden. Om man lär man sig hur ekosystemet fungerar där så förstår man samtidigt mycket av hur hela Östersjön fungerar.

När eleverna ska läsa genetik brukar jag låta dem se på riktiga kromosomer i riktiga celler genom mikroskop. Förhoppningsvis blir genetiken lite mer konkret på det sättet.

Men den stora frågan jag går och funderar över nu är hur man kan göra undervisningen i skolan i Sverige lika givande som resorna till Uganda och Sydafrika? Vad kan vi lära av det som händer där och överföra det till vår ”vanliga” undervisning här hemma?

Innan vi startade vårt digitala projekt i naturkunskapen hade vi redan påbörjat en gemensam kurs i Socioscientific issues (SSI) hösten 2010. Mats Lindahl från Linnéuniversitetet som vi samarbetat med tidigare hade erbjudit hela vårt ämneslag att gå en kurs i detta ämne.

När kursen var slut fortsatte jag och min kollega Daniel Åkerblom att arbeta med att införa denna pedagogik i vår undervisning samtidigt som Mats startade ett forskningsprojekt om hur man inför SSI i gymnasiet. Varje vecka kom han eller hans doktorand Ulrika Bossér och spelade in lektioner eller elevdiskussioner. Det första året fokuserade på hur vi lärare kunde ta till oss idéerna och använda oss av pedagogiken. Det andra året som nu pågår tittar man mer på hur eleverna tar till sig detta sätt att lära sig.

Som lärare har det varit ovärderligt att ha denna forskarkontakt varje vecka och få en direkt respons på det man gör med eleverna.

Det visade sig att denna pedagogik var utmärkt att använda digitala verktyg till. När man skall arbeta med ”Flipped classroom” t.ex. så måste man ju se till att eleverna har bra och meningsfulla uppgifter att arbeta med under lektionstid. Att då låta dem arbeta med att i grupp lösa etiska dilemman gör att de samtidigt som de lär sig att argumentera lär sig att samarbeta och förstår hur vetenskapen kan vara kopplad till viktiga samhällsfrågor och etiska resonemang.

Jag har låtit eleverna samarbeta i Google Drive. Som allmän informationskanal och möjlighet att ställa frågor i har jag använt mig av en sluten facebookgrupp som jag bara har tillsammans med klassen. I arbetet har jag använt en stor del av de öppna lärresurser som jag berättat om den 3 januari.

Själva pedagogiken ”Socioscientific issues” eller ”undervisning med etiska dilemman” kommer jag att förklara närmare på några av mina fasta sidor i min blogg.